Företag i fokus:

Ett av Södertäljes största projekt i startgropen

Luna

Pressbild

Södertälje står inför en betydande förvandling med omgestaltningen av Lunakvarteret, potentiellt det största projektet i den centrala delen av staden på över 50 år. Efter årsskiftet presenteras dessutom de olika bidragen i arkitekttävlingen, som visar ett möjligt nytt Luna.

Lunakvarteret, som inkluderar Luna 1, 4, 8 och 9, är en del av en större omstrukturering, inklusive rivning och modernisering. Luna 8, som har drabbats av fuktskador, planeras att rivas, medan de kulturhistoriskt värdefulla byggnaderna Luna 1 och 4 ska bevaras.

En arkitekttävling pågår för att skapa en vision för det nya Lunakvarteret, där viktiga aspekter som kulturhistoriska värden och de befintliga byggnadernas stommar beaktas. Planen innefattar att återuppliva S:ta Ragnhildsgatan och skapa nya förbindelser mellan Storgatan och Nygatan trots de maningar såsom höjdskillnaden mellan gatorna och integrationen av befintliga strukturer.

Stadsarkitekten Andreas Pålsson och Telges projektledare Elena Qyreon. Foto: Södertälje kommun.

– Idag har vi en stadskärna där vi mest rör oss längs gågatan. Vi har ganska mörka sidogator och gallerian stängs helt om kvällarna. Med flera nya kvarter kan vi öppna upp mot fler gator och möjliggöra liv och rörelse under fler av dygnets alla timmar, något som skapar en närvaro och i sin tur en större trygghet, säger stadsarkitekten Andreas Pålsson och Telges projektledare Elena Qyreon.

Projektet siktar på att expandera Lunakvarteret från cirka 70 000 BTA kvadratmeter till upp till 100 000 BTA kvadratmeter, vilket kan innebära högre byggnader än tidigare. Detta skulle göra det till det största projektet i Södertäljes moderna historia.

Parallellt med Lunakvarteret pågår andra utvecklingsprojekt i Södertälje, bland annat slussen och inre Maren, men också det nya hotellbygget på McDonalds tomten.

Men trots de ekonomiska utmaningarna är målet att färdigställa Lunakvarteret till 2032, med en justerad budget på 1,25 miljarder kronor efter beslutet att bevara vissa stommar. Projektet står inför flera utmaningar, men dess genomförande skulle markera en historisk förändring i Södertälje.

Bild: Södertälje kommun

Biograf kan bli verklighet i Södertälje.

– De nya kvarteren kan skapa en balans mellan dag- och nattbefolkning med liv och rörelse även efter kontorstid. Om vi dessutom har sådant som drar mycket folk som till exempel en biograf, så kan kvarteren leva under flera timmar under dygnet. Vi jobbar mot att det ska bli det och vi har diskussioner på gång, samtidigt som vi inte kan ge några garantier, säger Elena Qyreon.

En plats för alla

– Lunakvarteren ska vara för alla, för hela Södertälje. Vi vill att alla, oavsett var man bor, ska kunna känna en stolthet över de nya Lunakvarteren, men även en stolthet över Södertälje. Södertälje är mångfacetterat och den vill vi ska synas i de nya Lunakvarteren. Därför har vi haft många workshops och dialoger. Inte minst på Södertäljefestivalen 2022 där vi frågade besökare och invånare om synpunkter som vi nu tagit med oss in i arbetet, säger Andreas.

Bild: Södertälje kommun

Läs även:
Så kommer nya området vid Maren och slussen se ut

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 22 december 2023 18:34
Senast uppdaterad: 8 januari 2024 22:18

Forskaren om upplevd rasism: ”Kommunen utmålar gruppen”

Pr

Sonya Aho (Assyriska föreningen), forskaren Nazem Tahvilzadeh, Birgitta Kaya (S:t Afrems kyrka) och Besim Aho (S:t Jacobs kyrka).
Foto: Privat.

Initiativet Tryggare Södertälje anordnade en föreläsning med statsvetenskapsdocenten Nazem Tahvilzadeh, där deltagare delade med sig av sina erfarenheter av stigmatisering, fördomar och rasism. – Gruppen kollektivt skuldbeläggs för många olika negativa handlingar, säger Tahvilzadeh till Telgenytt.

Initiativet Tryggare Södertälje, som representerar tiotusentals invånare, organiserade en välbesökt föreläsning med forskaren Nazem Tahvilzadeh som hölls på Suryoyocenter i Geneta. Något likande gränsöverskridande möten har inte funnits på över 40.

– Jag var både hedrad och imponerad av gästfriheten, mångfalden och den stora uppslutningen. Jag blev också mycket illa berörd av vittnesmål om hur våld, diskriminering och rasism upplevs av Södertäljebor som försöker leva helt vanliga liv. På det stora hela är mitt intryck att deltagarna uppfattar kommunföreträdares kollektiva skuldbeläggande som ett stort problem och att det finns en vilja till dialog och samverkan för att förändra bilden.

Hur skulle du beskriva de erfarenheter av stigmatisering som assyrier/syrianer i Södertälje har delat med dig?

– Jag har deltagit i liknande samtal i flera städer i landet och det slår mig att assyrier/syrianers erfarenheter speglar hur andra minoritetsgrupper eller förortinvånare upplever rasismen. Deltagarna berättade att omvärlden har en negativ bild av staden som belamrad med invandring och livsfarlig kriminalitet.
En ung kvinna sa att elever i en skola i Stockholm liknade Södertälje med en Brasiliansk ”favelas”, extremt fattiga kåkstäder. Stigmatiserande uttalanden om Södertälje som dålig plats skapar en ”en tung filt över våra sinnen”, sa en annan kvinna och menade att ”en trösklarnas stad” har uppstått som hindrar individers frihet. Man skäms för att säga att man är från Södertälje eller att man är assyrier/syrian sa flera personer. Man döljer det från sitt CV när man söker arbete och ser det som ett hinder att ”få vara med som alla andra”, säger Tahvilzadeh

Samtidigt upplever forskaren att att brottsligheten också är ett pågående trauma som många vill göra någonting åt.

– Man önskar att man hade kommunledningens förtroende att inkluderas i det brottsförebyggande arbetet, till exempel genom att få sitt föreningsliv erkänt som en resurs för ungdomars möjligheter. Osynliggörande av gruppens positiva strävanden är en frustration som jag tycker många uttryckte. Oavsett vad man försöker göra åt problemen i staden så utmålar kommunen gruppen som problemet. 

Vad anser du om kommunens påstådda roll i att bidra till en negativ bild av assyrier/syrianer?

– En man på mötet så att de senaste fem åren har kommunledningen fokuserat på frågor om kriminalitet i både lokal och riksmedia. Problemet är att socialdemokratin, med olika koalitioner över åren, problematiserat invandringen och segregationen i Södertälje som ett stort problem, och nu talar man uteslutande om kriminalitet.
Från kritik mot ebo-lagen, bristande stöd till nyanlända och integrationspolitik har kommunen börjat fokusera på medborgares fusk, bedrägerier, kriminalitet, korrupta tjänstepersoner med utländsk bakgrund, ”tystnadskultur”, ”parallellsamhällen” och ”kriminella klaner” osv.
Den stora mobiliseringen runt konferensen om ”Kommuner som brottsplats” och agendan för arbete mot organiserad brottslighet i strategin ”Pax”(Polisens och kommunens gemensamma arbete mot organiserad brottslighet) är tecken på detta, säger han och fortsätter.

Forskaren Nazem Tahvilzadeh på plats i Södertälje.
Foto: Privat

– Detta reser frågan om vad Socialdemokratins nya roll är i staden? Ska partiet förebygga och åtgärda brottslighet och andra sociala problem genom robust arbetsmarknads-, välfärds-, kultur- och fritidspolitik?  Eller ska man bli förvandla kommunen till en polisiär underavdelning som låter andra aktörer bestämma hur man ska förstå samhällsproblem? Nuvarande koalition har slagit in på den senare banan vilket säkert gynnar makthavarna individuellt, men det är en usel strategi för ett enat Södertälje. Vilka är idéerna om möjligheternas Sverige? 

Nazem Tahvilzadeh menar att problemet inte ligger i de strategier som används för att bekämpa grov kriminalitet. Istället står kommunen inför en utmaning där handlingar utförda av enskilda individer ofta ses som representativa för hela grupper, vilket leder till orättvisa generaliseringar.

– Brottslighet rasifieras. Istället för att se till de sociala faktorerna bakom kriminalitet anklagar kommunen på både subtila och direkta sätt ett ”parallellsamhälle” vara orsaken. Med parallellsamhället menar man olika invandrargrupper och deras barn och skiljer dessa från ”goda svenskar”. Frågan är vilken nytta en socialdemokrati gör som inte längre pratar om klassamhället, om inkomstskillnader, om sociala rättigheter och lika möjligheter?

Många assyrier/syrianer berättade att de känner att de utsätts för rasism. Hur skulle du beskriva det och delar du den bilden?

– Rasismen uttrycker sig på två sätt. För det första att gruppen kollektivt skuldbeläggs för många olika negativa handlingar vilket gör att det mångkulturella Södertälje uppfattas vara negativt i sig. För det andra så osynliggörs det enorma bidrag som invandrargrupper, däribland assyrier/syrianer, gör och har gjort för Södertälje som stad. Utan invandringen hade Södertälje och Sverige stannat.

Fullt hus när Nazem Tahvilzadeh gästade Suryoyocenter i Geneta
Foto: privat.

– Att assyrier/syrianer skulle leva i ett eget samhälle är en rasistisk föreställning. Det målar en bild av det mångkulturella svenska samhället som ett biljardbord med hårda bollar som studsar mot varandra utan viljan att interagera. I själva verket är det svenska samhället mångkulturellt välfungerande där minoritetsgruppers framgångar genom samspel med svenskheten: pliktkänslan att arbeta, robust föreningsliv, fackligt och partipolitiskt engagemang, universitetsstudier och beundransvärda karriärer i privat och offentlig sektor, författare och kulturpersonligheter, fotbollsproffs, entreprenörskap som bidrar till levande innerstäder, kultur och möten med mera.

Vilken inverkan tror du att stigmatiseringen och diskrimineringen kan ha för påverkan på folkgruppen på lång sikt? 

– Föreställningen att gruppen lever i ett ”parallellsamhälle” som fungerar som en plattform för kriminell organisering skuldbelägger invandrare och deras barn för sociala problem som skapas av det svenska samhället. Svensk integrationspolitik har historiskt syftat på ömsesidighet: invandraren blir svensk och svenskheten förändras med mångkulturalismen. Detta har hänt i vårt land där en tredjedel av befolkningen har utländskt påbrå. Vad som betonas av regeringar och kommuner nu är en assimilationspolitik som mer eller mindre sammankopplar personlig framgång med ambition att bli ”svensk”. En ung kvinna sa på mötet att hon känner sig som svensk/assyrier och många andra beskrev sig själva som stolta södertäljebor eller ”tälje-tokar”. 

– När politiska makthavare stigmatiserar en särskild etnicitet eller kulturell gemenskap för problematiskt ger detta klartecken för andra att göra likadant. Normerna om en ”dålig” minoritetsetnisk identitet och en ”god” svenskhet är inte bara fantasier utan skapar komplex i människors självbilder. Historiskt har assyrier/syrianer goda skäl att bekräfta sin etniska särart vilket många befarar kan försvinna i och med att ungdomar ser negativt på sin identitet. Forskning om mångspråkighet och -kultur visar att barn och ungdomar mår bäst av att bejaka sina olika identiteter, även de minoritetsetniska, genom hemspråk och kontinuerliga möten och gemenskaper. Många på mötet påtalade därför oro om barnens framtid och deras självbilder i takt med ökad rasism. Jag har samma oro för mina barn också, säger statsvetenskapsdocenten Nazem Tahvilzadeh.

Läs även: – Agerar mot upplevd diskriminering – bjuder in DO

(Annonslänk)

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 25 april 2024 11:00
Senast uppdaterad: 25 april 2024 12:57

DEBATT: Socialdemokraternas maktmonopol hotar demokratin

DSC_0005-1536x1025-1

Joakim Granberg, Realistpartiet
Foto: Shamash Oyal

Det spelar mindre roll hur Södertäljeborna röstar, Socialdemokraterna behåller ändå makten då flera partier möjliggör det.

Trots att Socialdemokraterna tappat väljare i varje kommunalval sedan 2002 så har partiet lyckats behålla makten, det skadar inte bara den demokratiska processen, det skapar också en plattform för maktmissbruk och korruption.

Att ha styrt Södertälje i över 100 år sedan 1912 (undantaget 1989–91) är Boel och Socialdemokraterna stolta över, men att långvariga styren oavsett politiskt parti skapar demokratiska och strukturella problem är något som de flesta forskare är överens om.

Långvarig makt leder till en ökad maktkoncentration där stora beslut kan fattas enbart av den styrande partitoppen, något vi sett tydliga exempel på som vid försäljningen av bostäder i Hovsjö där endast tre höga socialdemokrater tog beslutet och sedan hemligstämplade affären.

I valet 2022 så röstade Södertäljeborna för ett maktskifte, men anledningen till att S behåller makten närapå oavsett valutgång är att Boel Godner och hennes parti har lyckats väl med att måla upp en världsbild om att de är solen som övriga partier cirkulerar runt i väntan på sin tur att få stödja fortsatt S styre. För Boel har varit tydligt med att allt annat än ett S lett styre är ett mörkt styre, utan (S)olen så faller ett mörker över Södertälje. Endast hon och Socialdemokraterna kan styra Södertälje är budskapet.

Kommunstyrelsens ordförande, Boel Godner (S)
Foto: Shamash Oyal

Så länge de övriga partierna som tillsammans har ca 70% av väljarnas stöd sväljer Boels världsbild så kommer S att fortsätta att styra Södertälje i 100 år till. För maktpartiet så spelar det inte så stor roll vilka tecken det är bakom S, det kan vara V och MP, eller varför inte MP, C, V och två vildar, eller till och med Moderaterna med MP.

”Tjänstemän blir lojala till den eviga makten”

Det primära är att S behåller kommunstyrelsens ordförande posten och därmed den operativa makten.

Tjänstemän blir lojala till den eviga makten som i sin tur möjliggör att S märkta småpåvar inte ens märker att det har varit ett val då allt rullar på som vanligt oavsett vilka partitecken det blir bakom S efter ett val. Det leder i sin tur till en kultur i stadshuset om att ”jag sköter mitt så sköter du ditt” – Inga tydliga rutiner och kontrollfunktioner, vilket i grunden är orsaken till alla skandaler vi sett genom åren.

(Annonslänk)

Tjänstepersoner har kunnat sälja ut kommunens bilar till reapriser, ett konsultbolag har i praktiken tagit över driften av samhällsbyggnadskontoret och ökat sina intäkter med över 450% från 2022 till 2023.

Det senaste och tydligaste exemplet är ändå driften av Farstanäs Camping då den S märkte tjänstepersonen (hans fru är en högt uppsatt Socialdemokrat) helt missat att det varit ett val, han körde på som vanligt och tyckte att det skulle vara en lyxkrog ute i farstanäs, så han beställde en för 30 miljoner och rev den väl fungerande restaurangen som redan nyligen byggts på platsen.

”Rosenberg (M) panikstoppade bygget men får nu böta nära sex miljoner”

Alexander Rosenberg (M) panikstoppade bygget men får nu böta nära sex miljoner till bolaget som kontrakterats av tjänstemannen, och nu ska en ny krog upphandlas ungefär som den som revs.
Miljontals kronor rakt i sjön och utan konsekvenser för ansvariga som vanligt.

Oavsett antal skandaler så plockar Boel fram teflon paraplyet och kör mantrat:
”För Södertäljes bästa samt ordning och reda.”

Men är det verkligen ordning och reda vi ser?
Är det verkligen för Södertäljes bästa att S får styra staden i all evighet?

För dig som vill ha förändring på riktigt – Rösta på Realistpartiet 2026!

Joakim Granberg
Realistpartiet

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 25 april 2024 08:00
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 12:57

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors