Företag i fokus:

INSÄNDARE: ”Södertälje behöver nytt ledarskap”

Södertälje kommun

Arkivbild

Ronna, Lina, Geneta och nu också Hovsjö anses av polisen vara särskilt utsatta områden. Dessutom har Saltskog gått från att inte finnas med på polisens lista över huvud taget till att bedömas som ett riskområde, tillsammans med Fornhöjden. Utvecklingen i Södertälje går åt fel håll.

Den tragiska skjutningen i Hovsjö i helgen är en dyster påminnelse om att otryggheten och utsattheten är på riktigt. Samtidigt går utvecklingen i resten av landet åt det andra hållet. Antalet utsatta områden minskar i hela Sverige, men de ökar i Södertälje. Faktum är att tiotusentals Södertäljebor numera bor och lever sina liv i utsatta områden.

Tryck på bilden för att anmäl er till julkassen

För att överhuvudtaget kunna möta stora samhällsproblem är det viktigt med en politisk ledning som har en gemensam vision för samhället. Det tror inte vi att Socialdemokraterna och Moderaterna har. De kommer från helt olika sidor i politiken. Ett styre som bara kan komma överens om att de vill ha makten, men inte vad de vill göra med den, kommer aldrig kunna lösa det enorma samhällsproblem som otryggheten faktiskt är i Södertälje.

Det är också tydligt efter trettio år med negativ utveckling att ett styre med Socialdemokraterna vid rodret inte kommer kunna vända på skutan. Vi tror att ett annat Södertälje är möjligt, men det krävs förändring. För att kunna bemöta gängkriminaliteten måste man förstå dess orsaker: utanförskap, hopplöshet och avsaknad av framtidstro.

”Södertälje har ett dåligt företagsklimat som inte stimulerar lokal tillväxt och konkurrenskraft.”

Arbetslösheten i Södertälje är bland de högsta i landet, över 11%. Problemet är ännu större i de utsatta områdena. Den som har ett jobb att gå till blir inte gängkriminell. Att Södertälje så länge har misslyckats med att motverka den höga arbetslösheten är ett underbetyg till vad som en gång var arbetarpartiet. 

Metin Hawsho, gruppledare (L): – ”Fntastiska förutsättningar för ett bra företagsklimat, men ändå hamnar kommunen i bottenskiktet”

Att arbetslösheten är hög beror på att Södertälje har ett dåligt företagsklimat som inte stimulerar lokal tillväxt och konkurrenskraft. Svenskt näringsliv granskar och rankar varje år företagsklimatet i Sveriges kommuner. Södertälje har ett unikt bra geografiskt läge och unikt bra förbindelser. Det finns fantastiska förutsättningar för ett bra företagsklimat, men ändå hamnar kommunen i bottenskiktet av rankingen. För att kunna stoppa kriminaliteten måste arbetslösheten minska, för att arbetslösheten ska minska måste företagsklimatet förbättras.

”Den som klarat sig igenom en bra utbildning väljer inte den kriminella banan.”

Det bästa skyddet mot utanförskap och kriminalitet är en gymnasieexamen. Den som klarat sig igenom en bra utbildning väljer inte den kriminella banan. Södertäljes lärare gör ett fantastiskt jobb med svåra förutsättningar. Det krävs fler, långsiktiga satsningar för att stärka skolorna i de utsatta områdena. De bästa lärarna behövs där eleverna har det som svårast. 

Den som växer upp i miljöer där gängen utövar stor makt är omringad av dåliga förebilder. De positiva förebilderna som finns måste stöttas och ges möjlighet att visa att en annan väg är möjlig. Föreningslivet är viktigt i hela Södertälje, men det är som allra viktigast i de utsatta områdena. Politiken måste prioritera idrott, kultur och fritidssatsningar där de gör som allra störst skillnad. 

Det är vår fasta övertygelse att de allra flesta som väljer en kriminell bana gör det för att alla andra dörrar upplevs stängda. Det skapar en känsla av hopplöshet och misstro som leder till desperation. Politiken måste visa att det går att låsa upp stängda dörrar. Vi måste visa att det finns möjligheter för alla, oavsett bakgrund.
Det behövs nytt ledarskap i kampen mot otryggheten i Södertälje.

Metin Hawsho,
gruppledare (L).

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 13 december 2023 11:26
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:21

Sprängningarna ökar – Men få domar och många frikännanden

Polis

Arkivbild

Antalet sprängningar ökar i Sverige, men antalet domar är få och frikännanden många. Det rapporterar Nyhetsbyrån Siren som sammanställt information om Sprängningar och domar.

Antalet sprängningar i Sverige ökade igen under 2022 och inledningen av 2023 har sett ännu mörkare ut med många våldsdåd, skottlossningar och sprängningar som kopplas till kriminella grupperingars konflikter om narkotikamarknaden – främst i Sundsvall. Polismyndigheten rapporterade 29 sprängningar eller försök och förberedelser därtill under januari 2023.

Region Stockholm har drabbats mest av sprängningar, men ingen region har varit helt förskonad. I Södertälje har flera personer gripas för bland annat en sprängning mot en fastighet i januari. Dock är det mycket få fall som leder till åtal och tingsrättsdomar, endast 18 stycken under 2022, och nästan hälften av de åtalade friades.

En av anledningarna är att brotten, enligt Jon Wåhlander på Nationella bombskyddet, är svårutredda. Utredningarna är ofta omfattande och tar lång tid, vilket förklarar det låga antalet domar.

– Det hör till sakens natur att mycket av bevisningen går upp i rök i samband med att det sprängs. Vi noterar också att i ärenden där vi har haft stora förhoppningar på fällande domar så har tingsrätten ansett att bevisföringen inte räckt och därför dömt till ringa straff eller valt att fria helt, säger operativ chef på Nationella bombskyddet inom Polismyndigheten till Siren, Jon Wåhlander.

(Annonslänk)

Totalt åtalades 33 personer för sprängningar eller medhjälp, anstiftan eller förberedelse år 2022. Av dessa fälldes 17 personer, medan 15 friades. Att sprängningarna ökar kopplas enligt polisen till den gängkonflikt som pågår i Stockholmsområdet och länkas samman främst till narkotikamarknaden.

– När en konflikt eskalerar och det blir en maktobalans då ökar också ofta antalet sprängningar i ett geografiskt område, nu senast Stockholm, säger Wåhlander.

Flera ärenden har rört termosbomber och handgranater, och i ett fall från Stockholms län greps två män med en handgranat som skulle placeras vid en bostad. Jon Wåhlander pekar ändå på att finns fall där gärningsmän har dömts till långa fängelsestraff för sprängningar, trots omfattningen av utredningarna. Han tror också att det kommer att bli fler sådana domar i framtiden.

– När sprängningarna började hade stora delar av rättskedjan inte vana av att utreda den här typen av brott. I takt med att vi blir bättre hoppas jag att det kommer att leda till fler fällande domar, säger Jon Wåhlander till Siren.

Fakta: Sprängningar och domar

  • 2019 anmäldes 242 fall av sprängningar (genomförda, förberedelse eller försök) enligt polisens statistik. 2020 var antalet 209, och 2021 totalt 158. 2022 anmäldes 191 sprängningar och fram till 31 januari i år 29.
  • Under 2022 meddelades 18 tingsrättsdomar i mål där personer hade åtalats för någon form av allmänfarlig ödeläggelse. Förutom fullbordat brott kunde det röra sig om exempelvis förberedelse eller anstiftan.
  • Ärendena inkluderade totalt 33 personer, av dessa fälldes 17 personer.

Källa: Polismyndigheten samt Acta Publicas rättsdatabas.

Läs även: – Man från Södertälje häktad för bombdåd i Kista

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 28 februari 2023 12:45
Senast uppdaterad: 28 februari 2023 14:02

Södertälje på en tredjeplats i nationell klimatranking

Press

Pressbild: Telge.

Telgekoncernen prisas för sina framgångar i att sänka koldioxidutsläpp. Detta enligt nationella benchmarkingjämförelse som presenterades nyligen.

Enligt CERO-analysen har koldioxidutsläpp från pendlings- och tjänsteresor minskat med hela 23 procent per capita under 2022 jämfört med normalläge före pandemin. Telge placerade sig på tredje plats bland de 32 företag och organisationer som ingick i mätningen – inklusive Swedbank, Ericsson och Vattenfall.

En av anledningarna till framgångarna härleds till Telges medarbetare som gått över till mer klimateffektiva sätt att resa på. Bland annat väljer de i högre utsträckning att resa till arbetet med cykel eller kollektivtrafik och att allt som fler pendlar med bil går över till elektriska alternativ.

– Hållbarhet är en prioriterad och strategisk fråga för oss på Telge. Vi har på ett strukturerat sätt arbetat med att skapa förutsättningar för anställda att göra den här förflyttningen. Det är glädjande att se att vårt fokus har givit resultat och det ger oss energi för att fortsätta arbeta mot vårt mål: klimatneutral 2030, säger Maria Richtnér, Hållbarhetschef på Telge i ett pressmeddelande.

CERO-analysen visar att 18 procent av medarbetarna kör elbil eller laddhybrid, vilket är en ökning med 9 procentenheter jämfört med före pandemin. Det totala resandet till, från och under arbetet har också minskat tack vare mer flexibla arbetsrutiner, digitala mötesformer och att medarbetarna tenderar att gradvis flytta närmare arbetsplatsen.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 28 februari 2023 05:00
Senast uppdaterad: 27 februari 2023 22:49

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors