Åsa Stålgren, samordnare avdelning 20, Aysel Kulbay, doktorand, Ibolya Juhász, undersköterska avdelning 20 och Anja Eklund, vårdenhetschef avdelning 20. Foto: Södertälje sjukhus
Har en patient som haft kvarliggande urinkateter oftare bakterier i urinen efter kateterborttagningen än en patient som inte har haft kateter? Det undersöker nu en studie på Södertälje sjukhus.
Patienter som har haft en kvarliggande urinkateter (KAD) verkar ha fler bakterier i urinen så länge katetern sitter kvar, men det är oklart vad som händer när den tas bort. I studien jämförs patienter som har haft KAD under de senaste fyra veckorna med en kontrollgrupp utan KAD.
Undersköterskorna på avdelningen har en nyckelroll i projektet genom att ta prover och registrera mätresultat. Som en del i studien mäts blåsvolym för att upptäcka eventuell urinretention. Uppskattningsvis 20-30 procent av patienterna på rehabiliteringsavdelning 20 har KAD. Patienterna som deltar i studien kommer både med och utan kateter.
– Många patienter tackar ja till att delta i studien, trots att det inte kommer att hjälpa dem personligen utan gynna framtida patienter, säger undersköterskan Ibolya Juhász.
Hos en patient med en KAD bildas biofilm i och på katetern efter en tid. I biofilmen kan resistenta bakterier ta skydd från kroppens immunförsvar och från antibiotika, men man vet inte om samma bakterier finns i urin när patienten kissar.
Studien är en del av doktorandprojektet för sjuksköterskan Aysel Kulbay som arbetar på Vårdhygien Stockholm.
– Som en del i studien genomförs blåsvolymmätning av urinblåsan med bladder scan. Det har hänt att vi har hittat patienter som har urinretention, alltså har kvar för mycket urin i blåsan efter att de har kissat. Urinretention är inte bra och därför är det positivt att vi upptäckt det, säger Aysel.
Hon hoppas resultaten ska ge underlag för förbättrade rutiner kring katetrar och minskad risk för infektioner.
Skribent: Lucas
(Annonslänk
