Företag i fokus:

DEBATT: Ljus framtid för stadskärnan – med rätt beslut

Sodertalje-2

Foto: Alexander Isa

Efterlängtade förändringar sker nu i centrala Södertälje. Vi går från 1960-talets stadsbyggnadsideal, då bilar och betong var högsta mode, till mer attraktiva och tillgängliga miljöer.

Här är både uppförandet av Marenhotellet och den förestående omdaningen av Lotsudden slående exempel. Och självklart måste hotellgäster, som anländer med fordon skodda med dubbade vinterhjul, smidigt kunna ta sig till Kringlangaraget – trots det beslutade dubbdäcksförbudet.

Konkurrensen är numera knivskarp från såväl nät- som externhandel. Vi behöver därför kratta manegen för våra luttrade näringsidkare i centrum.

”Majoriteten drabbades plötsligt av eftertankens kranka blekhet”

Ett sätt är att fortsätta att finansiera två timmars avgiftsfri parkering på tre p-platser. Majoriteten drabbades plötsligt av eftertankens kranka blekhet och återinför detta – men bara på två ställen och under en kortare period. KD håller en rak linje och säger att detta ska gälla hela året på Centralplan, Sorbonparkeringen och vid Tom Tit. Det kostar naturligtvis en slant, men är uppskattat av både besökare och handlare och en nödvändig vitamininjektion för en levande stadskärna.

Ett annat sätt är att låta badparadiset Sydpoolen bli kvar på sin nuvarande plats, på bekvämt gångavstånd från järnvägsstation och bussterminal, med tillhörande parkering (som eventuellt kan däckas över för att möta behovet av bostäder). Titta i god tid innan avtalet med Actic löper ut på framtida ägarstruktur, renoveringsbehov och expansionsmöjligheter. Här ser vi gärna en dubbelt så lång tävlingsbassäng och en mindre utomhusbassäng med magnifik utsikt mot Yttre Maren – snacka om dragplåster för stadskärnan.

Artiklen fortsätter efter annonsen

(Annonslänk)

Ett tips är också att sondera terrängen för en flytt av Stadsbiblioteket och Konsthallen till Gjuteriet när Lunakvarteret omdanas. Vårt Science Center och ett ”kulturkluster” i Norra Stadskärnan kan bli en publikmagnet, samtidigt som vi undviker en förgävesinvestering när den upprustade gamla industrifastigheten av allt att döma står utan hyresgäst.

E-handel, pandemi och konjunkturavmattning har påverkat våra köpvanor. Men hur framtidssäkrar vi stadskärnan i allmänhet och detaljhandeln i synnerhet i denna nya verklighet? Samtidigt som ekonomin ljusnar vid horisonten med lägre inflation och räntor måste vi lokalt fatta framtidsinriktade beslut i samförstånd. Här krävs utvecklade samarbeten mellan kommunen, fastighetsägare, företagare och den driftiga eventarrangören Södertälje City.

”En unik upplevelse som varken Skärholmen eller Kungens Kurva kan erbjuda sin besökare.”

Tiden är mogen för människan att återerövra staden. Enligt bedömare har de externa handelsplatserna nått sin kulmen och en renässans väntar citykärnorna – nu med fokus på mat, affärer, kultur och allehanda upplevelser. Här kan Luna, som likt Fågel Fenix återuppstår, spela en framträdande roll. Visionen är att slumrande gator gör comeback, liksom en riktig biograf, bostäder och butiker blandas och en integrerad skola, som på eftermiddagen blir ett ”Ungdomens hus”. Fördelarna för stadskärnan är flera; en ökad dagbefolkning, som arbetar, studerar, handlar och lunchar, och en ökad nattbefolkning, som genom att bo och leva i centrum skapar trygghet.

Södertälje kan med rätt agerande leva upp till ”15-minutersstaden” – där allt finns inom räckhåll. Vi kan i stadskärnan stoltsera med äventyrsbad, kvalitetshotell, förnämliga parker, välrenommerade kulturinstitutioner, rikt butiksutbud, mat från världens alla hörn och som grädde på moset – det spektakulära skådespelet när stora fartyg slussar. Det senare är en unik upplevelse som varken Skärholmen eller Kungens Kurva kan erbjuda sin besökare.

Mats Siljebrand (KD)
Andre vice ordförande, stadsbyggnadsnämnden

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 23 december 2023 05:00
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 12:57

Kommunen ändrar sig om eldning i trädgårdar

Eld-tradgard-avfall-PEXEL

Foto: Pexels

Efter att nyligen ha infört striktare regler för eldning av trädgårdsavfall enligt EU-lagstiftning, har kommunen nu beslutat att återgå till de tidigare, mer flexibla reglerna.

Södertälje kommun meddelade förra veckan nya riktlinjer för hantering av trädgårdsavfall, i linje med nya EU-lagstiftningar som trädde i kraft vid årsskiftet. Dessa riktlinjer begränsar eldning till enbart vecka 17 under våren, med strikta krav på att eldningen inte ska medföra olägenheter för omgivningen. Detta baseras på EU-direktiv från Naturvårdsverket och regeringen, vilka kommunen sedan annonserade ut till Södertäljeborna.

Detta kritiserades bland annat av Centerpartiets Tage Gripenstam som lämnade in en motion till kommunfullmäktige. I motionen framfördes att den nuvarande lagen i Sverige ger möjlighet för kommunala beslut och undantag. Gripenstam föreslog att Södertälje kommun skulle behålla de tidigare reglerna för eldning av trädgårdsavfall som ett undantag från den nya lagstiftningen.

Nu väljer kommunen att backa från dessa från tidigare beslut. Det meddelar Lars Greger (MP) som berättar till LT att kommunen återinför till de gamla reglerna.

Tage Gripenstam, Centerpartiets gruppledare, kritiserade kommunens tidigare beslutet.
Foto: Södertälje kommun

– Där och då var det min tolkning att det var förbjudet att elda i trädgården, det var också så Naturvårdsverket uttryckte sig. Men det visade sig att många kommuner tolkar det här annorlunda och då har vi sagt att vi får utgå från de regler vi har haft sedan tidigare, säger Lars Greger, till LT.

Det innebär att kommuninvånarna tillåts att elda trädgårdsavfall under sex specifika veckor per år: veckorna 15, 16 och 17 under våren samt veckorna 39, 40 och 41 på hösten. Valborgsmässoafton förblir också ett undantag från eldningsförbudet.

(Annonslänk)

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 april 2024 19:40
Senast uppdaterad: 29 april 2024 19:40

DEBATT: Dialog behövs om Södertäljes framtid – ”Lämna rasismen på historiens bakgård”

Södertälje kommun

Södertälje kommunhus
Arkivbild

”Initiativet för tryggare Södertälje” arrangerade ett historiskt möte där runt 100 personer deltog i en dialog om bilden av Södertälje. I fokus var den stigmatisering som i politiska samtal förenar två skilda fenomen: den grova kriminalitetens spridning, och assyrier/syrianers förehavanden.

I lokalmedia pågår en debatt om kriminaliteten som gemensamt bekymmer, och assyrier/syrianers frustration att bli utpekade som kollektivt skyldiga. Mötet var historiskt för att den förenade många olika föreningar som nu har anledning att tillsammans fundera på hur bilden om Södertälje kan förändras.

Som forskare i offentlig förvaltning inledde jag dialogen.

Att beskriva den syrisk/ortodoxa gruppens gemenskap, nätverk, släktskap och aktiviteter som ett ”parallellsamhälle” och grogrund för kriminalitet utgår från en rasistisk föreställningsvärld. Så här fungerar rasifieringen: den särskiljer först den assyrisk/syrianska och andra invandrargrupper som fundamentalt annorlunda det som föreställs vara ”svenskt”. Sedan underordnas invandrarna som sämre fungerande och direkt skadliga för svenskheten som i sin tur antas vara problemfri. Historiskt grundas rasism i detta skapande av skillnader och hierarkier. Det börjar som skämt och myter och kan sluta i ren katastrof om ingen hindrar processen.

En etnisk grupp med erfarenhet av folkmord genomgår rasifiering igen. Har vi inget lärt från historien? Kommunens ledning säger att de inte stigmatiserar någon. För en utomstående är det svårt att hålla med. En tidigare verksam poliskommissarie kallar staden för ett ”Chicago under Al Capones tid”. Södertäljebor skäms för att berätta var de kommer ifrån på skolan eller när de söker arbete. Boel Godner själv instämmer i påståenden att ”kriminella klaner försöker infiltrera det politiska livet och styra kommuner”. Ett makalöst påstående.

”Även journalister medverkar i rasifieringen.”

Bedrägerier, skenskilsmässor, fusk med välfärdsstöd och bygglov uppfattas bero på gruppens beteenden, och inte enskildas handlingar. Även journalister medverkar i rasifieringen. Torbjörn Granström är mån om att i ”Kriget om Södertälje” nämna hur mycket kriminaliteten kostar staten i polis- och rättegångsinsatser. Samtidigt sätts inte lokala händelser i ett globalt sammanhang: hur funkar drogmarknaden och de (inter)nationella kriminella nätverken?

Kommunstyrelsens ordförande, Boel Godner, kritiseras för sina uttalanden.
Foto: Shamash Oyal

Droghandeln är också ett svenskt problem. Minst två parter ingår i transaktionerna. ”Svenskheten” osynliggörs genom att dölja konsumentens roll – oftast en välbemedlad vit svensk. De ungdomar som med våld slår sig fram i marknaden är också svenskar. De har växt upp i staden, gått på skolorna och varit en del av samhällsväven. Granström beskriver hur kommunen formar informella arbetsgrupper som sorterar bort anbud från fastighetsföretag med misstänkta kopplingar till kriminella (alltså de som ägs av assyrier/syrianer). Han beskriver också hur banker fryser hundratals företagares bankkonton bara på grund av liknande misstankar. Men inga analyser finns om strukturell diskriminering. Det ”krig” som pågår om Södertälje framstår i boken som ett slag mellan goda ”svenskar” och kriminella ”invandrare”.

Tusentals södertäljebor är angelägna om att bidra till en stad som kan blomstra.”

Invandrargrupper har inget ”eget” parallellsamhälle. Assyrier/syrianerna är svenskar och deras liv i Södertälje är integrerat i svenska normer och rättsprinciper och framstår dessutom som en unik framgångssaga. Se vad gruppen åstadkommit i idrott, föreningsliv, professionella prestationer, kultur- och litteratur, och inte minst företagande. Detta är Sverige.

Det är viktigt att diskutera kriminalitetens strukturer och det brottsförebyggande arbetet. Brottsbalken uppstod dock i Sverige långt innan invandrare kom hit. Tusentals södertäljebor är angelägna om att bidra till en stad som kan blomstra. Just nu handlar konflikten om orsakerna och strategierna där Initiativet klargjort att man vill bistå kommunen. Har kommunen råd att tacka nej? Lämna rasismen på historiens bakgård och se nyktert på utmaningarna. Tillsammans är ni starkare i kampen för en möjligheternas stad.

Nazem Tahvilzadeh,
docent i Statsvetenskap och lektor vid Södertörns högskola

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 april 2024 12:01
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 12:57

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors