Företag i fokus:

DEBATT: Var ska de äldre i Södertälje bo i framtiden?

Anna-Bergendahl

Anna Bergendal, expert, äldreomsorg, Vårdföretagarna. Foto: Pexels/Pressbild

Vårdföretagarna presenterade nyligen en prognos som visar att 28 000 platser på äldreboenden behöver tillkomma till år 2032 över hela landet. Det motsvarar omkring 460 boenden under perioden – en byggtakt vi inte är i närheten av idag. Det är alarmerande siffror som kräver omedelbar handling. Det är inte frågan om att krisen inträffar år 2032. Krisen är här och nu. Det byggs helt enkelt inte tillräckligt med äldreboenden.

Redan idag upplever många sköra äldre och deras anhöriga att det är svårt att få plats på ett äldreboende. Detta skapar en enorm oro. Att hänvisas till en osäker kö när kroppen inte längre orkar är ett svek mot det samhällskontrakt som vi har i Sverige. Har man jobbat och betalat skatt hela sitt liv ska det finnas omsorg när man behöver den. Lika självklart som det är för vartenda barn att garanteras skolgång i det här landet och att få välja sin skola, eller för oss vuxna att vända oss till och välja vårdcentral när vi är sjuka. Lika självklart ska de äldre garanteras omsorg på äldreboende och rätten att välja var man vill bo.

Södertälje är en av de kommuner som i Boverkets enkät uppger att de redan idag har brist på äldreboenden. Och vad värre är tycks man inte kunna tillgodose behoven varken på två eller fem års sikt. Det är naturligtvis helt ohållbart. Många frågar sig säkert om politikerna har en plan för att bygga bort bristen? Det svaret måste politikerna kunna ge.

”Där äldres behov och önskemål får styra utvecklingen blir utfallet oftast väldigt positivt”

Alla goda krafter behöver nu samverka för att få i gång byggandet. Det går att undvika en framtida boendekris för de äldre. Våra medlemsföretag verkar över hela landet för att tillgodose behoven. Vi kan dessutom konstatera att kommuner som öppnat upp för privata utförare mer sällan har brist, särskilt i LOV-kommuner där äldre garanteras valfrihet. Där äldres behov och önskemål får styra utvecklingen blir utfallet oftast väldigt positivt.

Våra medlemmar är redo att bidra med sin kompetens och erfarenhet av att bygga och driva äldreboenden. För skattebetalarna är det ofta en bra affär. Våra undersökningar visar att privata aktörer är ett kostnadseffektivt alternativ för kommunen samtidigt som kvaliteten på omsorgen är hög. När fristående utförare anlitas besparas också kommunen mycket arbete, men framför allt den stora investering ett bygge innebär.

Att det ska finnas tillräckligt med platser på framtidens äldreboenden och att de äldre ska kunna välja sitt äldreboende borde vara en självklarhet. Men då måste ansvariga politiker agera. Enligt SCB:s prognos ökar antalet äldre över 80 år från dagens cirka 4 500 till 5 700 år 2032. Hur ser byggplanerna ut för de styrande politikerna i Södertälje? Vilket svar har ni till de oroliga äldre och deras anhöriga? Det är många Södertäljebor som väntar på ett svar.

Anna Bergendal,
expert, äldreomsorg, Vårdföretagarna

Läs även: Planerna på nytt äldreboende i Lina pausas

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 26 december 2023 05:00
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 12:57

Södertälje kommun satsar på gångvänlig framtid

Gangvag-walking-ga-pexels

Foto: Pexels

Södertälje kommun bjuder in sina invånare att bidra till utvecklingen av en ny gångplan genom att delta i en enkät. Målet är att göra stadens gångvägar säkrare, mer funktionella och attraktiva.

Södertäljebor har nu en unik möjlighet att påverka framtiden för stadens gångvägar. Genom att svara på en ny enkät, som är en del av arbetet med att ta fram en ny gångplan, kan invånare dela med sig av sina gångvanor, förslag och synpunkter. Denna insats är viktig för att säkerställa att framtida gångvägar möter behoven hos dem som bor och verkar i Södertälje.

– I arbetet med den nya gångplanen är det viktigt för oss att få in synpunkter från Södertäljebor och andra som använder – eller skulle vilja använda – kommunens gångvägar, säger Tinde Strand, trafikplanerare i Södertälje kommun.

Gångplanen, som är en följd av kommunens Trafikstrategi från 2017, syftar till att uppmuntra fler invånare att välja promenader framför bilåkning, både som ett hälsosamt alternativ och för att bidra till en levande stadsmiljö. Att fler väljer att gå bidrar inte bara till minskade utsläpp och bättre luftkvalitet, utan även till en ökad känsla av gemenskap och trygghet i stadens offentliga rum.

Invånarna uppmanas att vara delaktiga i planeringsprocessen genom att ange vilka sträckor och platser de är nöjda med, samt vilka som de anser behöver förbättringar. Beslut om den nya gångplanen väntas tas av Tekniska nämnden under 2024, med konkreta åtgärder som inleds året därpå, vilket markerar ett viktigt steg mot en mer gångvänlig stad.

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 mars 2024 13:35
Senast uppdaterad: 29 mars 2024 13:35

INSÄNDARE: Det är på tiden att återinföra undervisningsskyldigheten

2022_02_skola-1

Pressbild

Lärare ska inte behöva stå ut med en ohållbar arbetssituation. För att höja läraryrkets status måste arbetsmiljön för lärare förbättras väsentligt.

Det kan låta galet men det är faktiskt så att det inte finns några tydliga regler för hur mycket lärare förväntas vara i klassrummet och hur mycket annat de förväntas göra. Än värre är att det fanns förut men avskaffades på 90-talet.

Det brukade vara så att en lärare hade en undervisningsskyldighet som krävde att de skulle ha mellan 21 och 27 lektioner i veckan. Sedan undervisningsskyldigheten avskaffades har vissa lärare fått fler arbetsuppgifter som inte har med undervisning att göra medan andra lärare förväntas undervisa mer. Flera rapporter från fackföreningarna har larmat om att förväntningarna och kraven på lärarna har ökat både vad gäller undervisningstid och andra arbetsuppgifter. 

Avskaffandet av undervisningsskyldigheten skedde i en tidsanda där skolans grunder revs upp från grunden. Under samma tid utmanades tanken att lärare över huvud taget skulle stå vid katedern och förmedla kunskap till eleverna. Istället lyftes flummiga idéer som läxförbud och elevstyrt lärande. Flumskolans arv ser vi i PISA-mätningarna. Det är nämligen så att lärare är bättre på att lära ut faktakunskaper än vad elever i grundskolan är på att lära sig på egen hand. 

”Lärare förväntas vara rastvakter, mentorer, kurator och mycket mer”

När undervisningsskyldigheten avskaffades var det för att läraren skulle bli mentor snarare än undervisare. Det var bakom argument om ökad flexibilitet som läraryrkets verkliga kärna urholkades. Resultatet har blivit att lärare förväntas vara rastvakter, mentorer, kurator och mycket mer på samma gång som de förväntas undervisa eleverna. 

Lärarna är hjältar men de har inga superkrafter. Som samhälle är det viktigt att sluta upp bakom lärarkåren, så att de kan utföra sina viktiga jobb på bästa möjliga sätt.

Skolan är till för att ge individen verktygen och kunskaperna som krävs för att kunna förverkliga sitt eget liv. Lärarna har Sveriges viktigaste yrke. Gång på gång visar forskningen att läraren är den allra viktigaste faktorn för att en elev ska lyckas. 

Därför ser Liberalerna till att återinföra undervisningsskyldigheten. Låt lärarna vara lärare.

Metin Hawsho (L),
gruppledare och f.d. lärare.

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 mars 2024 05:00
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:20

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors