Företag i fokus:

Sluta svartmåla Södertälje Godner – Börja se det unika

Boel Godner

Foto: Shamash Oyal

”Politiker blir man enbart för att sko sig på andra”. Att uttrycka sig så gör vi inte. Ty det är att dra alla politiker över en kam – även om det finns politiker som utnyttjar sina positioner till egen fördel och agerar i första hand för egen vinning.

Vi avstår eftersom det skulle skapa politikerförakt och skada vår demokrati. Men Boel Godner (S) säger ”Det är verkligen så, man utbildar sig till advokater bara för att hjälpa de kriminella. Det gäller även läkare, mäklare och så vidare.” Uttalandet gjordes vid ett seminarium på Studieförbundet näringsliv och samhälle, SNS.

Vid kontroller i Södertälje hittades ”ett helt sjukhus under marken” lägger Godner till, vilket för tankarna till Hamas tunnlar och inte till den källarvåning det var. Dessa uttalanden är knappast sakliga än mindre ansvarsfulla och leder till polarisering.

Boel Godner vill vara bäst i klassen i brottsbekämpning och hennes retorik liknar mer och mer regeringens och dess samarbetsparti Sverigedemokraterna. Hon upprepar och sprider samma budskap om en nidbild av Södertälje till omvärlden.

”Konsekvenserna av Godners beskrivning av staden är tydligt negativa och förödande.”

Vi hör sällan Godner prata om inkludering, de goda krafter som finns här och om det som är unikt med staden. Konsekvenserna av Godners beskrivning av staden är tydligt negativa och förödande. Vi ser att goda krafter och verksamheter försvinner från kommunen, senast KTH som beslutat att flytta. Placeringen av Utbetalningsmyndigheten i Södertälje bedömdes av finansminister Elisabeth Svantesson (M) som ”omdömeslös”.

I sin iver att visa omvärlden, regeringen och övriga kommuner i Sverige hur ”duktigt” det jobbas med brottsbekämpning skjuter Godner sig själv i foten. Det är inte så konstigt att företag och myndigheter väljer bort Södertälje. Vi börjar nu fråga oss själva om det är värt att bo kvar eller jobba här när vi gång på gång ser hur vår stad svartmålas eller ännu värre när vi och våra barn pekas ut som potentiella kriminella. Vem vill i dag förknippas med Södertälje?

Några säger ”den som har rent mjöl i påsen behöver inte oroa sig”, men så är det inte.

Detta bidrar till en tystnadskultur som utvecklas och växer sig starkare. Några säger ”den som har rent mjöl i påsen behöver inte oroa sig”, men så är det inte. Vi är en stor grupp assyrier/syrianer som bor här. När det också uttryckligen sägs att infiltration sker i kyrkor, föreningar och på bröllopsfester är det, som assyrier/syrian, lätt att känna sig träffad. Att gå runt med känslan av att vara utpekad och särbehandlad är inget annat än att utsättas för minoritetsstress.

Minoritetsstress och övriga negativa konsekvenser av en retorik som svartmålar Södertälje drabbar även kommande generationer. Detta känner våra barn av och det begränsar deras liv redan innan de ens hunnit bli en del av samhället.

En god samhällsutveckling för Södertälje kräver förutom brottsbekämpning också aktiva åtgärder för ökat samhällsengagemang, inkludering och social sammanhållning där alla goda krafter behövs och får bidra i det viktiga förebyggande arbetet.

Som vanliga Södertäljebor hamnar vi och våra barn mellan två destruktiva krafter. Å ena sidan den organiserade brottsligheten som vi mer än något vill bekämpa, å andra sidan stigmatiseringen som sipprar ut ur Södertäljes stadshus.

Vi uppmanar Godner att ändra sin retorik med att svartmåla staden och i stället börja bygga upp tillit mellan människor, olika grupper och institutioner.

Sanny Shamoun
fil dr psykologi

Hülya Koc
fil kand företagsekonomi

Yelda Hadodo
skådespelare/regissör

Läs även: – INSÄNDARE: Vad förväntade du dig Boel?

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 10 december 2023 04:30
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:28

Polisen ryckte ut till E4 – Barn på vägen

Polis

Arkivbild

Polisen ryckte ut på tisdagsförmiddagen efter flera larm om ett barn som gick på motorvägen E4 nära Järna.

Vid 10.25 på tisdagsförmiddagen mottog polisen flera samtal från trafikanter om ett barn som gick i mittremsan på E4 strax norr om Järna.

En polispatrull skickades snabbt till platsen och kunde hitta pojken, som är i tioårsåldern. Pojken togs i säkerhet av polisen, och efter att ha identifierat honom transporterades han till en säker plats.

För tillfället är det oklart för polisen hur pojken hamnat på motorvägen, och utredning pågår för att klargöra omständigheterna kring händelsen.

Uppdatering:
”Pojken försvann från en skogsutflykt med en skola där personalen precis upptäckt att pojken saknades och hade börjat leta när de första samtalen inkom till 112. Totalt uppskattas pojken ha varit borta i ungefär en kvart. Ingen anmälan kommer att upprättas på initiativ av polisen, då inget brott misstänks och då polisen inte heller konstaterar någon påtaglig brist i skolans rutin.”, skriver polisen på sin hemsida

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 23 januari 2024 12:30
Senast uppdaterad: 23 januari 2024 17:43

Mer än hälften av dömda ungdomar återfaller i brott

Sis ungdomshem Tysslinge. Pressbild

Sis ungdomshem Tysslinge. Pressbild

Över hälften som dömdes till sluten ungdomsvård i Södertälje tingsrätt återföll senare i grov brottslighet. Det visar en ny granskning av Nyhetsbyrån Siren.

Kartläggningen baseras på domar mellan 2015 och 2022 som gäller grov ungdomsbrottslighet, där 439 unga har dömts till sluten ungdomsvård i landet. Enligt nyhetsbyråns uppgifter visar det sig att över 70 procent av de som dömdes under de första fyra åren av perioden, och som har avtjänat sina straff, har sedan begått nya brott. För nästan hälften av individerna handlade dessa nya brott om grövre, fängelsegrundande brott.

Kartläggningen omfattar totalt 439 unga som har blivit dömda till sluten ungdomsvård med en maximal strafftid på fyra år. Enligt Olle Westlund, utredare på Brottsförebyggande rådet (Brå), ökar risken för återfall ju yngre gärningspersonen är. I de domar som Södertälje tingsrätt utfärdade återföll mer än hälften i grövre brott.

(Annonslänk)

– Även bredden på brottsligheten och brottens straffvärde är viktiga faktorer, som tillsammans med debutåldern ger en stark fingervisning om återfallsrisken. Det är aldrig för sent att bryta ett negativt mönster, men lösningarna blir mer kostsamma ju längre man väntar, säger Westlund till Nyhetsbyrån Siren.

På riksnivå tillhör grovt vapenbrott, misshandel och rån de vanligaste grövre brotten när det gäller återfallsstadiet. Bland de berörda finns även ett 20-tal unga män som har blivit dömda för inblandning i mord eller mordförsök runt om i landet.

Återfallsförebyggande åtgärderna är centrala under avtjänandetiden.

– Vi planerar för utslussning och tiden efter från och med dag ett, helt i enlighet med hur myndighetens uppdrag är utformat. Målet är samtidigt att öppenheten ska öka successivt, men det baseras på löpande individuella bedömningar av bland annat risk- och säkerhetsbilden, säger Catrine Kaunitz, verksamhetsexpert inom Sis ungdomsvård, till Nyhetsbyrån Siren.

– Vi har en situation idag där färre unga begår brott totalt sett. Och vi har aldrig haft så många på väg in till sluten ungdomsvård som nu, säger Kaunitz.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 23 januari 2024 08:30
Senast uppdaterad: 23 januari 2024 01:32

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors