Företag i fokus:

INSÄNDARE: ”Södertälje behöver nytt ledarskap”

Södertälje kommun

Arkivbild

Ronna, Lina, Geneta och nu också Hovsjö anses av polisen vara särskilt utsatta områden. Dessutom har Saltskog gått från att inte finnas med på polisens lista över huvud taget till att bedömas som ett riskområde, tillsammans med Fornhöjden. Utvecklingen i Södertälje går åt fel håll.

Den tragiska skjutningen i Hovsjö i helgen är en dyster påminnelse om att otryggheten och utsattheten är på riktigt. Samtidigt går utvecklingen i resten av landet åt det andra hållet. Antalet utsatta områden minskar i hela Sverige, men de ökar i Södertälje. Faktum är att tiotusentals Södertäljebor numera bor och lever sina liv i utsatta områden.

Tryck på bilden för att anmäl er till julkassen

För att överhuvudtaget kunna möta stora samhällsproblem är det viktigt med en politisk ledning som har en gemensam vision för samhället. Det tror inte vi att Socialdemokraterna och Moderaterna har. De kommer från helt olika sidor i politiken. Ett styre som bara kan komma överens om att de vill ha makten, men inte vad de vill göra med den, kommer aldrig kunna lösa det enorma samhällsproblem som otryggheten faktiskt är i Södertälje.

Det är också tydligt efter trettio år med negativ utveckling att ett styre med Socialdemokraterna vid rodret inte kommer kunna vända på skutan. Vi tror att ett annat Södertälje är möjligt, men det krävs förändring. För att kunna bemöta gängkriminaliteten måste man förstå dess orsaker: utanförskap, hopplöshet och avsaknad av framtidstro.

”Södertälje har ett dåligt företagsklimat som inte stimulerar lokal tillväxt och konkurrenskraft.”

Arbetslösheten i Södertälje är bland de högsta i landet, över 11%. Problemet är ännu större i de utsatta områdena. Den som har ett jobb att gå till blir inte gängkriminell. Att Södertälje så länge har misslyckats med att motverka den höga arbetslösheten är ett underbetyg till vad som en gång var arbetarpartiet. 

Metin Hawsho, gruppledare (L): – ”Fntastiska förutsättningar för ett bra företagsklimat, men ändå hamnar kommunen i bottenskiktet”

Att arbetslösheten är hög beror på att Södertälje har ett dåligt företagsklimat som inte stimulerar lokal tillväxt och konkurrenskraft. Svenskt näringsliv granskar och rankar varje år företagsklimatet i Sveriges kommuner. Södertälje har ett unikt bra geografiskt läge och unikt bra förbindelser. Det finns fantastiska förutsättningar för ett bra företagsklimat, men ändå hamnar kommunen i bottenskiktet av rankingen. För att kunna stoppa kriminaliteten måste arbetslösheten minska, för att arbetslösheten ska minska måste företagsklimatet förbättras.

”Den som klarat sig igenom en bra utbildning väljer inte den kriminella banan.”

Det bästa skyddet mot utanförskap och kriminalitet är en gymnasieexamen. Den som klarat sig igenom en bra utbildning väljer inte den kriminella banan. Södertäljes lärare gör ett fantastiskt jobb med svåra förutsättningar. Det krävs fler, långsiktiga satsningar för att stärka skolorna i de utsatta områdena. De bästa lärarna behövs där eleverna har det som svårast. 

Den som växer upp i miljöer där gängen utövar stor makt är omringad av dåliga förebilder. De positiva förebilderna som finns måste stöttas och ges möjlighet att visa att en annan väg är möjlig. Föreningslivet är viktigt i hela Södertälje, men det är som allra viktigast i de utsatta områdena. Politiken måste prioritera idrott, kultur och fritidssatsningar där de gör som allra störst skillnad. 

Det är vår fasta övertygelse att de allra flesta som väljer en kriminell bana gör det för att alla andra dörrar upplevs stängda. Det skapar en känsla av hopplöshet och misstro som leder till desperation. Politiken måste visa att det går att låsa upp stängda dörrar. Vi måste visa att det finns möjligheter för alla, oavsett bakgrund.
Det behövs nytt ledarskap i kampen mot otryggheten i Södertälje.

Metin Hawsho,
gruppledare (L).

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 13 december 2023 11:26
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:21

DEBATT: Yrkeslivet börjar med ett genomtänkt gymnasieval

06E021EE-29A0-424B-A7B7-0312C8BE8A18

Olle Karstorp, Svenskt Näringsliv. Foto: Alexander Isa/Pressbild

Nu är det dags för Södertäljes drygt 1250 elever från årskurs 9 att göra gymnasieval. Ett stort och viktigt val som kräver medvetenhet och eftertanke. Många dörrar står öppna, men det blir enklare om ett välgrundat val görs redan från början. Då bör både föräldrarna, skolan och naturligtvis eleven själv göra sitt bästa för att landa rätt.

Att välja efter intresse är bra, men det är viktigt att komma ihåg att intressen utvecklas och ändras. Och det kan vara flera olika program som möter ens intressen.

I den allmänna diskussionen hörs ofta att ungdomar som har svårt med teoretiska ämnen borde välja en yrkesutbildning. Det är sant, men det gäller inte bara den här gruppen. Fler borde välja en yrkesutbildning överhuvudtaget. Många elever på högskoleförberedande program väljer att inte plugga vidare efter examen. De väljer inte heller gymnasieutbildning med den intentionen. Kanske de borde ha valt yrkesprogram i stället? Mycket möjligt. 

”Medianlönen kan öka med över 100 000 kronor per år”

Från och med förra året ingår också den grundläggande högskolebehörigheten på samtliga program, även om eleverna på yrkesprogram kan välja bort den. Vägen till högskolan kan alltså fortfarande stå öppen vilket program man än väljer. För den som väljer yrkesprogram öppnas samtidigt en ny dörr till välbetalda och stimulerande arbeten i branscher som skriker efter folk. En yrkesutbildning med upparbetade nära samarbeten med företag ger generellt mycket goda möjligheter till jobb direkt efter studenten.

Olle Karstorp, regionchef Stockholm, Svenskt Näringsliv

Etableringschansen på arbetsmarknaden kan öka med upp till 21 procentenheter för den som väljer yrkesprogram. Medianlönen kan öka med över 100 000 kronor per år.

Ett tips för den som vill ha koll är Ekonomifaktas sajt Gymnasiepejl. Där redovisas arbetsmarknads- och inkomststatistik för elever som tidigare gått olika gymnasieprogram. I Södertälje har till exempel 75% av eleverna som gått industritekniska programmet. Även fordons- och transportprogrammet har en hög etableringsgrad. I jämförelse med helt högskoleförberedande program är skillnad stor. I snitt har endast var femte elev från något av dessa program etablerat sig på arbetsmarknaden tre år efter examen.

”Det är inte bara Svenskt Näringsliv som tycker att fler elever borde välja yrkesprogram”

Det är inte bara Svenskt Näringsliv som tycker att fler elever borde välja yrkesprogram. Skolverket konstaterar att för att möta arbetsmarknadens behov och ungdomars efterfrågan bör fler platser i både Södertälje och hela Stockholms län omdisponeras från högskoleförberedande program till yrkesprogram. Framför allt borde programmen bygg och anläggning, el och energi, fordon och transport, industritekniska samt vård och omsorg prioriteras. 

Från och med nästa år ska också gymnasial utbildning inte bara dimensioneras utifrån elevernas efterfrågan utan också efter arbetsmarknadens behov. Vi hoppas också att det leder till konkreta förändringar i det utbildningsutbud som möter framtida elever. 

Sist men inte minst borde fler föräldrar också tänka tanken att ungdomarna skulle få högre livskvalitet om de redan på gymnasiet fick med sig det självförtroende och de möjligheter till bra jobb som yrkesutbildningar innebär. Det ger en bra start på vuxenlivet. 

Olle Karstorp,
regionchef Stockholm, Svenskt Näringsliv

Johan Olsson,
policyexpert kompetensförsörjning, Svenskt Näringsliv

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 16 januari 2024 12:03
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 12:57

Nu kan Södertäljeborna tycka till om nya Slussholmen

Slussholmen

Slussholmen. Visionsskiss: Systra.

Södertäljes Slussholmen kan förvandlas till en attraktiv destination med en ny lekplats och parkområde. Nu bjuds medborgarna in till ett informationsmöte för att tycka till om projektet.

Slussholmen, ett potentiellt nytt landmärke i Södertälje, står inför en stor förändring. Planförslaget för området, som innefattar både en lekplats och parkmark, är nu öppet för samråd.

Mötet, som äger rum den 22 januari 2024 i Trombon-lokalen på stadshuset, ger invånarna en chans att ställa frågor och diskutera planerna med kommunens representanter.

Amfiteatern vid Maren med gradänger ger många sittplatser med utblick över vattnet. Visionsskiss: Systra. 

I utformningen av den framtida lekplatsen har kommunen involverat stadens yngre invånare, något som Telgenytt tidigare rapporterat. Efter dialoger med barnen, kommer lekplatsen att spegla deras önskemål, med aktiviteter som låter dem röra sig fritt.

Denna nya anläggning kommer att placeras nära Hebbevillan och den omgivande parken. Medan byggnationen av hela Slussholmen är planerad att inledas 2026, är allmänheten välkommen att ge feedback på planförslaget redan från början av 2024. Projektet förväntas vara slutfört omkring 2028.

Läs även: Så kommer nya området vid Maren och slussen se ut

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 16 januari 2024 05:00
Senast uppdaterad: 15 januari 2024 23:24

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors