Företag i fokus:

Färre skadas av fyrverkerier – antalet vårdfall halverat

Fyrverkerier_over_Stockholm_2011-2012

Foto: Holger.Ellgaard, Wikimedia Commons

När 2024 rings in i helgen kommer ett tjugotal svenskar att skadas så pass allvarligt av fyrverkerier att de behöver uppsöka sjukvård. Men trenden är tydligt minskande, även i Stockholms län. 

– Antalet olyckor har minskat märkbart, säger Rolf Weinander vid enheten för hantering av explosiva varor på MSB.

De två senaste nyåren har drygt 20 personer per årskifte kommit till landets akutmottagningar med fyrverkeriskador. Det visar MSB:s årliga undersökning av fyrverkeriskador under nyårshelgen, som Newsworthy gått igenom. 

Sedan 2010 rör det sig om totalt drygt 430 skadade. Antalet varierar från år till år – nyåret 2020/2021 rapporterades till exempel 34 personer, nyåret innan 18 – men över tid är trenden minskande. Åren 2010–2015 skadades i snitt drygt 40 personer per nyårsafton, de senaste fem åren låg snittet på 24 personer. 

– Vi har en sjunkande trend när det gäller olyckor, säger Rolf Weinander.

Färre fyrverkeriskadade patienter i Stockholms län

MSB:s undersökning är en enkät till akutmottagningar runt om i landet, och det finns inte några regionalt nedbrutna siffror för just nyårsafton. Däremot visar Socialstyrelsens patientregister hur många som sökt sluten eller specialiserad öppenvård på grund av explosion av fyrverkeripjäs varje år.

Graf framtagen av Newsworthy.

Den här statistiken bekräftar att fyrverkeriskadorna minskar. I Region Stockholm har antalet patienter som sökt sluten eller specialiserad öppenvård minskat från 24,8 per år i snitt i början av 10-talet till 12,4 per år under 2018-2022. Antalet har med andra ord halverats. Som mest har 31 patienter rapporterats i regionen, under 2015.

Under första kvartalet 2023 – vilket inkluderar nyårsnatten – har fyra patienter registrerats i Region Stockholm med fyrverkeriskador.

Skärpta regler

Under de senaste 20 åren har reglerna kring fyrverkerier skärpts. I början av 2000-talet blev smällare tillståndspliktiga. 2014 infördes tillstånd för stora raketer med en krutvikt över 75 gram. Och sedan 2019 omfattas alla raketer med styrpinne av tillståndskrav. 

Artiklen fortsätter efter annonsen 

(Annonslänk)

– Det kan absolut ha bidragit till minskningen. Anledningen till att vi införde bestämmelsen med stora raketer var en olycka, där en 13-åring fick ena benet helt söndersprängt av en raket och fick amputera det. Sedan 2014 har vi inte haft någon som fått så allvarliga skador som vi känner till, säger Rolf Weinander.

Att det säljs färre fyrverkerier – för några år sedan talade Sveriges Fyrverkeribranschförbund om en 20-procentig nedgång jämfört med millennieskiftet – påverkar också. 

– Kanske är det så att intresset har minskat generellt. Det pågår alltid en ganska häftig debatt. Sedan har det varit för mycket stök och missbruk kring fyrverkerier och det kan ha gjort att fyrverkerier fått dåligt rykte och många väljer att inte skjuta några själva. Kanske är det de som verkligen är intresserade som fortfarande håller på, säger Rolf Weinander.

Tre av fyra skadade är män

2013 rapporterades det senaste dödsfallet i en fyrverkeriolycka i landet, enligt MSB. Under 00-talet avled fyra personer, vid fyra olika tillfällen – alla män i åldersgruppen 17 till 27 år. 

Sett över tid har raketer stått för flest olyckor, men deras andel har minskat kraftigt sedan mitten av 10-talet. Tre av fyra som skadats vid nyårsfiranden sedan 2010 har varit män. Knappt hälften var åskådare. Drygt var tredje hade skador på händer eller armar, var fjärde på ansikte eller huvud och var femte ögonskador. 

– I de allra flesta fall beror det på att man gjort fel. Ofta brännskador på händer och armar för att man håller fyrverkeripjäsen i handen. Fyrverkerier är EU-godkända, testade och säkra, och följer man instruktionerna så händer det väldigt sällan olyckor. I så fall är det funktionsfel, säger Rolf Weinander.

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 30 december 2023 13:51
Senast uppdaterad: 30 december 2023 13:51

INSÄNDARE: ”Södertälje behöver nytt ledarskap”

Södertälje kommun

Arkivbild

Ronna, Lina, Geneta och nu också Hovsjö anses av polisen vara särskilt utsatta områden. Dessutom har Saltskog gått från att inte finnas med på polisens lista över huvud taget till att bedömas som ett riskområde, tillsammans med Fornhöjden. Utvecklingen i Södertälje går åt fel håll.

Den tragiska skjutningen i Hovsjö i helgen är en dyster påminnelse om att otryggheten och utsattheten är på riktigt. Samtidigt går utvecklingen i resten av landet åt det andra hållet. Antalet utsatta områden minskar i hela Sverige, men de ökar i Södertälje. Faktum är att tiotusentals Södertäljebor numera bor och lever sina liv i utsatta områden.

Tryck på bilden för att anmäl er till julkassen

För att överhuvudtaget kunna möta stora samhällsproblem är det viktigt med en politisk ledning som har en gemensam vision för samhället. Det tror inte vi att Socialdemokraterna och Moderaterna har. De kommer från helt olika sidor i politiken. Ett styre som bara kan komma överens om att de vill ha makten, men inte vad de vill göra med den, kommer aldrig kunna lösa det enorma samhällsproblem som otryggheten faktiskt är i Södertälje.

Det är också tydligt efter trettio år med negativ utveckling att ett styre med Socialdemokraterna vid rodret inte kommer kunna vända på skutan. Vi tror att ett annat Södertälje är möjligt, men det krävs förändring. För att kunna bemöta gängkriminaliteten måste man förstå dess orsaker: utanförskap, hopplöshet och avsaknad av framtidstro.

”Södertälje har ett dåligt företagsklimat som inte stimulerar lokal tillväxt och konkurrenskraft.”

Arbetslösheten i Södertälje är bland de högsta i landet, över 11%. Problemet är ännu större i de utsatta områdena. Den som har ett jobb att gå till blir inte gängkriminell. Att Södertälje så länge har misslyckats med att motverka den höga arbetslösheten är ett underbetyg till vad som en gång var arbetarpartiet. 

Metin Hawsho, gruppledare (L): – ”Fntastiska förutsättningar för ett bra företagsklimat, men ändå hamnar kommunen i bottenskiktet”

Att arbetslösheten är hög beror på att Södertälje har ett dåligt företagsklimat som inte stimulerar lokal tillväxt och konkurrenskraft. Svenskt näringsliv granskar och rankar varje år företagsklimatet i Sveriges kommuner. Södertälje har ett unikt bra geografiskt läge och unikt bra förbindelser. Det finns fantastiska förutsättningar för ett bra företagsklimat, men ändå hamnar kommunen i bottenskiktet av rankingen. För att kunna stoppa kriminaliteten måste arbetslösheten minska, för att arbetslösheten ska minska måste företagsklimatet förbättras.

”Den som klarat sig igenom en bra utbildning väljer inte den kriminella banan.”

Det bästa skyddet mot utanförskap och kriminalitet är en gymnasieexamen. Den som klarat sig igenom en bra utbildning väljer inte den kriminella banan. Södertäljes lärare gör ett fantastiskt jobb med svåra förutsättningar. Det krävs fler, långsiktiga satsningar för att stärka skolorna i de utsatta områdena. De bästa lärarna behövs där eleverna har det som svårast. 

Den som växer upp i miljöer där gängen utövar stor makt är omringad av dåliga förebilder. De positiva förebilderna som finns måste stöttas och ges möjlighet att visa att en annan väg är möjlig. Föreningslivet är viktigt i hela Södertälje, men det är som allra viktigast i de utsatta områdena. Politiken måste prioritera idrott, kultur och fritidssatsningar där de gör som allra störst skillnad. 

Det är vår fasta övertygelse att de allra flesta som väljer en kriminell bana gör det för att alla andra dörrar upplevs stängda. Det skapar en känsla av hopplöshet och misstro som leder till desperation. Politiken måste visa att det går att låsa upp stängda dörrar. Vi måste visa att det finns möjligheter för alla, oavsett bakgrund.
Det behövs nytt ledarskap i kampen mot otryggheten i Södertälje.

Metin Hawsho,
gruppledare (L).

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 13 december 2023 11:26
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:21

Risk för ohälsa bland personal på Södertälje sjukhus

Sjukhus

Foto: Alexander Isa

Arbetsmiljöverket har efter nyligen genomförda inspektioner beslutat att utfärda vitesförelägganden på 100 000 kronor var till både akutmottagningen och förlossningsavdelningen vid Södertälje sjukhus. Det rapporterar SVT.

Myndigheten bedömer att arbetsbelastningen är så hög att den riskerar att leda till ohälsa hos personalen.

I sitt beslut följande inspektion skriver Arbetsmiljöverket att sjukhuset inte tydligt kunnat identifiera riskerna med den höga arbetsbelastningen. Sjukhuset å sin sida menar dock att man vidtagit åtgärder, bland annat genom årliga arbetsmiljöronder och handlingsplaner. Det räcker dock inte enligt Arbetsmiljöverket.

– Arbetet går enligt plan. Vi ser ingen anledning varför vi inte skulle vara klara i tid, säger Inger Nerell, HR-direktör på Södertälje sjukhus, till SVT.

För att undvika vitet på 100 000 kronor måste problemen åtgärdas senast den 26 januari 2024.

Skribent: Lucas

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 13 december 2023 05:00
Senast uppdaterad: 12 december 2023 22:23

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors