Företag i fokus:

INSÄNDARE: ”Södertälje behöver nytt ledarskap”

Södertälje kommun

Arkivbild

Ronna, Lina, Geneta och nu också Hovsjö anses av polisen vara särskilt utsatta områden. Dessutom har Saltskog gått från att inte finnas med på polisens lista över huvud taget till att bedömas som ett riskområde, tillsammans med Fornhöjden. Utvecklingen i Södertälje går åt fel håll.

Den tragiska skjutningen i Hovsjö i helgen är en dyster påminnelse om att otryggheten och utsattheten är på riktigt. Samtidigt går utvecklingen i resten av landet åt det andra hållet. Antalet utsatta områden minskar i hela Sverige, men de ökar i Södertälje. Faktum är att tiotusentals Södertäljebor numera bor och lever sina liv i utsatta områden.

Tryck på bilden för att anmäl er till julkassen

För att överhuvudtaget kunna möta stora samhällsproblem är det viktigt med en politisk ledning som har en gemensam vision för samhället. Det tror inte vi att Socialdemokraterna och Moderaterna har. De kommer från helt olika sidor i politiken. Ett styre som bara kan komma överens om att de vill ha makten, men inte vad de vill göra med den, kommer aldrig kunna lösa det enorma samhällsproblem som otryggheten faktiskt är i Södertälje.

Det är också tydligt efter trettio år med negativ utveckling att ett styre med Socialdemokraterna vid rodret inte kommer kunna vända på skutan. Vi tror att ett annat Södertälje är möjligt, men det krävs förändring. För att kunna bemöta gängkriminaliteten måste man förstå dess orsaker: utanförskap, hopplöshet och avsaknad av framtidstro.

”Södertälje har ett dåligt företagsklimat som inte stimulerar lokal tillväxt och konkurrenskraft.”

Arbetslösheten i Södertälje är bland de högsta i landet, över 11%. Problemet är ännu större i de utsatta områdena. Den som har ett jobb att gå till blir inte gängkriminell. Att Södertälje så länge har misslyckats med att motverka den höga arbetslösheten är ett underbetyg till vad som en gång var arbetarpartiet. 

Metin Hawsho, gruppledare (L): – ”Fntastiska förutsättningar för ett bra företagsklimat, men ändå hamnar kommunen i bottenskiktet”

Att arbetslösheten är hög beror på att Södertälje har ett dåligt företagsklimat som inte stimulerar lokal tillväxt och konkurrenskraft. Svenskt näringsliv granskar och rankar varje år företagsklimatet i Sveriges kommuner. Södertälje har ett unikt bra geografiskt läge och unikt bra förbindelser. Det finns fantastiska förutsättningar för ett bra företagsklimat, men ändå hamnar kommunen i bottenskiktet av rankingen. För att kunna stoppa kriminaliteten måste arbetslösheten minska, för att arbetslösheten ska minska måste företagsklimatet förbättras.

”Den som klarat sig igenom en bra utbildning väljer inte den kriminella banan.”

Det bästa skyddet mot utanförskap och kriminalitet är en gymnasieexamen. Den som klarat sig igenom en bra utbildning väljer inte den kriminella banan. Södertäljes lärare gör ett fantastiskt jobb med svåra förutsättningar. Det krävs fler, långsiktiga satsningar för att stärka skolorna i de utsatta områdena. De bästa lärarna behövs där eleverna har det som svårast. 

Den som växer upp i miljöer där gängen utövar stor makt är omringad av dåliga förebilder. De positiva förebilderna som finns måste stöttas och ges möjlighet att visa att en annan väg är möjlig. Föreningslivet är viktigt i hela Södertälje, men det är som allra viktigast i de utsatta områdena. Politiken måste prioritera idrott, kultur och fritidssatsningar där de gör som allra störst skillnad. 

Det är vår fasta övertygelse att de allra flesta som väljer en kriminell bana gör det för att alla andra dörrar upplevs stängda. Det skapar en känsla av hopplöshet och misstro som leder till desperation. Politiken måste visa att det går att låsa upp stängda dörrar. Vi måste visa att det finns möjligheter för alla, oavsett bakgrund.
Det behövs nytt ledarskap i kampen mot otryggheten i Södertälje.

Metin Hawsho,
gruppledare (L).

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 13 december 2023 11:26
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:21

Mordet på nioåring: Pappan har allvarlig psykisk störning

Kriminalvarden-1

Bild/Montage: Kriminalvården/Alexander Isa

Mannen som misstänks för mordet på sin nioårige son i Rosenlund har efter en omfattande rättspsykiatrisk undersökning bedömts lida av en allvarlig psykisk störning.

(Annonslänk)

Det var måndagen den 8 januari som polis och räddningspersonal larmades till en bostad i Rosenlundsområdet efter ett larm om en allvarligt skadad person. På plats hittades en nioårig pojke svårt skadad i lägenheten. Trots snabba insatser och omedelbar transport till sjukhus med ambulanshelikopter kunde inte pojkens liv räddas.

I bostaden fanns även pojkens pappa, som greps av polisen i samband med händelsen och kort därefter anhölls av åklagaren. Mannen, som är i 45-årsåldern, misstänks på sannolika skäl för att ha orsakat sin sons död och har varit häktad sedan han greps misstänkt för mordet.

Pappan utreddes psykiatriskt.

Nu har han genomgå en omfattande rättspsykiatrisk undersökning efter ett beslut som fattades av Södertälje tingsrätt. Detta efter att Rättsmedicinalverket bedömt att mannen kan lida av en allvarlig psykisk störning.

Nu visar en djupgående rättspsykiatrisk analys att mannen har en allvarlig psykisk störning som ökar risken för framtida grova brott. Rättsmedicinalverket rekommenderar därför rättspsykiatrisk behandling. Processen att väcka åtal har dröjt, och den 8 mars ansökte åklagaren om ytterligare uppskov med åtalsperioden.

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 11 mars 2024 12:10
Senast uppdaterad: 11 mars 2024 12:10

Lågt valdeltagande fördjupar klyftorna i Södertälje

Rösta vallokal

Valdeltagandet sjunker i Södertälje.
Arkivbild

En ny analys visar att valdeltagandet i Sveriges utsatta områden, inklusive flera områden i Södertälje, har minskat dramatiskt. Ett lågt valdeltagande som enligt rapporter fördjupar klyftorna i samhället.

Senaste EU-valet har kastat ljus över en oroande utveckling i Sverige: ett avsevärt lägre valdeltagande i landets utsatta områden jämfört med det nationella genomsnittet. En djupdykning i valdeltagandet avslöjar att invånarna i Sveriges 61 utsatta områden visade ett betydligt lägre engagemang i demokratiska processer, med en snittsiffra på endast 35 procent som röstade, jämfört med ett nationellt genomsnitt på 57 procent.

– Resultatet visar tydligt hur flera samverkande faktorer i våra utsatta förorter skapar en alienering med samhället. Det gör det så viktigt att samhällets alla sektorer bidrar gemensamt till att vända utvecklingen, de lokala fastighetsägarna, kommunen, föreningslivet, näringsidkarna och finanskapitalet, säger Sophie Nachemson-Ekwall, specialist på social hållbarhet, PwC Sverige.  

Sophie Nachemson-Ekwall, PwC Sverige.
Pressbild  

Särskilt alarmerande är situationen i Södertälje, där valdeltagandet sjönk ytterligare sju procentenheter från riksdagsvalet 2018 till endast 30 procent i valet 2022. Hårdast drabbade, vilket visar på en djupgående problematik med demokratiskt deltagande, är de områden som polisen beskriver som ”utsatta områden”, såsom Hovsjö, Ronna, Geneta, Lina och Saltskog, samt Fornhöjden som anses vara ett riskområde.

Analysen, som genomförts av Järvaveckan Research i samarbete med PwC, pekar på en särskilt låg valbenägenhet bland svenskar med två utrikesfödda föräldrar, där bara en av fyra tog sig till valurnorna. Ännu mer bekymmersamt är att bland de tio mest utsatta områdena deltog endast en av fem i denna grupp i valet. Denna grupp, trots att de sannolikt har vuxit upp och utbildats i Sverige, visar ett markant lägre valdeltagande.

(Annonslänk)

– Resultatet är oroväckande. När en del av samhället inte deltar i valprocessen riskerar vi att förlora mångfalden av perspektiv och erfarenheter som är avgörande för en sund och representativ demokrati. Det blir en ond spiral där människor som redan befinner sig i utanförskap kommer allt längre ifrån ett samhälle som tar hänsyn till deras åsikter och vardags utmaningar. Det är också dags att på djupet försöka förstå vad som ligger bakom siffrorna och agera utifrån det, säger Ahmed Abdirahman, grundare och vd på Järvaveckan.

I Hovsjö var valdeltagandet lägst i hela landet med endast 19 procent. Skillnaderna i valdeltagande inom området var också slående, där endast 16 procent av de inrikes födda med utrikesfödda föräldrar röstade, jämfört med 34 procent av de med båda föräldrarna födda i Sverige.

Dessa siffror belyser en växande klyfta i politiskt engagemang och deltagande i Sverige, och kastar ljus på behovet av målmedvetna insatser för att öka deltagandet i utsatta områden.

Läs även: – Valdeltagandet i Södertälje sjönk mest i hela Sverige

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 11 mars 2024 05:00
Senast uppdaterad: 10 mars 2024 23:17

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors