Företag i fokus:

Färre skadas av fyrverkerier – antalet vårdfall halverat

Fyrverkerier_over_Stockholm_2011-2012

Foto: Holger.Ellgaard, Wikimedia Commons

När 2024 rings in i helgen kommer ett tjugotal svenskar att skadas så pass allvarligt av fyrverkerier att de behöver uppsöka sjukvård. Men trenden är tydligt minskande, även i Stockholms län. 

– Antalet olyckor har minskat märkbart, säger Rolf Weinander vid enheten för hantering av explosiva varor på MSB.

De två senaste nyåren har drygt 20 personer per årskifte kommit till landets akutmottagningar med fyrverkeriskador. Det visar MSB:s årliga undersökning av fyrverkeriskador under nyårshelgen, som Newsworthy gått igenom. 

Sedan 2010 rör det sig om totalt drygt 430 skadade. Antalet varierar från år till år – nyåret 2020/2021 rapporterades till exempel 34 personer, nyåret innan 18 – men över tid är trenden minskande. Åren 2010–2015 skadades i snitt drygt 40 personer per nyårsafton, de senaste fem åren låg snittet på 24 personer. 

– Vi har en sjunkande trend när det gäller olyckor, säger Rolf Weinander.

Färre fyrverkeriskadade patienter i Stockholms län

MSB:s undersökning är en enkät till akutmottagningar runt om i landet, och det finns inte några regionalt nedbrutna siffror för just nyårsafton. Däremot visar Socialstyrelsens patientregister hur många som sökt sluten eller specialiserad öppenvård på grund av explosion av fyrverkeripjäs varje år.

Graf framtagen av Newsworthy.

Den här statistiken bekräftar att fyrverkeriskadorna minskar. I Region Stockholm har antalet patienter som sökt sluten eller specialiserad öppenvård minskat från 24,8 per år i snitt i början av 10-talet till 12,4 per år under 2018-2022. Antalet har med andra ord halverats. Som mest har 31 patienter rapporterats i regionen, under 2015.

Under första kvartalet 2023 – vilket inkluderar nyårsnatten – har fyra patienter registrerats i Region Stockholm med fyrverkeriskador.

Skärpta regler

Under de senaste 20 åren har reglerna kring fyrverkerier skärpts. I början av 2000-talet blev smällare tillståndspliktiga. 2014 infördes tillstånd för stora raketer med en krutvikt över 75 gram. Och sedan 2019 omfattas alla raketer med styrpinne av tillståndskrav. 

Artiklen fortsätter efter annonsen 

(Annonslänk)

– Det kan absolut ha bidragit till minskningen. Anledningen till att vi införde bestämmelsen med stora raketer var en olycka, där en 13-åring fick ena benet helt söndersprängt av en raket och fick amputera det. Sedan 2014 har vi inte haft någon som fått så allvarliga skador som vi känner till, säger Rolf Weinander.

Att det säljs färre fyrverkerier – för några år sedan talade Sveriges Fyrverkeribranschförbund om en 20-procentig nedgång jämfört med millennieskiftet – påverkar också. 

– Kanske är det så att intresset har minskat generellt. Det pågår alltid en ganska häftig debatt. Sedan har det varit för mycket stök och missbruk kring fyrverkerier och det kan ha gjort att fyrverkerier fått dåligt rykte och många väljer att inte skjuta några själva. Kanske är det de som verkligen är intresserade som fortfarande håller på, säger Rolf Weinander.

Tre av fyra skadade är män

2013 rapporterades det senaste dödsfallet i en fyrverkeriolycka i landet, enligt MSB. Under 00-talet avled fyra personer, vid fyra olika tillfällen – alla män i åldersgruppen 17 till 27 år. 

Sett över tid har raketer stått för flest olyckor, men deras andel har minskat kraftigt sedan mitten av 10-talet. Tre av fyra som skadats vid nyårsfiranden sedan 2010 har varit män. Knappt hälften var åskådare. Drygt var tredje hade skador på händer eller armar, var fjärde på ansikte eller huvud och var femte ögonskador. 

– I de allra flesta fall beror det på att man gjort fel. Ofta brännskador på händer och armar för att man håller fyrverkeripjäsen i handen. Fyrverkerier är EU-godkända, testade och säkra, och följer man instruktionerna så händer det väldigt sällan olyckor. I så fall är det funktionsfel, säger Rolf Weinander.

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 30 december 2023 13:51
Senast uppdaterad: 30 december 2023 13:51

DEBATT: Undermålig infrastruktur slår hårt mot företagen

IMG_8916

Foto: Alexander Isa

Potthål och andra skador på vägnätet är en konsekvens av att underhållet på landets vägnät under en lång tid har varit eftersatt. Underhållsskulden uppgår till över 70 miljarder kronor och den ökar. 

Södertälje är en av Stockholmsregionens viktigaste företagarkommuner. Världsledande internationella företag blandas här med en stor mängd mindre företag som får vardagslivet i Södertälje att gå runt. En viktig förutsättning för företagen är att det finns välfungerande transporter, både för att se till att gods kan transporteras samt att personal kan ta sig till och från jobbet. Idag är det uppenbart att varken godstransporter eller personaltransporter sker smärtfritt.

”Mer än en tredjedel av Södertäljes 273 kilometer statliga vägar i ett dåligt eller mycket dåligt skick”

För LT berättar en taxichaufför att potthålen leder till att hon måste sänka hastigheten vilket leder till stressade och nervösa kunder. Ett annat vittnesmål från en däckfirma beskriver hur de under den senaste tiden fått in fem gånger fler kunder än i normalfall på grund av potthålsrelaterade skador. Sänkta hastigheter och fordonsskador är två effekter av ett eftersatt vägnät.

Enligt Transportföretagens sammanställning av landets statliga vägnät så är mer än en tredjedel av Södertäljes 273 kilometer statliga vägar i ett dåligt eller mycket dåligt skick.

(Annonslänk)

I Svenskt Näringslivs undersökning av det lokala företagsklimatet ger mindre än hälften av Södertäljeföretagen infrastrukturen ett bra betyg. I förra årets undersökning fick även de svarande möjligheten att utveckla sina tankar kring infrastrukturen i fritextsvar. I dessa framkommer tydligt att vägnätet har brister. Ett flertal svar vittnar om att det dåliga vägnätet drabbar deras verksamhet negativt. Det rör sig om sänkta hastigheter på vägsträckor, potthål samt framkomlighetsproblem som köbildning, vilket i sin tur leder till försenade leveranser och svårigheter i att attrahera arbetskraft. För näringslivet är god infrastruktur en avgörande fråga.

Bristerna i infrastrukturen är en fråga som inte bara blir alltmer uppmärksammad i Södertälje utan det är en verklighet som hela landet står inför. Runt om i Sverige vittnas det om ett allt sämre vägnät. Svenskt Näringslivs har beräknat att underhållsskulden på landets vägar och järnvägar, det vill säga kostnaden för att återställa infrastrukturen till acceptabel standard, uppgår till över 70 miljarder kronor och skulden ökar.

Nyligen presenterade Trafikverket sitt förslag till inriktning för nästa nationella plan för transportinfrastrukturen 2026–2037. Myndighetens underlag är gediget men defensivt. Trafikverket konstaterar att det inte är möjligt att med dagens resurser både underhålla befintlig infrastruktur och genomföra alla planerade investeringar.

Verkligheten har kommit ifatt Sveriges infrastruktur, och nu krävs att politiken prioriterar rätt och genomför reformer för en infrastruktur som möter näringslivets behov och som gör att företag kan växa.

Olle Karstorp
Regionchef Svenskt Näringsliv Stockholm

Nils Paul
Expert infrastruktur Svenskt Näringsliv

Läs även:
– Södertäljes dåliga väglag och potthål är en del av vår vardag

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 24 februari 2024 18:04
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 12:57

Bra SSK – det fanns där och ni visade det

_SO10231

Filiph Engsund #33 hamnade inte med i poängprotokollet men fick jubla med laget efter seger mot Djurgården Foto: Shamash Oyal

Vill inte kalla det ett spöke men att Djurgården har gjort det svårt för SSK när de mötts tidigare är inget vågat påstående. Gårdagens seger var viktig i många avseenden, det är tajt i tabellen och varje poäng kan betyda skiftningar i placeringar mellan lagen i den samma.

Poängutdelningen mot Djurgården och de fyra andra lagen topp 6 har som känt varit skralt. Att SSK äntligen fick vinna mot DIF i det fjärde mötet dem emellan var den enskilt med facit i hand viktigaste matchen att vinna. Nära slutspelet och vinst mot ett lag som konkurrerar om den andraplats som SSK också vill åt.

Sättet som SSK vann på, en match som präglade hur matcher i slutspelet kommer att se ut. Vinst inför ett välfyllt Scaniarinken där man tidigare under säsongen haft några matcher mot topplag och inte fått resultaten med sig. Att lyckas vinna en publikmatch mot ett lag tätt intill i tabellen ska inte underskattas, hemmaplan ska vara en fördel i ett slutspel.

SSK vann helt rätt match mot Djurgården, man skaffade sig fördel att ha avgörandet av grundserien i egna händer. Laget har inte lyckats förvalta motståndarnas förluster och samtidigt vinna sina matcher.

SSK slog ett lag som låg ett poäng efter i tabellen och vinsten innebar också att man gick förbi AIK eftersom de förlorade sin match. En seger i rätt match i ett viktigt skede av säsongen.

Målvaktsspelet tjatas det om, ett ämne som även avverkats här på telgenytt, bland annat i en intervju med målvaktstränare Calle Brattenberger.

Tomas Sholl visade igår att han kan vara den matchvinnaren som många har tvivlat på att han kan vara. Att notera från andra perioden då han med en otrolig sidledsförflyttning rånade Djurgårdens Kevin Karlsson på ett mål som många förmodligen hade räknat in.

I övrigt släppte Sholl få retuter, stod för fler svåra räddningar. Ett besked till framför allt honom själv men också till motståndarlagen att han är på gång och tänker spela sin allra bästa hockey när allt ska avgöras.

Tomas Sholl stod för en riktigt bra match mot Djurgården Foto: Shamash Oyal

Ska även nämnas att Claes Endre höll fanan högt när Tomas var borta på grund av en hjärnskakning. Vann fem matcher under den frånvaroperioden. Det finns/har funnits en liten nivå till för målvaktsduon, i synnerhet i de jämna matcherna mot mer ”kvalificerat” motstånd. Det är heller ingenting som Calle Brattneberger har förnekat utan han har snarare önskat lite fler ”svårare” räddningar.

Nyförvärven – Hampus Harlestam, Amil Krupic och Miikka Pitkänen som kommit in sent i truppen har blivit en positiv injektion då laget under en period hamnade i en liten ”formsvacka”. Dessutom stärks konkurrensen i laget. Det finns alltid lite funderingar kring hur sena värvningar dels förstärker laget, dels hur mycket det rubbar hierakin och balansen i laget.

Läs även: Ny match mot gamla gänget: ”Alltid skönt att vinna derbyn”

Alla tre ovannämnda var ytterst delaktiga i målen i 2-1 segern mot Djurgården. Den genuina glädje som Miika Pitkänen visade för sitt första mål för sin nya klubb är ett tecken på att det är väldigt lätt som ny att komma in i det här laget. Det syns och märks att den här gruppen trivs med varandra och verkligen vill göra det här tillsammans.

Kalla det spöken om ni vill, i så fall om inte SSK skrämt bort dem så har de i alla fall tämjt dem en aning. Det var flera frågetecken som rätades ut i en och samma match, lite av det har jag försökt resonera mig fram i den här texten.

Kan SSK dessutom plocka löven av Björkarna på måndag så är laget helt klart på rätt väg och kan gå in i slutspelet med en go känsla. Förutsättningarna för vinst i nästa hemma match känn som goda då min personliga uppfattning är att Djurgården är ett bättre lag än Björklöven.

Ta er till Templet och stötta laget till ny seger på måndag. Boka biljett här

Text:

Daniel Hansson

Dela via:

Shares
Publicerad: 24 februari 2024 18:00
Senast uppdaterad: 24 februari 2024 18:00

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors