Företag i fokus:

AstraZeneca expanderar inom cellterapi

Astra-pressbild

Pressbild: AstraZeneca

I en strategisk manöver har AstraZeneca tecknat ett avtal för att förvärva Gracell Biotechnologies Inc., ett ledande företag inom utveckling av cellterapier. Affären är ett led i AstraZenecas ambition att stärka sin position inom behandlingar för cancer och autoimmuna sjukdomar.

I ett betydande steg mot att bredda sin terapeutiska portfölj har AstraZeneca, en gigant inom läkemedelsindustrin, meddelat sitt avtal om att förvärva Gracell Biotechnologies Inc. Gracell är ett globalt erkänt bioteknikföretag som specialiserat sig på att utveckla framkantsteknologi inom cellterapi med fokus på behandling av cancer och autoimmuna sjukdomar.

Artikeln fortätter efter annonsen

(Annonslänk

Kärnan i förvärvet är GC012F, en banbrytande CAR-T-terapi i klinisk fas, som riktar sig mot komplexa sjukdomar som flera myelom, andra hematologiska maligniteter samt systemiska autoimmuna tillstånd såsom lupus. Genom att integrera denna teknik hoppas AstraZeneca på att kunna erbjuda mer effektiva och snabbverkande behandlingar, tack vare Gracells innovativa FasTCAR-plattform som avsevärt minskar tillverkningstiden för dessa komplexa terapier.

Genom förvärvet, som beräknas vara värt cirka 1,2 miljarder dollar, kommer Gracell att fortsätta sin verksamhet som ett helägt dotterbolag under AstraZeneca, med sina nuvarande operationer i Kina och USA. Detta strategiska drag förväntas inte bara accelerera AstraZenecas förmåga inom cellterapi utan också bredda möjligheterna inom behandlingar av blodcancer och autoimmuna sjukdomar.

Den förväntade slutförandet av affären under första kvartalet 2024 markerar en spännande tid för AstraZeneca, som fortsätter att stärka sin position som en pionjär inom medicinsk innovation, utan att påverka företagets finansiella prognoser för det innevarande året. Med detta ambitiösa steg ser AstraZeneca fram emot att skapa en framtid där avancerade cellterapier är mer tillgängliga och effektiva för patienter världen över.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 27 december 2023 05:00
Senast uppdaterad: 27 december 2023 01:56

Brottsmisstänkt från Södertälje vill ha skadestånd – ”Psykiskt lidande”

Södertörns tingsrätt. Foto: Sveriges domstolar.

En 26-åring Södertäljebo dömdes för två fall av narkotika brott och misstänktes för grovt olaga hot. Det sistnämnda friades han för, men suttit frihetsberövad vilket han nu ansöker om ersättning för.

Det framgår av en ansökan som 26-åringen skickat till Justitiekanslern.

I 45 dagar, från 29 september 2019 till den 12 november 2019, satt Södertäljebon frihetsberövades misstänkt för grovt olaga hot. Den 20 november samma år meddelande Södertörns tingsrätt en friande dom gällande misstanken.

”För det psykiska lidande han åsamkats genom det aktuella felaktiga frihetsberövandet yrkar han att Justitiekanslern ska tillerkänna honom ersättning med det belopp som Justitiekanslern finner skäligt.”, skriver 26-åtingens advokat i ansökan till Justitiekanslern.

I ett annat mål dömdes 26-åringen för två fall av ringa narkotikabrott. Södertörns tingsrätt beräknade att varje dag av frihetsberövandet motsvarade tio dagsböter. Det innebär således att fyra dagar av det felaktiga frihetsberövandet redan har blivit kompenserade. Den nu begärda ersättningen avser resterande 41 dagar.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 7 december 2021 00:00
Senast uppdaterad: 7 december 2021 00:00

NY RAPPORT: Utbredd tystnadskultur bland statligt anställda

2021_12_261297412_441498184018491_3414475807083618786_n

Enligt rapport ”Tyst stat”, som Fackförbundet ST låtit göra, visar att många statligt anställda upplever att det råder en tystnadskultur i den statliga förvaltningen.

Drygt 1500 deltog i undersökningen och enligt Fackförbudet ST är tre av tio oroliga att drabbas av repressalier om de framför kritik

 – Det är en tystnadskultur som skapar allvarliga problem i den statliga förvaltningen, trots fina honnörsord om öppenhet och transparens. Det är uppenbart att det inte räcker med en tydlig lagstiftning, det krävs också utbildning och ett tydligt ledarskap i öppenhetsfrågor för att motverka den tysta staten, säger Britta Lejon, förbundsordförande för Fackförbundet ST i ett pressmeddelande.

Anställda har med stöd av en stark lagstiftning rätt att framföra kritik, men trots detta har fler än var femte avstått från att framföra kritik eller slå larm om missförhållanden. Var tionde har även blivit uppmanad att inte lämna ut information som är negativ för myndigheten, framgår det i pressmeddelandet.

Foto. Fackförbundet ST.

Fackförbundet ST menar att tystnadskulturen påverkar möjligheten att granska och ställa myndigheter till svars och förslår nu att det införs åtgärder för att motverka detta. Bland annat förslås att det inrättas en Öppenhetsombudsman med uppdrag att bevaka och förbättra arbetet kring interna demokratifrågor på statliga arbetsplatser för att komplettera Justitiekanslerns tillsynsfunktion.

 – Vi menar att utvecklingen mot en förvaltning som tar efter näringslivets arbetssätt och fokuserar alltmer på ekonomiska resultat är skadlig för den demokratiska insynen, och skapar en kultur bland de anställda som inte främjar öppenhet. Det är i mångt och mycket ett ledarskapsproblem, som i slutändan faller på regeringen att rätta till, säger Britta Lejon.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 7 december 2021 00:00
Senast uppdaterad: 7 december 2021 00:00

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors