Företag i fokus:

DEBATT: Var ska de äldre i Södertälje bo i framtiden?

Anna-Bergendahl

Anna Bergendal, expert, äldreomsorg, Vårdföretagarna. Foto: Pexels/Pressbild

Vårdföretagarna presenterade nyligen en prognos som visar att 28 000 platser på äldreboenden behöver tillkomma till år 2032 över hela landet. Det motsvarar omkring 460 boenden under perioden – en byggtakt vi inte är i närheten av idag. Det är alarmerande siffror som kräver omedelbar handling. Det är inte frågan om att krisen inträffar år 2032. Krisen är här och nu. Det byggs helt enkelt inte tillräckligt med äldreboenden.

Redan idag upplever många sköra äldre och deras anhöriga att det är svårt att få plats på ett äldreboende. Detta skapar en enorm oro. Att hänvisas till en osäker kö när kroppen inte längre orkar är ett svek mot det samhällskontrakt som vi har i Sverige. Har man jobbat och betalat skatt hela sitt liv ska det finnas omsorg när man behöver den. Lika självklart som det är för vartenda barn att garanteras skolgång i det här landet och att få välja sin skola, eller för oss vuxna att vända oss till och välja vårdcentral när vi är sjuka. Lika självklart ska de äldre garanteras omsorg på äldreboende och rätten att välja var man vill bo.

Södertälje är en av de kommuner som i Boverkets enkät uppger att de redan idag har brist på äldreboenden. Och vad värre är tycks man inte kunna tillgodose behoven varken på två eller fem års sikt. Det är naturligtvis helt ohållbart. Många frågar sig säkert om politikerna har en plan för att bygga bort bristen? Det svaret måste politikerna kunna ge.

”Där äldres behov och önskemål får styra utvecklingen blir utfallet oftast väldigt positivt”

Alla goda krafter behöver nu samverka för att få i gång byggandet. Det går att undvika en framtida boendekris för de äldre. Våra medlemsföretag verkar över hela landet för att tillgodose behoven. Vi kan dessutom konstatera att kommuner som öppnat upp för privata utförare mer sällan har brist, särskilt i LOV-kommuner där äldre garanteras valfrihet. Där äldres behov och önskemål får styra utvecklingen blir utfallet oftast väldigt positivt.

Våra medlemmar är redo att bidra med sin kompetens och erfarenhet av att bygga och driva äldreboenden. För skattebetalarna är det ofta en bra affär. Våra undersökningar visar att privata aktörer är ett kostnadseffektivt alternativ för kommunen samtidigt som kvaliteten på omsorgen är hög. När fristående utförare anlitas besparas också kommunen mycket arbete, men framför allt den stora investering ett bygge innebär.

Att det ska finnas tillräckligt med platser på framtidens äldreboenden och att de äldre ska kunna välja sitt äldreboende borde vara en självklarhet. Men då måste ansvariga politiker agera. Enligt SCB:s prognos ökar antalet äldre över 80 år från dagens cirka 4 500 till 5 700 år 2032. Hur ser byggplanerna ut för de styrande politikerna i Södertälje? Vilket svar har ni till de oroliga äldre och deras anhöriga? Det är många Södertäljebor som väntar på ett svar.

Anna Bergendal,
expert, äldreomsorg, Vårdföretagarna

Läs även: Planerna på nytt äldreboende i Lina pausas

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 26 december 2023 05:00
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 12:57

Polisen ryckte ut till E4 – Barn på vägen

Polis

Arkivbild

Polisen ryckte ut på tisdagsförmiddagen efter flera larm om ett barn som gick på motorvägen E4 nära Järna.

Vid 10.25 på tisdagsförmiddagen mottog polisen flera samtal från trafikanter om ett barn som gick i mittremsan på E4 strax norr om Järna.

En polispatrull skickades snabbt till platsen och kunde hitta pojken, som är i tioårsåldern. Pojken togs i säkerhet av polisen, och efter att ha identifierat honom transporterades han till en säker plats.

För tillfället är det oklart för polisen hur pojken hamnat på motorvägen, och utredning pågår för att klargöra omständigheterna kring händelsen.

Uppdatering:
”Pojken försvann från en skogsutflykt med en skola där personalen precis upptäckt att pojken saknades och hade börjat leta när de första samtalen inkom till 112. Totalt uppskattas pojken ha varit borta i ungefär en kvart. Ingen anmälan kommer att upprättas på initiativ av polisen, då inget brott misstänks och då polisen inte heller konstaterar någon påtaglig brist i skolans rutin.”, skriver polisen på sin hemsida

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 23 januari 2024 12:30
Senast uppdaterad: 23 januari 2024 17:43

Mer än hälften av dömda ungdomar återfaller i brott

Sis ungdomshem Tysslinge. Pressbild

Sis ungdomshem Tysslinge. Pressbild

Över hälften som dömdes till sluten ungdomsvård i Södertälje tingsrätt återföll senare i grov brottslighet. Det visar en ny granskning av Nyhetsbyrån Siren.

Kartläggningen baseras på domar mellan 2015 och 2022 som gäller grov ungdomsbrottslighet, där 439 unga har dömts till sluten ungdomsvård i landet. Enligt nyhetsbyråns uppgifter visar det sig att över 70 procent av de som dömdes under de första fyra åren av perioden, och som har avtjänat sina straff, har sedan begått nya brott. För nästan hälften av individerna handlade dessa nya brott om grövre, fängelsegrundande brott.

Kartläggningen omfattar totalt 439 unga som har blivit dömda till sluten ungdomsvård med en maximal strafftid på fyra år. Enligt Olle Westlund, utredare på Brottsförebyggande rådet (Brå), ökar risken för återfall ju yngre gärningspersonen är. I de domar som Södertälje tingsrätt utfärdade återföll mer än hälften i grövre brott.

(Annonslänk)

– Även bredden på brottsligheten och brottens straffvärde är viktiga faktorer, som tillsammans med debutåldern ger en stark fingervisning om återfallsrisken. Det är aldrig för sent att bryta ett negativt mönster, men lösningarna blir mer kostsamma ju längre man väntar, säger Westlund till Nyhetsbyrån Siren.

På riksnivå tillhör grovt vapenbrott, misshandel och rån de vanligaste grövre brotten när det gäller återfallsstadiet. Bland de berörda finns även ett 20-tal unga män som har blivit dömda för inblandning i mord eller mordförsök runt om i landet.

Återfallsförebyggande åtgärderna är centrala under avtjänandetiden.

– Vi planerar för utslussning och tiden efter från och med dag ett, helt i enlighet med hur myndighetens uppdrag är utformat. Målet är samtidigt att öppenheten ska öka successivt, men det baseras på löpande individuella bedömningar av bland annat risk- och säkerhetsbilden, säger Catrine Kaunitz, verksamhetsexpert inom Sis ungdomsvård, till Nyhetsbyrån Siren.

– Vi har en situation idag där färre unga begår brott totalt sett. Och vi har aldrig haft så många på väg in till sluten ungdomsvård som nu, säger Kaunitz.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 23 januari 2024 08:30
Senast uppdaterad: 23 januari 2024 01:32

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors