Företag i fokus:

Dödsolyckor under jultrafiken – Uppmaningen: ”kör försiktigt”

Trafik

Foto: Alexander Isa

Under de senaste tjugo åren har antalet dödsolyckor under jultrafiken halverats i Sverige, och trenden syns även i Stockholms län. Försäkringsbolaget If har nyligen publicerat en sammanställning över Södertäljes mest olycksdrabbade vägar under julperioden.

Julen är traditionellt en av de mest trafikintensiva högtiderna, och i år sammanfaller julafton med en söndag, vilket potentiellt kan sprida ut trafiken över flera dagar och minska risken för olyckor.

– Mycket trafik, dåligt väglag kombinerat med stress är ett dåligt recept för långkörning. Därför är det viktigt att hålla avstånd och köra försiktigt i jultrafiken – så att ni kommer fram säkert, säger Johan Granholm, motorexpert på försäkringsbolaget If.

Tidigt under 2000-talet inträffade det i genomsnitt upp till 30 dödsfall varje år i jultrafiken över hela Sverige, medan de senaste åren har sett en betydande minskning till ungefär 10 dödsfall årligen.

I Stockholms län är denna nedåtgående trend ännu mer markant. Jämför man perioden 2003–2005, då elva personer omkom i jultrafiken, med de senaste tre åren, där endast två dödsfall registrerats, framgår en tydlig förbättring.

Dödsolyckan i Södertälje under söndagen. Foto: Alexander Isa

Julhelgen 2003 var speciellt tragisk med sex dödsfall, vilket var det högsta antalet sedan 2003.

– Vi kan se att de stora samhällssatsningar på trafiksäkerhet de senaste åren ger resultat. Det i kombination med säkrare bilar leder till färre dödsolyckor. Men trots det hårda arbetet så sker det ändå dödsolyckor på våra vägar varje jul och det är upp till oss alla som är ute och kör att försöka förhindra det. Att hålla hastighet och avstånd är bland det viktigaste vi kan göra, säger Johan Granholm.

För Södertälje framträder E4 som den mest riskfyllda vägen, där polisen har rapporterat totalt 28 olyckor under dessa månader under de senaste fem åren. Så sent som i söndags omkom en person när en lastbil körde av vägen på E4 vid Södertälje Syd.

Här är Södertäljes mest olycksdrabbade vägar

VägsträckaAntal olyckor 2018–2023
E428
E2012
Väg 5256
Väg 5225
Väg 2254
Väg 5154
Hovsjövägen3
Morabergsvägen3
Väg 573
Nygatan3

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 18 december 2023 15:30
Senast uppdaterad: 18 december 2023 14:54

Södertälje kommun satsar på gångvänlig framtid

Gangvag-walking-ga-pexels

Foto: Pexels

Södertälje kommun bjuder in sina invånare att bidra till utvecklingen av en ny gångplan genom att delta i en enkät. Målet är att göra stadens gångvägar säkrare, mer funktionella och attraktiva.

Södertäljebor har nu en unik möjlighet att påverka framtiden för stadens gångvägar. Genom att svara på en ny enkät, som är en del av arbetet med att ta fram en ny gångplan, kan invånare dela med sig av sina gångvanor, förslag och synpunkter. Denna insats är viktig för att säkerställa att framtida gångvägar möter behoven hos dem som bor och verkar i Södertälje.

– I arbetet med den nya gångplanen är det viktigt för oss att få in synpunkter från Södertäljebor och andra som använder – eller skulle vilja använda – kommunens gångvägar, säger Tinde Strand, trafikplanerare i Södertälje kommun.

Gångplanen, som är en följd av kommunens Trafikstrategi från 2017, syftar till att uppmuntra fler invånare att välja promenader framför bilåkning, både som ett hälsosamt alternativ och för att bidra till en levande stadsmiljö. Att fler väljer att gå bidrar inte bara till minskade utsläpp och bättre luftkvalitet, utan även till en ökad känsla av gemenskap och trygghet i stadens offentliga rum.

Invånarna uppmanas att vara delaktiga i planeringsprocessen genom att ange vilka sträckor och platser de är nöjda med, samt vilka som de anser behöver förbättringar. Beslut om den nya gångplanen väntas tas av Tekniska nämnden under 2024, med konkreta åtgärder som inleds året därpå, vilket markerar ett viktigt steg mot en mer gångvänlig stad.

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 mars 2024 13:35
Senast uppdaterad: 29 mars 2024 13:35

INSÄNDARE: Det är på tiden att återinföra undervisningsskyldigheten

2022_02_skola-1

Pressbild

Lärare ska inte behöva stå ut med en ohållbar arbetssituation. För att höja läraryrkets status måste arbetsmiljön för lärare förbättras väsentligt.

Det kan låta galet men det är faktiskt så att det inte finns några tydliga regler för hur mycket lärare förväntas vara i klassrummet och hur mycket annat de förväntas göra. Än värre är att det fanns förut men avskaffades på 90-talet.

Det brukade vara så att en lärare hade en undervisningsskyldighet som krävde att de skulle ha mellan 21 och 27 lektioner i veckan. Sedan undervisningsskyldigheten avskaffades har vissa lärare fått fler arbetsuppgifter som inte har med undervisning att göra medan andra lärare förväntas undervisa mer. Flera rapporter från fackföreningarna har larmat om att förväntningarna och kraven på lärarna har ökat både vad gäller undervisningstid och andra arbetsuppgifter. 

Avskaffandet av undervisningsskyldigheten skedde i en tidsanda där skolans grunder revs upp från grunden. Under samma tid utmanades tanken att lärare över huvud taget skulle stå vid katedern och förmedla kunskap till eleverna. Istället lyftes flummiga idéer som läxförbud och elevstyrt lärande. Flumskolans arv ser vi i PISA-mätningarna. Det är nämligen så att lärare är bättre på att lära ut faktakunskaper än vad elever i grundskolan är på att lära sig på egen hand. 

”Lärare förväntas vara rastvakter, mentorer, kurator och mycket mer”

När undervisningsskyldigheten avskaffades var det för att läraren skulle bli mentor snarare än undervisare. Det var bakom argument om ökad flexibilitet som läraryrkets verkliga kärna urholkades. Resultatet har blivit att lärare förväntas vara rastvakter, mentorer, kurator och mycket mer på samma gång som de förväntas undervisa eleverna. 

Lärarna är hjältar men de har inga superkrafter. Som samhälle är det viktigt att sluta upp bakom lärarkåren, så att de kan utföra sina viktiga jobb på bästa möjliga sätt.

Skolan är till för att ge individen verktygen och kunskaperna som krävs för att kunna förverkliga sitt eget liv. Lärarna har Sveriges viktigaste yrke. Gång på gång visar forskningen att läraren är den allra viktigaste faktorn för att en elev ska lyckas. 

Därför ser Liberalerna till att återinföra undervisningsskyldigheten. Låt lärarna vara lärare.

Metin Hawsho (L),
gruppledare och f.d. lärare.

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 mars 2024 05:00
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:20

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors