Företag i fokus:

Färre skadas av fyrverkerier – antalet vårdfall halverat

Fyrverkerier_over_Stockholm_2011-2012

Foto: Holger.Ellgaard, Wikimedia Commons

När 2024 rings in i helgen kommer ett tjugotal svenskar att skadas så pass allvarligt av fyrverkerier att de behöver uppsöka sjukvård. Men trenden är tydligt minskande, även i Stockholms län. 

– Antalet olyckor har minskat märkbart, säger Rolf Weinander vid enheten för hantering av explosiva varor på MSB.

De två senaste nyåren har drygt 20 personer per årskifte kommit till landets akutmottagningar med fyrverkeriskador. Det visar MSB:s årliga undersökning av fyrverkeriskador under nyårshelgen, som Newsworthy gått igenom. 

Sedan 2010 rör det sig om totalt drygt 430 skadade. Antalet varierar från år till år – nyåret 2020/2021 rapporterades till exempel 34 personer, nyåret innan 18 – men över tid är trenden minskande. Åren 2010–2015 skadades i snitt drygt 40 personer per nyårsafton, de senaste fem åren låg snittet på 24 personer. 

– Vi har en sjunkande trend när det gäller olyckor, säger Rolf Weinander.

Färre fyrverkeriskadade patienter i Stockholms län

MSB:s undersökning är en enkät till akutmottagningar runt om i landet, och det finns inte några regionalt nedbrutna siffror för just nyårsafton. Däremot visar Socialstyrelsens patientregister hur många som sökt sluten eller specialiserad öppenvård på grund av explosion av fyrverkeripjäs varje år.

Graf framtagen av Newsworthy.

Den här statistiken bekräftar att fyrverkeriskadorna minskar. I Region Stockholm har antalet patienter som sökt sluten eller specialiserad öppenvård minskat från 24,8 per år i snitt i början av 10-talet till 12,4 per år under 2018-2022. Antalet har med andra ord halverats. Som mest har 31 patienter rapporterats i regionen, under 2015.

Under första kvartalet 2023 – vilket inkluderar nyårsnatten – har fyra patienter registrerats i Region Stockholm med fyrverkeriskador.

Skärpta regler

Under de senaste 20 åren har reglerna kring fyrverkerier skärpts. I början av 2000-talet blev smällare tillståndspliktiga. 2014 infördes tillstånd för stora raketer med en krutvikt över 75 gram. Och sedan 2019 omfattas alla raketer med styrpinne av tillståndskrav. 

Artiklen fortsätter efter annonsen 

(Annonslänk)

– Det kan absolut ha bidragit till minskningen. Anledningen till att vi införde bestämmelsen med stora raketer var en olycka, där en 13-åring fick ena benet helt söndersprängt av en raket och fick amputera det. Sedan 2014 har vi inte haft någon som fått så allvarliga skador som vi känner till, säger Rolf Weinander.

Att det säljs färre fyrverkerier – för några år sedan talade Sveriges Fyrverkeribranschförbund om en 20-procentig nedgång jämfört med millennieskiftet – påverkar också. 

– Kanske är det så att intresset har minskat generellt. Det pågår alltid en ganska häftig debatt. Sedan har det varit för mycket stök och missbruk kring fyrverkerier och det kan ha gjort att fyrverkerier fått dåligt rykte och många väljer att inte skjuta några själva. Kanske är det de som verkligen är intresserade som fortfarande håller på, säger Rolf Weinander.

Tre av fyra skadade är män

2013 rapporterades det senaste dödsfallet i en fyrverkeriolycka i landet, enligt MSB. Under 00-talet avled fyra personer, vid fyra olika tillfällen – alla män i åldersgruppen 17 till 27 år. 

Sett över tid har raketer stått för flest olyckor, men deras andel har minskat kraftigt sedan mitten av 10-talet. Tre av fyra som skadats vid nyårsfiranden sedan 2010 har varit män. Knappt hälften var åskådare. Drygt var tredje hade skador på händer eller armar, var fjärde på ansikte eller huvud och var femte ögonskador. 

– I de allra flesta fall beror det på att man gjort fel. Ofta brännskador på händer och armar för att man håller fyrverkeripjäsen i handen. Fyrverkerier är EU-godkända, testade och säkra, och följer man instruktionerna så händer det väldigt sällan olyckor. I så fall är det funktionsfel, säger Rolf Weinander.

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 30 december 2023 13:51
Senast uppdaterad: 30 december 2023 13:51

Hyllad författare från Södertälje släpper ny bok

125772A2-8DFA-4C96-A739-455FA7AB33BD

Foto: Richard Ryan

Södertäljebon och den hyllade författaren Inger Frimansson ger ut en ny bok, denna gång om en tioårig pojke som vittnar om ett brutalt mord i Södertälje.

I hennes senaste spänningsroman, ”Stenmannen,” utspelar sig ett mord i en naturskön miljö i Södertälje. En tioårig pojke blir vittne till denna händelse som får hans liv att ta en oväntad vändning.

I boken bevittnar pojken en konfrontation mellan två män på isen vid Södertälje kanal. En av männen använder en sten som vapen och dödar den andra. Den livlösa kroppen kastas sedan ned i iskanalen. Pojken försöker fly, men mördaren upptäcker honom och inleder en jakt. Trots detta lyckas pojken undkomma i sista ögonblicket. När han återvänder hem, märker han att hans mobiltelefon är borta.

Efter några timmar beger han sig tillbaka för att söka efter den, men den är spårlöst försvunnen. Han drar slutsatsen att mördaren måste ha tagit den när hans syster får upprepade samtal utan att någon säger något när hon svarar.

– Ända sedan jag för 20 år sedan flyttade hit till Bergvik i Södertälje, har jag tänkt att jag ville förlägga en handling till just den här platsen. Här finns så mycket. Den medeltida borgen, båtvarvet, de vilda djuren, men inte förrän nu trädde tioåriga Isak fram och tog gestalt i mig, säger Inger Frimansson.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 17 september 2023 07:30
Senast uppdaterad: 17 september 2023 07:30

Fler yrkesutbildningar – Så rustar Liberalerna för framtiden

2022_05_Studera-plugga-skola

Foto: Pexels

En borgerlig arbetslinje behöver kompletteras med en liberal utbildningspolitik. Så kan Sverige och Södertälje gå stärkt ur den kommande lågkonjunkturen.

Utanförskapet bredde ut sig under Socialdemokraternas åtta år vid regeringsmakten. Sedan 2018 är utomeuropeiskt födda kvinnor den största gruppen långtidsarbetslösa. Stefan Löfven lovade EU:s lägsta arbetslöshet – tvärtom har vi idag EU:s tredje högsta.

Situationen på svensk arbetsmarknad är paradoxal: det finns 364 000 personer utan arbete, samtidigt står 126 000 tjänster tomma. Idag upplever mer än dubbelt så många arbetsgivare inom restaurang, omsorg och i industrin att de har brist på arbetskraft jämfört med tio år sedan.

Metin Hawsho, gruppledare (L) Södertälje

Matchningsproblematiken härstammar ur en utbildningsskuld som den förra regeringen valde att ignorera. Med Liberalerna i regering blir det ändring på detta.

I årets budget prioriterar Liberalerna utbildning. Vi satsar på runt 20 000 fler utbildningsplatser i bristyrken. För vi vet att arbetslinjen är som bäst när den kombineras med en liberal utbildningslinje. 

Det här kommer leda till fler kan ta jobb som lokförare, kockar, VVS-montörer, undersköterskor och batteritekniker. Fler som tar hand om äldre, lagar mat till skolbarn och får tågen att komma i tid. Fler kommer få in lönen den 25:e varje månad, fler barn kommer se sina föräldrar gå till jobbet och färre kommer leva på bidrag.

En sund jobbpolitik behöver en stark utbildningspolitik.

Johan Pehrson,
Partiledare, arbetsmarknads- och integrationsminister (L)

Mats Persson
Utbildningsminister (L)

Metin Hawsho,
gruppledare (L) Södertälje

Victor Zetterman,
andre vice ordförande i socilanämnden

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 17 september 2023 04:00
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:15

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors