Företag i fokus:

Sluta svartmåla Södertälje Godner – Börja se det unika

Boel Godner

Foto: Shamash Oyal

”Politiker blir man enbart för att sko sig på andra”. Att uttrycka sig så gör vi inte. Ty det är att dra alla politiker över en kam – även om det finns politiker som utnyttjar sina positioner till egen fördel och agerar i första hand för egen vinning.

Vi avstår eftersom det skulle skapa politikerförakt och skada vår demokrati. Men Boel Godner (S) säger ”Det är verkligen så, man utbildar sig till advokater bara för att hjälpa de kriminella. Det gäller även läkare, mäklare och så vidare.” Uttalandet gjordes vid ett seminarium på Studieförbundet näringsliv och samhälle, SNS.

Vid kontroller i Södertälje hittades ”ett helt sjukhus under marken” lägger Godner till, vilket för tankarna till Hamas tunnlar och inte till den källarvåning det var. Dessa uttalanden är knappast sakliga än mindre ansvarsfulla och leder till polarisering.

Boel Godner vill vara bäst i klassen i brottsbekämpning och hennes retorik liknar mer och mer regeringens och dess samarbetsparti Sverigedemokraterna. Hon upprepar och sprider samma budskap om en nidbild av Södertälje till omvärlden.

”Konsekvenserna av Godners beskrivning av staden är tydligt negativa och förödande.”

Vi hör sällan Godner prata om inkludering, de goda krafter som finns här och om det som är unikt med staden. Konsekvenserna av Godners beskrivning av staden är tydligt negativa och förödande. Vi ser att goda krafter och verksamheter försvinner från kommunen, senast KTH som beslutat att flytta. Placeringen av Utbetalningsmyndigheten i Södertälje bedömdes av finansminister Elisabeth Svantesson (M) som ”omdömeslös”.

I sin iver att visa omvärlden, regeringen och övriga kommuner i Sverige hur ”duktigt” det jobbas med brottsbekämpning skjuter Godner sig själv i foten. Det är inte så konstigt att företag och myndigheter väljer bort Södertälje. Vi börjar nu fråga oss själva om det är värt att bo kvar eller jobba här när vi gång på gång ser hur vår stad svartmålas eller ännu värre när vi och våra barn pekas ut som potentiella kriminella. Vem vill i dag förknippas med Södertälje?

Några säger ”den som har rent mjöl i påsen behöver inte oroa sig”, men så är det inte.

Detta bidrar till en tystnadskultur som utvecklas och växer sig starkare. Några säger ”den som har rent mjöl i påsen behöver inte oroa sig”, men så är det inte. Vi är en stor grupp assyrier/syrianer som bor här. När det också uttryckligen sägs att infiltration sker i kyrkor, föreningar och på bröllopsfester är det, som assyrier/syrian, lätt att känna sig träffad. Att gå runt med känslan av att vara utpekad och särbehandlad är inget annat än att utsättas för minoritetsstress.

Minoritetsstress och övriga negativa konsekvenser av en retorik som svartmålar Södertälje drabbar även kommande generationer. Detta känner våra barn av och det begränsar deras liv redan innan de ens hunnit bli en del av samhället.

En god samhällsutveckling för Södertälje kräver förutom brottsbekämpning också aktiva åtgärder för ökat samhällsengagemang, inkludering och social sammanhållning där alla goda krafter behövs och får bidra i det viktiga förebyggande arbetet.

Som vanliga Södertäljebor hamnar vi och våra barn mellan två destruktiva krafter. Å ena sidan den organiserade brottsligheten som vi mer än något vill bekämpa, å andra sidan stigmatiseringen som sipprar ut ur Södertäljes stadshus.

Vi uppmanar Godner att ändra sin retorik med att svartmåla staden och i stället börja bygga upp tillit mellan människor, olika grupper och institutioner.

Sanny Shamoun
fil dr psykologi

Hülya Koc
fil kand företagsekonomi

Yelda Hadodo
skådespelare/regissör

Läs även: – INSÄNDARE: Vad förväntade du dig Boel?

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 10 december 2023 04:30
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:28

INSÄNDARE: Det behövs en annan bild av Södertälje

kommun

Pär Abrahamsson: -”Min uppmaning till Södertäljes styre är att välja en annan väg”. Foto: Chris Tribelhorn

Ett flertal opinionsskribenter har den senaste tiden uttryckt sin frustration över kommunledningens bristande tilltro till den egna platsen och den egna befolkningen. Kyrkor, föreningsliv och politiska företrädare för fram sitt missnöje. Tonläget och budskapet är inte något normalt klagande, det finns uppenbarligen en stor uppdämd frustration som riktar sig mot kommunens absoluta toppskikts generaliserande negativitet.

Jag är beredd att hålla med. Man kan inte driva en kommun genom att klaga och ha som mål att inte vara ett antal saker. Man behöver i stället berätta vad man vill göra och vilka man vill vara och man behöver göra det med ett ganska stort mått entusiasm. Södertäljes identitet måste få bygga på något annat än att man inte vill uppfattas som en kommun med utbredd kriminalitet. Det finns så oerhört många andra värden att lyfta fram, vårda, utveckla och vara stolta över.

Vad alla vi som bor, vistas i eller verkar i Södertälje kommun väljer att prata om spelar roll. Allt för få pratar om att Södertälje kommun har en av landets lägsta nivåer för antalet sjukpenningdagar per capita, att man har en av landets mest koldioxidfria fordonsflottor eller att man är bland de absolut bästa på att leda ungdomar till jobb eller eftergymnasiala studier. Bara för att ta några exempel. En annan siffra som förvånar de flesta är att i Södertälje kommun har en högre andel av befolkningen en eftergymnasial utbildning än i grannkommunerna Trosa och Nykvarn.

”Min uppmaning till Södertäljes styre är att välja en annan väg”

Det finns också gott om andra kommuner som är likvärdiga eller har sämre klimat kring otrygghet och kriminalitet men där såväl egna invånare som utomstående tror att de är bättre än Södertälje.

Så min uppmaning till Södertäljes styre är att välja en annan väg, fundera på hur ni uttrycker er, välj att berätta om allt bra, fokusera på att jaga bort den verkliga kriminaliteten i stället för att prata på ett sätt som uppenbart uppfattas som allt för generellt och utpekande.

Men även vi andra behöver välja vad vi berättar om Södertälje. Välj att berätta om sådant som skapar glädje och framtidstro istället för att sprida de negativa bilder som kommunens ledning oftast lyfter fram.

Pär Abrahamsson

Läs även: – DEBATT: ”Rasismen i samhället har blivit alltmer normaliserad”

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 april 2024 11:45
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:20

Priserna på flyg har skjutit i höjden – ”Mönstret har brutits”

Airplan-flygplan-PEXELS

Foto: Pexels

Enligt ny statistik från SCB har kostnaden för att flyga utomlands stigit markant, med nästan 12 procent det senaste året och hela 43 procent under de senaste två åren.

Att resa utomlands med flyg har blivit betydligt dyrare. Från SCB:s senaste rapport framgår det att priset på utrikesflyg nu är nästan 12 procent högre jämfört med samma period förra året och hela 43 procent högre än för två år sedan. Trots denna kraftiga prisökning de senaste åren, har priset på utrikesflyg historiskt sett ökat i en långsammare takt jämfört med den allmänna prisnivån enligt Konsumentprisindex (KPI).

– De senaste tio åren har det mönstret brutits. Vi har aldrig tidigare sett högre priser på utrikesflyg under första kvartalet än i år. De genomsnittliga priserna för perioden januari–mars i år var nästan 12 procent högre än under första kvartalet 2023, och 43 procent högre än under motsvarande period 2022, säger Caroline Neander, prisstatistiker på SCB.

(Annonslänk)

Säsongsvariationer är vanliga inom resebranschen, och priset på flygbiljetter har fluktuerat betydligt under det senaste året. Men när man jämför samma period år från år framträder mer stabila mönster. Specifikt under årets första kvartal har utrikesflygpriserna ökat mer än den genomsnittliga prisökningen för privat konsumtion, vilket SCB mäter med KPI.

Intressant nog har även priserna på flygcharter under årets första kvartal aldrig varit högre än de är i år. Detta markerar en rekordhög kostnad för charterflyg, vilket understryker trenden med stigande priser inom flygindustrin.

Trots dessa rekordhöga nivåer är det värt att notera att prisökningen på utrikesflyg under det senaste decenniet inte följer samma mönster som KPI. En långsiktig tillbakablick visar att priset på utrikesflyg ökat med 37,5 procent över de senaste tjugo åren, medan KPI under samma period ökat med 48,6 procent. Detta tyder på att även om flygpriserna ökat, så har de inte hållit jämna steg med den allmänna prisutvecklingen.

– Priserna för utrikesflyg har inte stigit i samma takt som KPI de senaste 30 åren. Sedan 1994 har de genomsnittliga priserna på utrikesflyg under årets första kvartal stigit med 51 procent. Samtidigt har KPI stigit med 68 procent, säger Caroline Neander.

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 april 2024 11:08
Senast uppdaterad: 29 april 2024 11:08

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors