Företag i fokus:

INSÄNDARE: ”Södertälje behöver nytt ledarskap”

Södertälje kommun

Arkivbild

Ronna, Lina, Geneta och nu också Hovsjö anses av polisen vara särskilt utsatta områden. Dessutom har Saltskog gått från att inte finnas med på polisens lista över huvud taget till att bedömas som ett riskområde, tillsammans med Fornhöjden. Utvecklingen i Södertälje går åt fel håll.

Den tragiska skjutningen i Hovsjö i helgen är en dyster påminnelse om att otryggheten och utsattheten är på riktigt. Samtidigt går utvecklingen i resten av landet åt det andra hållet. Antalet utsatta områden minskar i hela Sverige, men de ökar i Södertälje. Faktum är att tiotusentals Södertäljebor numera bor och lever sina liv i utsatta områden.

Tryck på bilden för att anmäl er till julkassen

För att överhuvudtaget kunna möta stora samhällsproblem är det viktigt med en politisk ledning som har en gemensam vision för samhället. Det tror inte vi att Socialdemokraterna och Moderaterna har. De kommer från helt olika sidor i politiken. Ett styre som bara kan komma överens om att de vill ha makten, men inte vad de vill göra med den, kommer aldrig kunna lösa det enorma samhällsproblem som otryggheten faktiskt är i Södertälje.

Det är också tydligt efter trettio år med negativ utveckling att ett styre med Socialdemokraterna vid rodret inte kommer kunna vända på skutan. Vi tror att ett annat Södertälje är möjligt, men det krävs förändring. För att kunna bemöta gängkriminaliteten måste man förstå dess orsaker: utanförskap, hopplöshet och avsaknad av framtidstro.

”Södertälje har ett dåligt företagsklimat som inte stimulerar lokal tillväxt och konkurrenskraft.”

Arbetslösheten i Södertälje är bland de högsta i landet, över 11%. Problemet är ännu större i de utsatta områdena. Den som har ett jobb att gå till blir inte gängkriminell. Att Södertälje så länge har misslyckats med att motverka den höga arbetslösheten är ett underbetyg till vad som en gång var arbetarpartiet. 

Metin Hawsho, gruppledare (L): – ”Fntastiska förutsättningar för ett bra företagsklimat, men ändå hamnar kommunen i bottenskiktet”

Att arbetslösheten är hög beror på att Södertälje har ett dåligt företagsklimat som inte stimulerar lokal tillväxt och konkurrenskraft. Svenskt näringsliv granskar och rankar varje år företagsklimatet i Sveriges kommuner. Södertälje har ett unikt bra geografiskt läge och unikt bra förbindelser. Det finns fantastiska förutsättningar för ett bra företagsklimat, men ändå hamnar kommunen i bottenskiktet av rankingen. För att kunna stoppa kriminaliteten måste arbetslösheten minska, för att arbetslösheten ska minska måste företagsklimatet förbättras.

”Den som klarat sig igenom en bra utbildning väljer inte den kriminella banan.”

Det bästa skyddet mot utanförskap och kriminalitet är en gymnasieexamen. Den som klarat sig igenom en bra utbildning väljer inte den kriminella banan. Södertäljes lärare gör ett fantastiskt jobb med svåra förutsättningar. Det krävs fler, långsiktiga satsningar för att stärka skolorna i de utsatta områdena. De bästa lärarna behövs där eleverna har det som svårast. 

Den som växer upp i miljöer där gängen utövar stor makt är omringad av dåliga förebilder. De positiva förebilderna som finns måste stöttas och ges möjlighet att visa att en annan väg är möjlig. Föreningslivet är viktigt i hela Södertälje, men det är som allra viktigast i de utsatta områdena. Politiken måste prioritera idrott, kultur och fritidssatsningar där de gör som allra störst skillnad. 

Det är vår fasta övertygelse att de allra flesta som väljer en kriminell bana gör det för att alla andra dörrar upplevs stängda. Det skapar en känsla av hopplöshet och misstro som leder till desperation. Politiken måste visa att det går att låsa upp stängda dörrar. Vi måste visa att det finns möjligheter för alla, oavsett bakgrund.
Det behövs nytt ledarskap i kampen mot otryggheten i Södertälje.

Metin Hawsho,
gruppledare (L).

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 13 december 2023 11:26
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:21

Kommunen ändrar sig om eldning i trädgårdar

Eld-tradgard-avfall-PEXEL

Foto: Pexels

Efter att nyligen ha infört striktare regler för eldning av trädgårdsavfall enligt EU-lagstiftning, har kommunen nu beslutat att återgå till de tidigare, mer flexibla reglerna.

Södertälje kommun meddelade förra veckan nya riktlinjer för hantering av trädgårdsavfall, i linje med nya EU-lagstiftningar som trädde i kraft vid årsskiftet. Dessa riktlinjer begränsar eldning till enbart vecka 17 under våren, med strikta krav på att eldningen inte ska medföra olägenheter för omgivningen. Detta baseras på EU-direktiv från Naturvårdsverket och regeringen, vilka kommunen sedan annonserade ut till Södertäljeborna.

Detta kritiserades bland annat av Centerpartiets Tage Gripenstam som lämnade in en motion till kommunfullmäktige. I motionen framfördes att den nuvarande lagen i Sverige ger möjlighet för kommunala beslut och undantag. Gripenstam föreslog att Södertälje kommun skulle behålla de tidigare reglerna för eldning av trädgårdsavfall som ett undantag från den nya lagstiftningen.

Nu väljer kommunen att backa från dessa från tidigare beslut. Det meddelar Lars Greger (MP) som berättar till LT att kommunen återinför till de gamla reglerna.

Tage Gripenstam, Centerpartiets gruppledare, kritiserade kommunens tidigare beslutet.
Foto: Södertälje kommun

– Där och då var det min tolkning att det var förbjudet att elda i trädgården, det var också så Naturvårdsverket uttryckte sig. Men det visade sig att många kommuner tolkar det här annorlunda och då har vi sagt att vi får utgå från de regler vi har haft sedan tidigare, säger Lars Greger, till LT.

Det innebär att kommuninvånarna tillåts att elda trädgårdsavfall under sex specifika veckor per år: veckorna 15, 16 och 17 under våren samt veckorna 39, 40 och 41 på hösten. Valborgsmässoafton förblir också ett undantag från eldningsförbudet.

(Annonslänk)

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 april 2024 19:40
Senast uppdaterad: 29 april 2024 19:40

DEBATT: Dialog behövs om Södertäljes framtid – ”Lämna rasismen på historiens bakgård”

Södertälje kommun

Södertälje kommunhus
Arkivbild

”Initiativet för tryggare Södertälje” arrangerade ett historiskt möte där runt 100 personer deltog i en dialog om bilden av Södertälje. I fokus var den stigmatisering som i politiska samtal förenar två skilda fenomen: den grova kriminalitetens spridning, och assyrier/syrianers förehavanden.

I lokalmedia pågår en debatt om kriminaliteten som gemensamt bekymmer, och assyrier/syrianers frustration att bli utpekade som kollektivt skyldiga. Mötet var historiskt för att den förenade många olika föreningar som nu har anledning att tillsammans fundera på hur bilden om Södertälje kan förändras.

Som forskare i offentlig förvaltning inledde jag dialogen.

Att beskriva den syrisk/ortodoxa gruppens gemenskap, nätverk, släktskap och aktiviteter som ett ”parallellsamhälle” och grogrund för kriminalitet utgår från en rasistisk föreställningsvärld. Så här fungerar rasifieringen: den särskiljer först den assyrisk/syrianska och andra invandrargrupper som fundamentalt annorlunda det som föreställs vara ”svenskt”. Sedan underordnas invandrarna som sämre fungerande och direkt skadliga för svenskheten som i sin tur antas vara problemfri. Historiskt grundas rasism i detta skapande av skillnader och hierarkier. Det börjar som skämt och myter och kan sluta i ren katastrof om ingen hindrar processen.

En etnisk grupp med erfarenhet av folkmord genomgår rasifiering igen. Har vi inget lärt från historien? Kommunens ledning säger att de inte stigmatiserar någon. För en utomstående är det svårt att hålla med. En tidigare verksam poliskommissarie kallar staden för ett ”Chicago under Al Capones tid”. Södertäljebor skäms för att berätta var de kommer ifrån på skolan eller när de söker arbete. Boel Godner själv instämmer i påståenden att ”kriminella klaner försöker infiltrera det politiska livet och styra kommuner”. Ett makalöst påstående.

”Även journalister medverkar i rasifieringen.”

Bedrägerier, skenskilsmässor, fusk med välfärdsstöd och bygglov uppfattas bero på gruppens beteenden, och inte enskildas handlingar. Även journalister medverkar i rasifieringen. Torbjörn Granström är mån om att i ”Kriget om Södertälje” nämna hur mycket kriminaliteten kostar staten i polis- och rättegångsinsatser. Samtidigt sätts inte lokala händelser i ett globalt sammanhang: hur funkar drogmarknaden och de (inter)nationella kriminella nätverken?

Kommunstyrelsens ordförande, Boel Godner, kritiseras för sina uttalanden.
Foto: Shamash Oyal

Droghandeln är också ett svenskt problem. Minst två parter ingår i transaktionerna. ”Svenskheten” osynliggörs genom att dölja konsumentens roll – oftast en välbemedlad vit svensk. De ungdomar som med våld slår sig fram i marknaden är också svenskar. De har växt upp i staden, gått på skolorna och varit en del av samhällsväven. Granström beskriver hur kommunen formar informella arbetsgrupper som sorterar bort anbud från fastighetsföretag med misstänkta kopplingar till kriminella (alltså de som ägs av assyrier/syrianer). Han beskriver också hur banker fryser hundratals företagares bankkonton bara på grund av liknande misstankar. Men inga analyser finns om strukturell diskriminering. Det ”krig” som pågår om Södertälje framstår i boken som ett slag mellan goda ”svenskar” och kriminella ”invandrare”.

Tusentals södertäljebor är angelägna om att bidra till en stad som kan blomstra.”

Invandrargrupper har inget ”eget” parallellsamhälle. Assyrier/syrianerna är svenskar och deras liv i Södertälje är integrerat i svenska normer och rättsprinciper och framstår dessutom som en unik framgångssaga. Se vad gruppen åstadkommit i idrott, föreningsliv, professionella prestationer, kultur- och litteratur, och inte minst företagande. Detta är Sverige.

Det är viktigt att diskutera kriminalitetens strukturer och det brottsförebyggande arbetet. Brottsbalken uppstod dock i Sverige långt innan invandrare kom hit. Tusentals södertäljebor är angelägna om att bidra till en stad som kan blomstra. Just nu handlar konflikten om orsakerna och strategierna där Initiativet klargjort att man vill bistå kommunen. Har kommunen råd att tacka nej? Lämna rasismen på historiens bakgård och se nyktert på utmaningarna. Tillsammans är ni starkare i kampen för en möjligheternas stad.

Nazem Tahvilzadeh,
docent i Statsvetenskap och lektor vid Södertörns högskola

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 april 2024 12:01
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 12:57

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors