Företag i fokus:

Färre skadas av fyrverkerier – antalet vårdfall halverat

Fyrverkerier_over_Stockholm_2011-2012

Foto: Holger.Ellgaard, Wikimedia Commons

När 2024 rings in i helgen kommer ett tjugotal svenskar att skadas så pass allvarligt av fyrverkerier att de behöver uppsöka sjukvård. Men trenden är tydligt minskande, även i Stockholms län. 

– Antalet olyckor har minskat märkbart, säger Rolf Weinander vid enheten för hantering av explosiva varor på MSB.

De två senaste nyåren har drygt 20 personer per årskifte kommit till landets akutmottagningar med fyrverkeriskador. Det visar MSB:s årliga undersökning av fyrverkeriskador under nyårshelgen, som Newsworthy gått igenom. 

Sedan 2010 rör det sig om totalt drygt 430 skadade. Antalet varierar från år till år – nyåret 2020/2021 rapporterades till exempel 34 personer, nyåret innan 18 – men över tid är trenden minskande. Åren 2010–2015 skadades i snitt drygt 40 personer per nyårsafton, de senaste fem åren låg snittet på 24 personer. 

– Vi har en sjunkande trend när det gäller olyckor, säger Rolf Weinander.

Färre fyrverkeriskadade patienter i Stockholms län

MSB:s undersökning är en enkät till akutmottagningar runt om i landet, och det finns inte några regionalt nedbrutna siffror för just nyårsafton. Däremot visar Socialstyrelsens patientregister hur många som sökt sluten eller specialiserad öppenvård på grund av explosion av fyrverkeripjäs varje år.

Graf framtagen av Newsworthy.

Den här statistiken bekräftar att fyrverkeriskadorna minskar. I Region Stockholm har antalet patienter som sökt sluten eller specialiserad öppenvård minskat från 24,8 per år i snitt i början av 10-talet till 12,4 per år under 2018-2022. Antalet har med andra ord halverats. Som mest har 31 patienter rapporterats i regionen, under 2015.

Under första kvartalet 2023 – vilket inkluderar nyårsnatten – har fyra patienter registrerats i Region Stockholm med fyrverkeriskador.

Skärpta regler

Under de senaste 20 åren har reglerna kring fyrverkerier skärpts. I början av 2000-talet blev smällare tillståndspliktiga. 2014 infördes tillstånd för stora raketer med en krutvikt över 75 gram. Och sedan 2019 omfattas alla raketer med styrpinne av tillståndskrav. 

Artiklen fortsätter efter annonsen 

(Annonslänk)

– Det kan absolut ha bidragit till minskningen. Anledningen till att vi införde bestämmelsen med stora raketer var en olycka, där en 13-åring fick ena benet helt söndersprängt av en raket och fick amputera det. Sedan 2014 har vi inte haft någon som fått så allvarliga skador som vi känner till, säger Rolf Weinander.

Att det säljs färre fyrverkerier – för några år sedan talade Sveriges Fyrverkeribranschförbund om en 20-procentig nedgång jämfört med millennieskiftet – påverkar också. 

– Kanske är det så att intresset har minskat generellt. Det pågår alltid en ganska häftig debatt. Sedan har det varit för mycket stök och missbruk kring fyrverkerier och det kan ha gjort att fyrverkerier fått dåligt rykte och många väljer att inte skjuta några själva. Kanske är det de som verkligen är intresserade som fortfarande håller på, säger Rolf Weinander.

Tre av fyra skadade är män

2013 rapporterades det senaste dödsfallet i en fyrverkeriolycka i landet, enligt MSB. Under 00-talet avled fyra personer, vid fyra olika tillfällen – alla män i åldersgruppen 17 till 27 år. 

Sett över tid har raketer stått för flest olyckor, men deras andel har minskat kraftigt sedan mitten av 10-talet. Tre av fyra som skadats vid nyårsfiranden sedan 2010 har varit män. Knappt hälften var åskådare. Drygt var tredje hade skador på händer eller armar, var fjärde på ansikte eller huvud och var femte ögonskador. 

– I de allra flesta fall beror det på att man gjort fel. Ofta brännskador på händer och armar för att man håller fyrverkeripjäsen i handen. Fyrverkerier är EU-godkända, testade och säkra, och följer man instruktionerna så händer det väldigt sällan olyckor. I så fall är det funktionsfel, säger Rolf Weinander.

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 30 december 2023 13:51
Senast uppdaterad: 30 december 2023 13:51

Jacqline från Järna briljerade i Mello – Fick flest röster

Jacqline.-FotografStina-Stjernkvist

Fotograf: Stina Stjernkvist, SVT

Jacqline Mossberg Mounkassa från Järna har säkrat sin plats i Melodifestivalens final efter en spännande tredje deltävling i Växjö med flest röster.

I den tredje deltävlingen av Melodifestivalen, som ägde rum i Växjö, stod det klart att Jacqline från Järna tillsammans med Cazzi Opeia går vidare till finalen. Jacqline, som mötte konkurrens från Cazzi Opeia, Klaudy, Clara Klingenström, Gunilla Persson och Kim Cesarion, lyckades imponera på publiken och juryn med sin låt ”Effortless”, skapad av den erfarna låtskrivaren Thomas G:son.

Jacqline Mossberg Mounkassa.
Fotograf: Stina Stjernkvist, SVT

Jacqline, som var den första att uppträda under lördagskvällen, mottog ett stort jubel från publiken, inte minst för hennes samspel med dansarna på scenen. Detta framträdande inte bara bekräftade hennes talang utan markerade även en betydande milstolpe för Thomas G:son, som nu kan stoltsera med att ha flest bidrag i Melodifestivalens final genom tiderna.

Med mest röster i denna deltävling, har Jacqline från Järna cementerat sin plats som en stark utmanare inför finalen.

– Tack, tack så mycket. Wow, det känns overkligt och jag är så tacksam, sade Jacqline i SVT:s sändning.

Fotograf: Stina Stjernkvist, SVT

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 18 februari 2024 01:09
Senast uppdaterad: 18 februari 2024 01:09

INSÄNDARE: ”Mitt förtroende för Godner har nått botten”

Boel Godner

Kommunstyrelsens ordförande, Boel Godner (S)
Foto: Lucas T

Boel Godners förtroende är i botten. Utanför Södertäljes gränser försöker hon framställa sig som stadens frälsare i kampen mot kriminalitet, men på hemmaplan har hon tappat både stöd och förtroende, inte minst från assyrier/syrianer som hon upprepade gånger har smutskastat.

Bland denna folkgrupp kan hon nu endast drömma om fortsatt förtroende, trots ”försök” till försoning genom att besöka stadens kyrkor. Att Godner kritiseras för att anklaga, svartmåla och peka ut en hel folkgrupp finner hon dock märkligt och betraktar det som ryktesspridning.

Men i dagens artikel i LT avslöjas det att hon, under ett seminarium i november 2023 där hon var inbjuden för att diskutera en forskningsrapport om kriminalitet och brottslighet i Södertälje, gav falska uppgifter. Det bör tilläggas att rapporten främst baseras på information direkt från Södertälje kommun. 

”Att kommunstyrelsens ordförande blev ertappad med lögner bådar inte gott”

Godner uppgav i seminariet att ”Man utbildar sig till advokat, läkare, mäklare, bara för att hjälpa kriminella”. Till sitt försvar om uttalandet sade hon till reportern att ”Det stod så i forskningsrapporten, så jag formulerade mig exakt som det stod”. Men hon avslöjades med lögner när LT:s granskning visade att det inte fanns några direkta eller indirekta citat i rapporten som stödde hennes påståenden om att det finns personer som utbildar sig med det enda syftet att hjälpa kriminella.

Att kommunstyrelsens ordförande blev ertappad av LT:s reporter med lögner bådar inte gott. Mitt förtroende för Godner har nått botten.

Kvinnan längst bak i bussen

Läs även: – Sluta svartmåla Södertälje Godner – Börja se det unika

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 17 februari 2024 18:31
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:21

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors