Företag i fokus:

Liberalerna inför Sverigekursen för bättre integration

Metin -skola

Metin Hawsho, gruppledare Liberalerna Södertälje.

Vi måste informera tydligt om vilka lagar och regler som gäller i Sverige. Därför inför Liberalerna en ny obligatorisk kurs i samhällskunskap för nya svenskar som avslutas med ett prov.

Integrationen har misslyckats på grund av den förra regeringens passivitet och kravlöshet. Det handlar om högre arbetslöshet och lägre skolresultat om man är utrikes född. Inte minst visar kunskapskollapsen i årets PISA-mätning på stora skillnader i matematikkunskaper och läskunskaper mellan barn som har föräldrar som är födda i Sverige, och barn som har utländsk bakgrund.

Dessutom har Sverige på kort tid fått se flera exempel på krafter som försöker sprida antidemokratiska och extremistiska värderingar. Det handlar till exempel om desinformationkampanjen mot socialtjänsten.

För att vända utvecklingen krävs ett batteri av åtgärder. Liberalernas strategi för att bryta utanförskapet vilar på tre ben – jobb, svenska språket och att man ska bli en del av samhället.

Artiklen fortästter efter annonsen

(Annonslänk)

Därför kommer Liberalerna i regeringen införa en ny obligatorisk kurs i samhällskunskap som avslutas med ett prov. Det handlar om att vara tydlig med hur det fungerar i Sverige om man kommer hit och får uppehållstillstånd.

Den nya Sverigekursen ska vara samma för alla som går den oavsett var i landet man bor – med en nationell kursplan och ordentlig statlig tillsyn.

Det är viktigt att samhället ställer krav på personer som är arbetsföra och får bidrag. Det gäller för alla oavsett var man kommer ifrån. Om man är ny i Sverige ska man gå Sverigekursen och bidragen ska vara villkorade mot att man kommer på lektionerna. Kursen ska avslutas med ett prov.

Det spelar ingen roll om man firar jul, Chanukka eller Eid. Men att man lär sig om svenska grundläggande regler och principer i vårt samhälle är avgörande för att vi ska kunna bryta utanförskapet och klara integrationen.

Metin Hawsho,
gruppledare Liberalerna Södertälje

Victor Zetterman,
ordförande Liberalerna Södertälje

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 28 december 2023 14:45
Senast uppdaterad: 28 december 2023 14:45

Misstänktes för mord i Mariekäll – Får stor ersättning

326935818_665419211992754_3993960430127814003_n

Bild: Shamash Oyal/Polisen.

Den person som misstänktes för knivmord i Mariekäll 2021 friades helt från misstankar och krävde ersättning för psykiska lidandet och ekonomiska förluster. Nu har Justitiekanslern fastställt ersättningsbeloppet.

Maj 2021 häktades en man född 1998, misstänkt för att ha mördat en 35-åring man som han var skyldig pengar.

35-årigen mördades i en lägenhet i Mariekäll, den 26 april 2021, med flera knivhugg och hittades död på golvet några dagar senare. Den misstänkta mannen greps kort efter mordet och satt frihetsberövad från den femte maj, men frikändes den 16 september samma år.

Den nu 25-årige mannen hade bevisligen befunnit sig i lägenheten på Liljevalchsgatan en stund under den tidsperiod då offret mördades, men exakt när 35-åringen knivhöggs till döds har inte fastställts. Det gick enligt rätten inte att utesluta andra gärningsmän och därför friades han från misstankarna.

Mannen från Sörmland begärde totalt 600.000 kronor i ersättning, men får nu totalt 360.000 kronor för lidande för den tid han suttit frihetsberövad.

Totalt satt han häktad i 276 dagar, misstänkt för mordet den 26 april 2021, och får nu högre ersättning än normalt. Enligt beslutet motiveras ersättningen av att han har varit misstänkt för synnerligen allvarlig brottslighet.

Läs även – Mordet i Mariekäll – Misstänkte mördaren släpps på fri fot

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 24 januari 2023 09:36
Senast uppdaterad: 24 januari 2023 09:36

Debatt: Skärmtiden i skolan måste minska 

Skriva dator

Foto: Pexels

Barn lever i en värld full av paddor, datorer och mobiler. Såväl hemma som i skolan har barn tillgång till skärmar som aldrig förr. För att höja kunskapsresultaten måste den ogenomtänkta skärmtiden i skolan minska. 

Digitala hjälpmedel fyller en viktig funktion, både som ett komplement och som ett särskilt stöd. Barn växer upp i en digital värld och behöver lära sig att hantera dess potential, men också de stora utmaningarna med desinformation som sprids snabbt.

Digitaliseringen i skolan har i mångt och mycket varit ett experiment och har inte alltid skett på evidensbaserad grund. På vissa håll har riktiga böcker fått stå tillbaka för investeringar i datorer, paddor och andra digitala verktyg. Anteckningar har flyttat från papper och penna till tangentbordet. Detta trots att vi numera vet att barns läsförståelse minskar vid skärmläsning, och att de lär sig sämre när de antecknar på datorn. 

Regeringen satsar därför 1,5 miljarder på läromedel de kommande åren. Det är ett första steg i att ersätta surfplattor med riktiga böcker. Men det behövs göras mer. Det är därför regeringen kommer skicka Skolverkets digitaliseringsstrategi på remiss hos hjärnforskare. Deras perspektiv har saknats i skoldebatten.

Vi vägrar upprepa de rödgrönas digitaliseringsexperiment i skolan. Inte minst mot bakgrund av de studier som visat att skärmarnas dominans i små barns liv har negativa effekter. 

Sveriges morgondag bestäms av skolelevers vardag. Vi vill att den fylls med läsning och kunskap – inte skärmtid. 

Lotta Edholm, Skolminister (L) 

Metin Hawsho, Gruppledare (L) 

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 24 januari 2023 05:00
Senast uppdaterad: 24 januari 2023 22:27

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors