Företag i fokus:

Ett av Södertäljes största projekt i startgropen

Luna

Pressbild

Södertälje står inför en betydande förvandling med omgestaltningen av Lunakvarteret, potentiellt det största projektet i den centrala delen av staden på över 50 år. Efter årsskiftet presenteras dessutom de olika bidragen i arkitekttävlingen, som visar ett möjligt nytt Luna.

Lunakvarteret, som inkluderar Luna 1, 4, 8 och 9, är en del av en större omstrukturering, inklusive rivning och modernisering. Luna 8, som har drabbats av fuktskador, planeras att rivas, medan de kulturhistoriskt värdefulla byggnaderna Luna 1 och 4 ska bevaras.

En arkitekttävling pågår för att skapa en vision för det nya Lunakvarteret, där viktiga aspekter som kulturhistoriska värden och de befintliga byggnadernas stommar beaktas. Planen innefattar att återuppliva S:ta Ragnhildsgatan och skapa nya förbindelser mellan Storgatan och Nygatan trots de maningar såsom höjdskillnaden mellan gatorna och integrationen av befintliga strukturer.

Stadsarkitekten Andreas Pålsson och Telges projektledare Elena Qyreon. Foto: Södertälje kommun.

– Idag har vi en stadskärna där vi mest rör oss längs gågatan. Vi har ganska mörka sidogator och gallerian stängs helt om kvällarna. Med flera nya kvarter kan vi öppna upp mot fler gator och möjliggöra liv och rörelse under fler av dygnets alla timmar, något som skapar en närvaro och i sin tur en större trygghet, säger stadsarkitekten Andreas Pålsson och Telges projektledare Elena Qyreon.

Projektet siktar på att expandera Lunakvarteret från cirka 70 000 BTA kvadratmeter till upp till 100 000 BTA kvadratmeter, vilket kan innebära högre byggnader än tidigare. Detta skulle göra det till det största projektet i Södertäljes moderna historia.

Parallellt med Lunakvarteret pågår andra utvecklingsprojekt i Södertälje, bland annat slussen och inre Maren, men också det nya hotellbygget på McDonalds tomten.

Men trots de ekonomiska utmaningarna är målet att färdigställa Lunakvarteret till 2032, med en justerad budget på 1,25 miljarder kronor efter beslutet att bevara vissa stommar. Projektet står inför flera utmaningar, men dess genomförande skulle markera en historisk förändring i Södertälje.

Bild: Södertälje kommun

Biograf kan bli verklighet i Södertälje.

– De nya kvarteren kan skapa en balans mellan dag- och nattbefolkning med liv och rörelse även efter kontorstid. Om vi dessutom har sådant som drar mycket folk som till exempel en biograf, så kan kvarteren leva under flera timmar under dygnet. Vi jobbar mot att det ska bli det och vi har diskussioner på gång, samtidigt som vi inte kan ge några garantier, säger Elena Qyreon.

En plats för alla

– Lunakvarteren ska vara för alla, för hela Södertälje. Vi vill att alla, oavsett var man bor, ska kunna känna en stolthet över de nya Lunakvarteren, men även en stolthet över Södertälje. Södertälje är mångfacetterat och den vill vi ska synas i de nya Lunakvarteren. Därför har vi haft många workshops och dialoger. Inte minst på Södertäljefestivalen 2022 där vi frågade besökare och invånare om synpunkter som vi nu tagit med oss in i arbetet, säger Andreas.

Bild: Södertälje kommun

Läs även:
Så kommer nya området vid Maren och slussen se ut

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 22 december 2023 18:34
Senast uppdaterad: 8 januari 2024 22:18

Lämnar Telge för hotellkedjan – ”Det är ett drömjobb”

Foto: Stadsrum/Wynn hotell

Anna Rosang rekryterades till det tidigare kommunägda Telge Energi som marknadschef 2021. Tre år senare lämnar hon sin position inom företaget för att anta en ny chefsroll hos Winn Hotel Group, koncernen som ska driva Marenhotellet.

Anna Rosang, som tidigare innehaft en ledande position inom Telge koncernen, har nu officiellt tillträtt som Chief Commercial Officer hos Winn Hotel Group. Rosang, med över 15 års erfarenhet av ledande roller inom digitalisering och e-handel, har en gedigen karriär bakom sig inklusive nyckelpositioner hos ODEON Cinemas Group och Filmstaden. Hennes expertis inom digital kundrelation och försäljning har varit avgörande för hennes tidigare framgångar.

– Anna Rosangs gedigna erfarenhet av digital affärsutveckling, varumärken och försäljning i kombination med Winns förmåga att driva hotell är en förutsättning för att vi ska nå vårt mål om att dubbla omsättningen inom fem år, säger Anders Junger, VD och Koncernchef för Winn Hotel Group.

Marenprojektet väntas stå klart 2025. Foto. Stadsrum

Winn Hotel Group, som äger projektet för det nya Clarion-hotellet med 184 rum i centrala Södertälje, planerar att dubbla sin omsättning från 700 miljoner till 1,4 miljarder inom de närmaste fem åren. Denna ambitiösa tillväxtstrategi inkluderar betydande investeringar i både befintliga och nya hotellanläggningar samt en fokuserad satsning på digital försäljning och förbättring av gästresan.

– Inom de fem närmsta åren ska Winn därför investera 800 miljoner kronor, där hälften går till att renovera, bygga ut och bygga spa på befintliga hotell samt hälften till att bygga flera nya destinationshotell på attraktiva lägen, säger Anders Junger, VD och Koncernchef för Winn Hotel Group.

Anna Rosang lämnar positionen som marknadschef på Telge energi.
I sin nya roll hos Winn Hotel Group kommer Rosang att leda utvecklingen av den nya kommersiella funktionen, med ett övergripande ansvar för att säkra framgången i bolagets satsningar. Detta kommer bland annat att innefatta utvecklingen av digital försäljning och en förbättrad digital gästupplevelse.

– Att jobba med digitalisering av hotellbranschen är som att komma hem ­– det är ett drömjobb. Jag har mycket att bidra med och ambitiösa mål om starka resultat. Förutom digitalisering och e-handel brinner jag för varumärken och försäljning, säger Anna Rosang, Chief Commercial Officer för Winn Hotel Group.

Med Rosangs omfattande erfarenhet och ledarskap ser Winn Hotel Group fram emot att nå sina ambitiösa mål, inklusive lanseringen av det nya Clarion-hotellet i Södertälje, planerat att öppna i slutet av 2025.

(Annonslänk)

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 8 februari 2024 15:50
Senast uppdaterad: 8 februari 2024 15:50

DEBATT: NPF-anpassa våra skolor i större utsträckning

Anna Syr

Anna Syrjänen. Gruppledare, Kristdemokraterna. Foto: Liza Simonsson

Svar på insändare: Lärandet får inte anpassas bort

Jag minns min skolgång på 90-talet. Även om den ägde rum i Finland och inte i Sverige så finns det både likheter och skillnader. Jag tänker ofta på de mer utmanande eleverna i klassrummet, som de stökiga killarna.

Jag tänker på en tjej med en fysisk funktionsnedsättning, som tvingades gå runt skolbyggnaden under varje idrottslektion. Jag tänker också på mig själv, som hade svårt att somna på nätterna och fick rådet att sjunga godnatt visor i mitt huvud för att hitta lugn.

Jag behövde mer stöd och hjälp än bara enkla råd från min lärare. Satu, som var tvungen att promenera runt skolbyggnaden, krävde mer meningsfulla och anpassade idrottslektioner, medan de stökiga killarna var i behov av ett individuellt anpassat stöd för sin skolgång.

”Det finns mycket från min skoltid som jag önskar att vi hade kvar idag”

Liberalernas Metin Hawsho längtar i ett inlägg efter bättre eller kanske svunna tider. Det finns mycket från min skoltid som jag önskar att vi hade kvar idag, till exempel disciplin och respekt för läraren. Men det jag är glad över nu är att vi ser varje individ och gör anpassningar för att varje unikt barn ska få det stöd det behöver. Att arbeta enskilt med en vuxen i ett separat rum är en anpassning. Att gå till biblioteket i mindre grupper är en annan. Det känns som att Hawsho blandar ihop äpplen och päron när han identifierar just ”anpassningar” som ett problem, när problemet egentligen ligger någon annanstans.

(Annonslänk)

Jag tycker inte att vi gör tillräckligt idag, utan måste satsa på anpassningar i större utsträckning. Kristdemokraterna anser att alla skolor i Södertälje bör vara anpassade för NPF (Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar). En NPF-anpassad skola innebär bland annat att man inte behöver ha en specifik diagnos för att få tillgång till olika hjälpmedel och att alla som arbetar på skolan har goda kunskaper om NPF.

Att vara inriktad mot NPF handlar om att tänka om och använda resurserna på bästa möjliga sätt. Här är bemötande och förståelse nyckelbegrepp. Fysiska anpassningar i klassrummet kan vara ergonomiska stolar med fjädring, justerbara ståbord, avskärmade arbetsplatser och inbjudande säckstolar. Lärare på en NPF-anpassad skola har generellt en väl synlig lektionsplan på tavlan, där syftet med varje uppgift förklaras, inklusive tydlig inledning, avslutning och redovisning av arbetsområdet.

Vad är det egentligen i ovannämnda anpassningar som ”anpassar bort” lärandet enligt Liberalerna?

Anna Syrjänen
Gruppledare, Kristdemokraterna

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 8 februari 2024 13:37
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 12:57

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors