Företag i fokus:

Färre skadas av fyrverkerier – antalet vårdfall halverat

Fyrverkerier_over_Stockholm_2011-2012

Foto: Holger.Ellgaard, Wikimedia Commons

När 2024 rings in i helgen kommer ett tjugotal svenskar att skadas så pass allvarligt av fyrverkerier att de behöver uppsöka sjukvård. Men trenden är tydligt minskande, även i Stockholms län. 

– Antalet olyckor har minskat märkbart, säger Rolf Weinander vid enheten för hantering av explosiva varor på MSB.

De två senaste nyåren har drygt 20 personer per årskifte kommit till landets akutmottagningar med fyrverkeriskador. Det visar MSB:s årliga undersökning av fyrverkeriskador under nyårshelgen, som Newsworthy gått igenom. 

Sedan 2010 rör det sig om totalt drygt 430 skadade. Antalet varierar från år till år – nyåret 2020/2021 rapporterades till exempel 34 personer, nyåret innan 18 – men över tid är trenden minskande. Åren 2010–2015 skadades i snitt drygt 40 personer per nyårsafton, de senaste fem åren låg snittet på 24 personer. 

– Vi har en sjunkande trend när det gäller olyckor, säger Rolf Weinander.

Färre fyrverkeriskadade patienter i Stockholms län

MSB:s undersökning är en enkät till akutmottagningar runt om i landet, och det finns inte några regionalt nedbrutna siffror för just nyårsafton. Däremot visar Socialstyrelsens patientregister hur många som sökt sluten eller specialiserad öppenvård på grund av explosion av fyrverkeripjäs varje år.

Graf framtagen av Newsworthy.

Den här statistiken bekräftar att fyrverkeriskadorna minskar. I Region Stockholm har antalet patienter som sökt sluten eller specialiserad öppenvård minskat från 24,8 per år i snitt i början av 10-talet till 12,4 per år under 2018-2022. Antalet har med andra ord halverats. Som mest har 31 patienter rapporterats i regionen, under 2015.

Under första kvartalet 2023 – vilket inkluderar nyårsnatten – har fyra patienter registrerats i Region Stockholm med fyrverkeriskador.

Skärpta regler

Under de senaste 20 åren har reglerna kring fyrverkerier skärpts. I början av 2000-talet blev smällare tillståndspliktiga. 2014 infördes tillstånd för stora raketer med en krutvikt över 75 gram. Och sedan 2019 omfattas alla raketer med styrpinne av tillståndskrav. 

Artiklen fortsätter efter annonsen 

(Annonslänk)

– Det kan absolut ha bidragit till minskningen. Anledningen till att vi införde bestämmelsen med stora raketer var en olycka, där en 13-åring fick ena benet helt söndersprängt av en raket och fick amputera det. Sedan 2014 har vi inte haft någon som fått så allvarliga skador som vi känner till, säger Rolf Weinander.

Att det säljs färre fyrverkerier – för några år sedan talade Sveriges Fyrverkeribranschförbund om en 20-procentig nedgång jämfört med millennieskiftet – påverkar också. 

– Kanske är det så att intresset har minskat generellt. Det pågår alltid en ganska häftig debatt. Sedan har det varit för mycket stök och missbruk kring fyrverkerier och det kan ha gjort att fyrverkerier fått dåligt rykte och många väljer att inte skjuta några själva. Kanske är det de som verkligen är intresserade som fortfarande håller på, säger Rolf Weinander.

Tre av fyra skadade är män

2013 rapporterades det senaste dödsfallet i en fyrverkeriolycka i landet, enligt MSB. Under 00-talet avled fyra personer, vid fyra olika tillfällen – alla män i åldersgruppen 17 till 27 år. 

Sett över tid har raketer stått för flest olyckor, men deras andel har minskat kraftigt sedan mitten av 10-talet. Tre av fyra som skadats vid nyårsfiranden sedan 2010 har varit män. Knappt hälften var åskådare. Drygt var tredje hade skador på händer eller armar, var fjärde på ansikte eller huvud och var femte ögonskador. 

– I de allra flesta fall beror det på att man gjort fel. Ofta brännskador på händer och armar för att man håller fyrverkeripjäsen i handen. Fyrverkerier är EU-godkända, testade och säkra, och följer man instruktionerna så händer det väldigt sällan olyckor. I så fall är det funktionsfel, säger Rolf Weinander.

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 30 december 2023 13:51
Senast uppdaterad: 30 december 2023 13:51

Återkallar planer för fler bostäder i Järna

Gravmaskin-Pixabay

Arkivbild: Alexander Isa

Järna kommundelsnämnd avskriver planuppdrag för utveckling av bostäder på del av Tavesta 1:248 och Sprängaren 1. Detta efter att Telge Bostäder återkallat sin ansökan.

Telge Bostäder, som 2017 ansökte om planbesked för att utveckla fyra mindre flerbostadshus längs Turingevägen i Järna, har återkallat sin ansökan. Denna utveckling skulle ha innefattat bostäder på kommun- och företagsägd mark, i linje med översiktsplanens intentioner om förtätning och utveckling av centrala stråk.

Beslutet om att inleda planläggning fattades av Järna kommundelsnämnd i maj 2018, men med ansökans återkallande har nämnden nu beslutat att avskriva planuppdraget.

Flygfoto över Tavesta 1:248 och Sprängaren 1 i Järna med föreslaget planområde markerat i rött.
Bild: Södertälje kommun

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 14 februari 2024 19:34
Senast uppdaterad: 14 februari 2024 18:34

Pappan till mördad nioåring utreds psykiatriskt

IMG_7954

Gravljus utanför pojkens bostad i januari.
Foto: Shamash Oyal

Den man som misstänks för att ha dödat en nioårig pojke i Rosenlund ska genomgå en fler veckor lång rättspsykiatrisk undersökning. Det meddelade Södertälje tingsrätt under måndagen.

Det var måndagen den 8 januari som polis och räddningspersonal larmades till en bostad i Rosenlundsområdet efter ett larm om en allvarligt skadad person. På plats hittades en nioårig pojke svårt skadad i lägenheten. Trots snabba insatser och omedelbar transport till sjukhus med ambulanshelikopter kunde inte pojkens liv räddas.

(Annonslänk)

I bostaden fanns även pojkens pappa, som greps av polisen i samband med händelsen och kort därefter anhölls av åklagaren. Mannen, som är i 45-årsåldern, misstänks på sannolika skäl för att ha orsakat sin sons död. Nu ska han genomgå en omfattande rättspsykiatrisk undersökning, ett beslut som fattades av Södertälje tingsrätt under måndagen efter att Rättsmedicinalverket bedömt att mannen kan lida av en allvarlig psykisk störning.

Syftet med undersökningen är att utreda om den misstänkte led av en allvarlig psykisk störning vid brottstillfället och om han behöver vård. Detta görs genom samtal, observationer och tester. Undersökningen, som tar fyra till sex veckor att genomföra, utförs av ett team bestående av rättspsykiatrer, psykologer, socialutredare och omvårdnadspersonal.

När undersökningen är klar överlämnas resultaten till domstolen, som använder dem för att fatta beslut i ärendet.

Läs även: Josefin Anero samlar in pengar till mördade pojken

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 14 februari 2024 17:29
Senast uppdaterad: 14 februari 2024 17:29

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors