Företag i fokus:

Färre skadas av fyrverkerier – antalet vårdfall halverat

Fyrverkerier_over_Stockholm_2011-2012

Foto: Holger.Ellgaard, Wikimedia Commons

När 2024 rings in i helgen kommer ett tjugotal svenskar att skadas så pass allvarligt av fyrverkerier att de behöver uppsöka sjukvård. Men trenden är tydligt minskande, även i Stockholms län. 

– Antalet olyckor har minskat märkbart, säger Rolf Weinander vid enheten för hantering av explosiva varor på MSB.

De två senaste nyåren har drygt 20 personer per årskifte kommit till landets akutmottagningar med fyrverkeriskador. Det visar MSB:s årliga undersökning av fyrverkeriskador under nyårshelgen, som Newsworthy gått igenom. 

Sedan 2010 rör det sig om totalt drygt 430 skadade. Antalet varierar från år till år – nyåret 2020/2021 rapporterades till exempel 34 personer, nyåret innan 18 – men över tid är trenden minskande. Åren 2010–2015 skadades i snitt drygt 40 personer per nyårsafton, de senaste fem åren låg snittet på 24 personer. 

– Vi har en sjunkande trend när det gäller olyckor, säger Rolf Weinander.

Färre fyrverkeriskadade patienter i Stockholms län

MSB:s undersökning är en enkät till akutmottagningar runt om i landet, och det finns inte några regionalt nedbrutna siffror för just nyårsafton. Däremot visar Socialstyrelsens patientregister hur många som sökt sluten eller specialiserad öppenvård på grund av explosion av fyrverkeripjäs varje år.

Graf framtagen av Newsworthy.

Den här statistiken bekräftar att fyrverkeriskadorna minskar. I Region Stockholm har antalet patienter som sökt sluten eller specialiserad öppenvård minskat från 24,8 per år i snitt i början av 10-talet till 12,4 per år under 2018-2022. Antalet har med andra ord halverats. Som mest har 31 patienter rapporterats i regionen, under 2015.

Under första kvartalet 2023 – vilket inkluderar nyårsnatten – har fyra patienter registrerats i Region Stockholm med fyrverkeriskador.

Skärpta regler

Under de senaste 20 åren har reglerna kring fyrverkerier skärpts. I början av 2000-talet blev smällare tillståndspliktiga. 2014 infördes tillstånd för stora raketer med en krutvikt över 75 gram. Och sedan 2019 omfattas alla raketer med styrpinne av tillståndskrav. 

Artiklen fortsätter efter annonsen 

(Annonslänk)

– Det kan absolut ha bidragit till minskningen. Anledningen till att vi införde bestämmelsen med stora raketer var en olycka, där en 13-åring fick ena benet helt söndersprängt av en raket och fick amputera det. Sedan 2014 har vi inte haft någon som fått så allvarliga skador som vi känner till, säger Rolf Weinander.

Att det säljs färre fyrverkerier – för några år sedan talade Sveriges Fyrverkeribranschförbund om en 20-procentig nedgång jämfört med millennieskiftet – påverkar också. 

– Kanske är det så att intresset har minskat generellt. Det pågår alltid en ganska häftig debatt. Sedan har det varit för mycket stök och missbruk kring fyrverkerier och det kan ha gjort att fyrverkerier fått dåligt rykte och många väljer att inte skjuta några själva. Kanske är det de som verkligen är intresserade som fortfarande håller på, säger Rolf Weinander.

Tre av fyra skadade är män

2013 rapporterades det senaste dödsfallet i en fyrverkeriolycka i landet, enligt MSB. Under 00-talet avled fyra personer, vid fyra olika tillfällen – alla män i åldersgruppen 17 till 27 år. 

Sett över tid har raketer stått för flest olyckor, men deras andel har minskat kraftigt sedan mitten av 10-talet. Tre av fyra som skadats vid nyårsfiranden sedan 2010 har varit män. Knappt hälften var åskådare. Drygt var tredje hade skador på händer eller armar, var fjärde på ansikte eller huvud och var femte ögonskador. 

– I de allra flesta fall beror det på att man gjort fel. Ofta brännskador på händer och armar för att man håller fyrverkeripjäsen i handen. Fyrverkerier är EU-godkända, testade och säkra, och följer man instruktionerna så händer det väldigt sällan olyckor. I så fall är det funktionsfel, säger Rolf Weinander.

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 30 december 2023 13:51
Senast uppdaterad: 30 december 2023 13:51

Nuri Kino prisas som Årets mäktigaste i biståndsdebatten

Nuri

Bild: GBM / Privat

Priset delas ut av Global Bar Magazine. Nuri som var nominerad för tredje året i rad har tidigare kommit tvåa och fyra. I år vann han. Bland de andra nominerade fanns både biståndsminister Johan Forssell och den tongivande före detta ministern Carin Jämtin som är generaldirektör för SIDA. Nuri fick flest röster, men i slutändan är det en jury som består av medlemmar från både media- och biståndsbranschen som utser vinnaren. 

– Jag är otroligt hedrad, glad och fortfarande överraskad. Det har varit ett nästan obeskrivligt år, säger Nuri Kino som nyligen startat upp en ny sjukvårdsklinik i Libanons huvudstad Beirut, till Telgenytt.

Rösterna vägs samman med vad personen åstadkommit under året, samt med juryns bedömning. Varje del motsvarar en tredjedel av det totala utslaget. Juryn menar att Nuri Kino och ADFA lyckats att både åter imponera med att vara First Responders, alltså först på plats och föra debatt på hög nivå. 

– Långa dagar, ännu längre nätter, mycket ont i magen, rädsla, ilska, sömn på någon säck med ris någon så och då. Ta mod till mig, bita ihop, fortsätta kämpa. Det jag tar med mig mest från året är självklart alla människor så som volontärerna, flyktingarna och alla andra. Alla barn. Så mycket sorg, men också glädje någon gång då och då. Glädje över förmånen att få rädda liv och stolt över att våga ta debatten. Att inte hålla käften om orättvisor och missförhållanden, säger Nuri Kino.

Dagen efter Rysslands invasion av Ukraina började ADFA insamlingar av kläder och förnödenheter. Nuri åkte till den ukrainska gränsen mot Polen. Han skulle stanna i två dagar. Han kom hem efter nittiotre dagar. ADFA hjälpte tusentals ukrainska mammor och deras barn till Sverige och andra länder. ADFA organiserade och administrerade också transport av förnödenheter från bland annat Sverige till både Ukraina och polska flyktingboenden.

I mars 2022 samlade ADFA kläder för de drabbade i konflikten mellan Ryssland och Ukraina. 

ADFA hyllas också för sina insatser under jordbävningen i Turkiet och Syrien. Organisationens volontärer var på plats bara timmar efter utbrottet. De delade ut mat och filtar men hjälpte också till med att lokalisera personer som fastnat under rasmassorna. Här hemma i Sverige drog de igång en stor insamling av bland annat kläder som många kyrkor, moskéer och andra frivilligorganisationer bidrog till. 

Global Bar Magazine menar också att få vågar utmana etablissemanget och beslutsfattare så som Nuri gör med sina reportage och debattartiklar i både svensk och amerikansk press. Han kräver och får till en förändring. 

– Jag måste erkänna att jag avrådde Nuri båda gångerna, från att starta verksamhet för ukrainare och sedan för jordbävningsdrabbade. Vi hade redan mycket annat pågående, så som hjälp till flyktingar i behov av akuta operationer i Libanon och matutdelningar i Syrien. Vi skrev också på en djupgående rapport som skulle presenteras för bland annat FN om situationen för kristna irakiska och syriska flyktingar i LIbanon. Allt sådant konsumerar mycket tid. Men Nuri being Nuri sade att vi måste, säger ADFA:s vice ordförande, Amar Sabri, och skjuter till att han självklart är glad och stolt över att Nuri inte lät sig övertalas. 

Tidigare har ADFA hyllats för sina insatser för medmänskligheten, av bland annat megastjärnan Cher. Nuri Kino har dessutom både vunnit Årets förebild och många andra sådana priser. Han är med priser så som Europaparlamentets journalistpris, Guldpalmen på Beverly Hills Film Festival och tre Guldspadar och två Ikaros en av Sveriges mest prisbelönta undersökande journalister. 

Södertäljeprofilen och grundaren till ADFA, Nuri Kino. Här tillsammans med flyktingsbarn Libanon. Bild: Privat.

ADFA bildades 2014 av en grupp assyriska/syrianska ungdomar i Nuri Kinos mammas kök i Södertälje. Bara några dagar efter det första inlägget på sociala medier drog det till sig aktivister från 19 länder. Idag är ADFA en internationellt etablerad människorätts- och biståndsorganisation som bjuds in till världskonferenser och bidrar till förändringar av både internationella och nationella lagar och förordningar.

ADFA bidrog till exempel till att den amerikanske presidenten Biden erkände folkmordet Seyfo från 1915. 

I motiveringen till priset lyder:

”Nuri Kino är en sann aktivist som går sin väg utanför etablissemanget och som inte drar sig för att kritisera de som styr Sverige, oavsett vilka partier de tillhör, och som själv ofta skriver och rapporterar kring fel och missförhållanden. A Demand for Action, the organisation han varit med att om att starta, drivs helt med egna medel, utan pengar från biståndsbudgeten. När kriget i Ukraina bröt ut organiserade Nuri och A Demand for Action snabbt egna insatser, något man också gjorde efter jordbävningen i Turkiet. Organisationens volontärer består till i hög grad också av andra generationens svenskar, många med basen i Södertälje.”

Nuri Kino, prisad och hyllad av Global Bar Magazine.

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 maj 2023 18:23
Senast uppdaterad: 29 maj 2023 18:23

BILDEXTRA: Södertäljederbyt mellan Assyriska och Syrianska

D63E3731-69F1-4D7D-B0D6-E91167DB4FA2

Foto: Alexander Isa / Shamash Oyal

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 maj 2023 18:22
Senast uppdaterad: 29 maj 2023 18:22

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors