Företag i fokus:

Färre skadas av fyrverkerier – antalet vårdfall halverat

Fyrverkerier_over_Stockholm_2011-2012

Foto: Holger.Ellgaard, Wikimedia Commons

När 2024 rings in i helgen kommer ett tjugotal svenskar att skadas så pass allvarligt av fyrverkerier att de behöver uppsöka sjukvård. Men trenden är tydligt minskande, även i Stockholms län. 

– Antalet olyckor har minskat märkbart, säger Rolf Weinander vid enheten för hantering av explosiva varor på MSB.

De två senaste nyåren har drygt 20 personer per årskifte kommit till landets akutmottagningar med fyrverkeriskador. Det visar MSB:s årliga undersökning av fyrverkeriskador under nyårshelgen, som Newsworthy gått igenom. 

Sedan 2010 rör det sig om totalt drygt 430 skadade. Antalet varierar från år till år – nyåret 2020/2021 rapporterades till exempel 34 personer, nyåret innan 18 – men över tid är trenden minskande. Åren 2010–2015 skadades i snitt drygt 40 personer per nyårsafton, de senaste fem åren låg snittet på 24 personer. 

– Vi har en sjunkande trend när det gäller olyckor, säger Rolf Weinander.

Färre fyrverkeriskadade patienter i Stockholms län

MSB:s undersökning är en enkät till akutmottagningar runt om i landet, och det finns inte några regionalt nedbrutna siffror för just nyårsafton. Däremot visar Socialstyrelsens patientregister hur många som sökt sluten eller specialiserad öppenvård på grund av explosion av fyrverkeripjäs varje år.

Graf framtagen av Newsworthy.

Den här statistiken bekräftar att fyrverkeriskadorna minskar. I Region Stockholm har antalet patienter som sökt sluten eller specialiserad öppenvård minskat från 24,8 per år i snitt i början av 10-talet till 12,4 per år under 2018-2022. Antalet har med andra ord halverats. Som mest har 31 patienter rapporterats i regionen, under 2015.

Under första kvartalet 2023 – vilket inkluderar nyårsnatten – har fyra patienter registrerats i Region Stockholm med fyrverkeriskador.

Skärpta regler

Under de senaste 20 åren har reglerna kring fyrverkerier skärpts. I början av 2000-talet blev smällare tillståndspliktiga. 2014 infördes tillstånd för stora raketer med en krutvikt över 75 gram. Och sedan 2019 omfattas alla raketer med styrpinne av tillståndskrav. 

Artiklen fortsätter efter annonsen 

(Annonslänk)

– Det kan absolut ha bidragit till minskningen. Anledningen till att vi införde bestämmelsen med stora raketer var en olycka, där en 13-åring fick ena benet helt söndersprängt av en raket och fick amputera det. Sedan 2014 har vi inte haft någon som fått så allvarliga skador som vi känner till, säger Rolf Weinander.

Att det säljs färre fyrverkerier – för några år sedan talade Sveriges Fyrverkeribranschförbund om en 20-procentig nedgång jämfört med millennieskiftet – påverkar också. 

– Kanske är det så att intresset har minskat generellt. Det pågår alltid en ganska häftig debatt. Sedan har det varit för mycket stök och missbruk kring fyrverkerier och det kan ha gjort att fyrverkerier fått dåligt rykte och många väljer att inte skjuta några själva. Kanske är det de som verkligen är intresserade som fortfarande håller på, säger Rolf Weinander.

Tre av fyra skadade är män

2013 rapporterades det senaste dödsfallet i en fyrverkeriolycka i landet, enligt MSB. Under 00-talet avled fyra personer, vid fyra olika tillfällen – alla män i åldersgruppen 17 till 27 år. 

Sett över tid har raketer stått för flest olyckor, men deras andel har minskat kraftigt sedan mitten av 10-talet. Tre av fyra som skadats vid nyårsfiranden sedan 2010 har varit män. Knappt hälften var åskådare. Drygt var tredje hade skador på händer eller armar, var fjärde på ansikte eller huvud och var femte ögonskador. 

– I de allra flesta fall beror det på att man gjort fel. Ofta brännskador på händer och armar för att man håller fyrverkeripjäsen i handen. Fyrverkerier är EU-godkända, testade och säkra, och följer man instruktionerna så händer det väldigt sällan olyckor. I så fall är det funktionsfel, säger Rolf Weinander.

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 30 december 2023 13:51
Senast uppdaterad: 30 december 2023 13:51

Första spadtaget taget för Telge Näts nya avloppsledning

processed-9A810758-BEFC-4ABC-8DAA-9100C7F531A2-D07A4F32-9A8A-43B1-91A8-EE3E3D35F9AA

Här tas det först spadtaget.

Igår påbörjades grävningsarbetet för Telge Näts nya överföringsledning för avlopp mellan Hölö och Järna. Ledningen byggs för att öka kapaciteten i avloppssystemet, då befintliga reningsverk i området inte räcker till.

De gamla reningsverken i Mölnbo och Hölö har inte den kapacitet som krävs för den fortsatta utbyggnaden av bostäder i regionen, enligt Telge Nät. När den nya ledningen är färdigbyggd kan de äldre verken tas ur drift.

– Överföringsledningen är en effektiv lösning för att lösa kapacitetsproblemen, säger Anna Josefsson, VD på Telge Nät.

Anna Josefsson, Göran Karlsson och Fredrik Holm från Telge Nät. Pressbild

Den nya ledningen ska kopplas till Syvabs befintliga ledning vid Pilkrog i Järna, som i sin tur leder vidare till Himmerfjärdsverket i Botkyrka. När ledningen står klar kommer äldre reningsverk att kunna avvecklas och en mer driftsäker och miljövänlig hantering av avloppsflöden förväntas ske.

– Projektet är viktigt för att möjliggöra framtida exploatering och en del av det arbete vi gör för att hålla hög vattenkvalitet i kommunen, enligt Göran Karlsson, styrelseordförande på Telge Nät.

Ledningen byggs i två etapper, där sträckan Hölö-Pilkrog beräknas stå klar 2024.

Karta över nya dragningarna.

Skribent: Lucas T

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 26 november 2023 05:00
Senast uppdaterad: 26 november 2023 01:28

INSÄNDARE: Tryggheten i Södertälje måste återskapas 

95547747-53E3-4885-9E73-A89AD3552BAA

Andreas Birgersson, Sverigedemokraterna Södertälje.

Södertälje präglas idag av sociala klyftor och skilda former av segregation och i vissa delar av kommunen råder laglöshet. Detta är förhållanden som beklagligt nog i icke ringa utsträckning kommit att prägla Södertälje, som i dag har tre områden som enligt polismyndigheten anses vara ”särskilt utsatta”.

Vi Sverigedemokrater ser med oro på hur vårt fina Södertälje har förändrats till det sämre och håller både den nuvarande politiska majoriteten och de tidigare ansvariga. 

Massinvandringen har ställt Södertälje inför många utmaningar, och dess konsekvenser genomsyrar hela samhället. Vi ställer vår budget mot Miljöpartiets, Socialdemokraternas och Moderaternas, där vi får se mer av det gamla som inte fungerar och en attityd som tyder på att de är oförmögna att på allvar förändra den rådande situationen.

Med hänsyn till den alltmer våldsamma och hänsynslösa kriminaliteten kommer det krävas av oss politiker att vi vågar genomföra ansvarsfulla åtgärder. Regeringen har påbörjat en utredning för att ge Kriminalvården i uppdrag att genomföra förberedelser för att inrätta särskilda ungdomsfängelser.

”Vi anser att Södertälje kommun bör arbeta för att ett ungdomsfängelse kan etableras”

Det är en nödvändig åtgärd till följd av den alltmer brutala kriminaliteten vi ser krypa ner i åldrarna. Dessa skall stå färdiga senast sommaren 2026, vilket kräver snabbt agerande. Södertälje kommun har redan ett fängelse inom kommunens gränser, Hall. Där finns idag tjänliga lokaler som står tomma. Vi anser att Södertälje kommun bör arbeta för att ett ungdomsfängelse kan etableras där eller annan lämplig plats i Södertälje.

För att få en bättre överblick och demokratiskt följa upp de trygghetssatsningar som genomförs och arbetas med dagligen vill Sverigedemokraterna inrätta ett trygghetsutskott under kommunstyrelsen. Berörda kontor som socialkontoret, utbildningskontoret och säkerhetskontoret rapporterar kring de insatser som görs för att stärka tryggheten och säkerheten i kommunen. I kombination med det vill vi att det ska utredas och ansökas om att sätta upp så kallade trygghetskameror i specifikt utsatta områden. Det finns en stor upplevd otrygghet i kommunen och med trygghetskameror på utsatta platser går det att aktivt förebygga brott. Det är inte en universallösning, men det är ett bra komplement. Som ett tillägg till trygghetskameror vill vi även se cirkulerande ordningsvakter på otrygga platser och utanförskapsområden.

Detta bör specifikt gälla i skolor, förskolor, gångtunnlar, gångstråk och på andra platser där det kan bedömas finnas stor risk för överfall och annan typ av brottslighet liksom i de områden vilka enligt polisen anses vara särskilt utsatta.

För att bryta gängkriminaliteten måste vi även se till att det får svårare att röra sig i våra skolor. Problemen med gängkriminalitet och deras försäljning av droger kryper allt längre ner i åldrarna. För att stävja detta och se till att våra skolor hålls drogfria anser vi att regelbundna men slumpmässiga kontroller med droghundar ska införas i högstadieskolorna i Södertälje. Likaså är det även en fråga om disciplin och moral för vilka som väljer att bli grovt kriminella, därför föreslår vi i vår budget att kommunen ska implementera “No excuses” modellen i Södertäljes skolor.

Vi tror att det kommer vara ett värdefullt verktyg för att tillgodose de behov som finns i våra skolor, men särskilt i våra utsatta skolor. “No excuses” modellen är en beprövad skolmetod som bygger på att etablera disciplin och ordning i skolan. Detta görs genom bland annat att ha längre skoldagar, undervisning på lördagar och obligatorisk sommarskola. Modellen har numera prövats i Engelska Skolan i Eskilstuna med föredömligt resultat.

Det går att vända kursen och öka tryggheten i Södertälje, men det är avhängt att vi har politiker som på allvar vill det.

Andreas Birgersson,
gruppledare Sverigedemokraterna Södertälje

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 25 november 2023 21:18
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:21

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors