Företag i fokus:

Färre skadas av fyrverkerier – antalet vårdfall halverat

Fyrverkerier_over_Stockholm_2011-2012

Foto: Holger.Ellgaard, Wikimedia Commons

När 2024 rings in i helgen kommer ett tjugotal svenskar att skadas så pass allvarligt av fyrverkerier att de behöver uppsöka sjukvård. Men trenden är tydligt minskande, även i Stockholms län. 

– Antalet olyckor har minskat märkbart, säger Rolf Weinander vid enheten för hantering av explosiva varor på MSB.

De två senaste nyåren har drygt 20 personer per årskifte kommit till landets akutmottagningar med fyrverkeriskador. Det visar MSB:s årliga undersökning av fyrverkeriskador under nyårshelgen, som Newsworthy gått igenom. 

Sedan 2010 rör det sig om totalt drygt 430 skadade. Antalet varierar från år till år – nyåret 2020/2021 rapporterades till exempel 34 personer, nyåret innan 18 – men över tid är trenden minskande. Åren 2010–2015 skadades i snitt drygt 40 personer per nyårsafton, de senaste fem åren låg snittet på 24 personer. 

– Vi har en sjunkande trend när det gäller olyckor, säger Rolf Weinander.

Färre fyrverkeriskadade patienter i Stockholms län

MSB:s undersökning är en enkät till akutmottagningar runt om i landet, och det finns inte några regionalt nedbrutna siffror för just nyårsafton. Däremot visar Socialstyrelsens patientregister hur många som sökt sluten eller specialiserad öppenvård på grund av explosion av fyrverkeripjäs varje år.

Graf framtagen av Newsworthy.

Den här statistiken bekräftar att fyrverkeriskadorna minskar. I Region Stockholm har antalet patienter som sökt sluten eller specialiserad öppenvård minskat från 24,8 per år i snitt i början av 10-talet till 12,4 per år under 2018-2022. Antalet har med andra ord halverats. Som mest har 31 patienter rapporterats i regionen, under 2015.

Under första kvartalet 2023 – vilket inkluderar nyårsnatten – har fyra patienter registrerats i Region Stockholm med fyrverkeriskador.

Skärpta regler

Under de senaste 20 åren har reglerna kring fyrverkerier skärpts. I början av 2000-talet blev smällare tillståndspliktiga. 2014 infördes tillstånd för stora raketer med en krutvikt över 75 gram. Och sedan 2019 omfattas alla raketer med styrpinne av tillståndskrav. 

Artiklen fortsätter efter annonsen 

(Annonslänk)

– Det kan absolut ha bidragit till minskningen. Anledningen till att vi införde bestämmelsen med stora raketer var en olycka, där en 13-åring fick ena benet helt söndersprängt av en raket och fick amputera det. Sedan 2014 har vi inte haft någon som fått så allvarliga skador som vi känner till, säger Rolf Weinander.

Att det säljs färre fyrverkerier – för några år sedan talade Sveriges Fyrverkeribranschförbund om en 20-procentig nedgång jämfört med millennieskiftet – påverkar också. 

– Kanske är det så att intresset har minskat generellt. Det pågår alltid en ganska häftig debatt. Sedan har det varit för mycket stök och missbruk kring fyrverkerier och det kan ha gjort att fyrverkerier fått dåligt rykte och många väljer att inte skjuta några själva. Kanske är det de som verkligen är intresserade som fortfarande håller på, säger Rolf Weinander.

Tre av fyra skadade är män

2013 rapporterades det senaste dödsfallet i en fyrverkeriolycka i landet, enligt MSB. Under 00-talet avled fyra personer, vid fyra olika tillfällen – alla män i åldersgruppen 17 till 27 år. 

Sett över tid har raketer stått för flest olyckor, men deras andel har minskat kraftigt sedan mitten av 10-talet. Tre av fyra som skadats vid nyårsfiranden sedan 2010 har varit män. Knappt hälften var åskådare. Drygt var tredje hade skador på händer eller armar, var fjärde på ansikte eller huvud och var femte ögonskador. 

– I de allra flesta fall beror det på att man gjort fel. Ofta brännskador på händer och armar för att man håller fyrverkeripjäsen i handen. Fyrverkerier är EU-godkända, testade och säkra, och följer man instruktionerna så händer det väldigt sällan olyckor. I så fall är det funktionsfel, säger Rolf Weinander.

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 30 december 2023 13:51
Senast uppdaterad: 30 december 2023 13:51

”Centrumdöden” är mer aktuellt än någonsin

Centrum

Flera lokaler gapar tomma i stadskärnan. Ansvarig utgivare Telgenytt, Alexander Isa

Ett anonymt tips och en frustrerad företagare fick mig att lyfta blicken. Brist på parkeringsmöjligheter och ett tiotal lokaler som står tomma gör att begreppet ”centrumdöden” är mer aktuellt än någonsin.

Jag misstänker att jag inte är ensam om att ha cirkulerat i centrala Södertälje i jakt på en parkeringsplats för en snabb lunch, en uppgift som ibland känns helt hopplös. För både bilburna lunchgäster och restaurangägare, som är påväg att tappa hoppet, är parkeringsfrågan avgörande.

Visst finns det parkeringar i garagehus som Telgehuset, Lunagallerian, Kringlan och Åhlenshuset, men dessa är inte kommunala, förutom Lunagallerian som tar 28 kronor i timmen med en tidsbegränsning på 60 minuter. Om man vill använda kommunal parkering är alternativen alltså väldigt begränsade. Kommunen hänvisar till Centralplan, Tom Tits och Torekällskolans parkering vid Badhusgatan, där bilister ofta möts av att någon annan väntar på en ledig plats.

Det är positivt att kommunen sedan förra året infört gratis parkering för att stödja den lokala handeln, men enligt de företagare jag talat med är detta inte tillräckligt och ofta är alla parkeringsplatser upptagna under rusningstid. Enligt kommunens hemsida har Södertälje kommun själva cirka 2000 parkeringsplatser, men det framgår inte hur många av dessa som finns i centrum.

Lokalen där Stadium en gång verkade har stått tom i flera år. Foto: Alexander Isa.

Samtidigt som jag satt och åt min lunch en dag kontaktades jag av en anonym person som undrade om jag var medveten om antalet företagslokaler som står tomma i centrala Södertälje. Nyfiken som jag är, tog jag en kort promenad i stadskärnan efter restaurangbesöket för att undersöka saken närmre – och resultatet var oroväckande.

Omkring 20 företagslokaler, stora som små, står helt tomma och väntar på nya hyresgäster. Från Stora Torget till centralstationen. Övervåningen i Telgehuset har endast ett privat företag kvar. I gallerian Kringlan ekar det också tomt på övervåningen, delvis samma situation i Lunagallerian.

Dessa 20 lokaler skulle kunna innebära verksamheter som bidrar med minst 50 arbetstillfällen, om inte det dubbla.

”Kommunen bör inte förlita sig på vinstdrivande fastighetsägare för parkeringslösningar”

Det som även oroar är att fler verksamheter riskerar att bomma igen om inte kommunen ser över hur den lokala handeln kan stärkas på allvar.
Parkeringsfrågan är avgörande för stadskärnans lokala verksamheter, ja, åtminstone om ni frågar företagarna själva som känner en stor frustration. Varför ingen har lyssnat på dem kan jag inte svara på, men jag anser att kommunen inte enbart bör förlita sig på vinstdrivande fastighetsägare för parkeringslösningar. 

Sedan kommer frågan att ställas om det finns utrymme för fler parkeringar i stadskärnan, och svaret är ja enligt mig, men det kräver att kommunen investerar. Ett alternativ är att bygga flervåningsparkeringshus vid Marenplan, Centralstationen och vid Badhusgatan, vilket skulle skapa många nya parkeringsplatser.
Även om det inte är säkert att det är möjligt, är det värt att utreda.

Vi får inte glömma projektet i Maren.
Nya Marenprojektet, med cirka sju restauranger och nästan 200 rum, kommer förhoppningsvis att locka mycket folk. Då undrar jag, var ska folk parkera då, när det i nuläget råder brist på kommunala parkeringsmöjligheter i stadskärnan. Kommunen bör redan nu ta tag i parkeringsfrågan för att möta det stora behov som väntar. 

Resultatet av dåliga parkeringslösningar leder till, av egen erfarenhet, att man söker sig till utkanten för en snabb lunch eller för shopping. Kvar blir företagen i centrum med dyra lokalhyror och färre kunder. Södertälje måste värna om de som finns kvar.

I Skärholmen erbjuds tre timmars fri parkering, och därefter kostar det 10 kronor för varje påbörjad timme. En tretimmars parkering i Södertäljes stadskärna kan kosta nästan 100 kronor, om man inte lyckas hitta en gratisplats för de första två timmarna.

Med förbättrade parkeringsmöjligheter kan ett besök i stadskärnan leda till synergieffekter genom att besökare stannar längre i centrum, vilket i sin tur gynnar den lokala handeln. Denna effekt upplevs dock inte i Södertäljes stadskärna. I många fall besöker man centrum enbart för att uträtta ett specifikt ärende, med undantag för de som bor och arbetar där.

I en välmående stad bör inga lokaler i stadskärnan gapa tomma. Istället bör det finnas gott om tomma parkeringsplatser, vilket indikerar ett överflöd av parkeringsmöjligheter.

Alexander Isa
Ansvarig utgivare Telgenytt

BILDEXTRA: Centrumdöden i bilder – ”De har dödat stan”

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 11 november 2023 14:40
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:05

Kommuner i samarbete mot brottslighet – ”En tydlig signal”

Kommundirektorer-Malarkommuner-mot-organiserad-brottslighet-Vasteras-9-november-2023

Pressbild: Vänster till höger: Magnus Gyllestad, stadsdirektör Södertälje kommun, Tommy Malm (Eskilstuna kommun), Lars Ekström (Strängnäs kommun), Gunnar Appelgren, Polismyndigheten och Helene Öhrling (stadsdirektör Västerås stad).

I ett strategiskt möte den 9 november, förenade sig Västerås stad med kommunerna Enköping, Eskilstuna, Nykvarn, Strängnäs, Södertälje samt Polismyndigheten för att gemensamt ta sig an organiserad brottslighet.

– Felaktig folkbokföring nyckeln till otroligt mycket brottslighet i Södertälje och säkert även i andra kommuner, så det är angeläget att ha ett högt tempo och samarbeta kring de frågorna, säger Boel Godner, (S), kommunstyrelsens ordförande Södertälje kommun.

Under det senaste mötet i Västerås, som samlade representanter från flera kommuner och Polismyndigheten, stod bekämpningen av organiserad brottslighet i centrum. Enligt den myndighetsgemensamma lägesbilden för 2023 är ett av de största hoten från organiserad brottslighet just nu angrepp på utbetalande system samt undandragande av skatter och avgifter.

(Annonslänk)

För att effektivt bekämpa dessa hot har de deltagande kommunerna enats om att arbeta med hög intensitet och utnyttja den samlade styrkan. Målet är att utveckla och dela metoder för att avslöja och lagföra ekonomisk brottslighet.

Markerar en viktig milstolpe i de deltagande kommunernas kamp mot brottslighet.

– Det här har varit en energigivande dag, med praktiskt genomförbara idéer. Det här är en tydlig signal från kommundirektörerna och kommunstyrelseordförandena att det arbete mot organiserad brottslighet ska genomföras, säger Gunnar Appelgren från Polismyndigheten.

Detta arbete är särskilt relevant i ljuset av det pågående rättsfallet i Västerås, där Sveriges största åtal i miljöbrott just nu pågår. I detta fall står företaget Think Pink och entreprenören Bella Nilsson anklagade för att ha dumpat 25 000 ton farligt avfall inom Västerås kommun.

– Vi ska påbörja vissa saker tillsammans, till exempel tillsynsverksamheten. Måste vi prioritera har vi kommit överens om att vi ska prioritera avfallsdelen, Gunnar Appelgren.

Poliskommissarie Gunnar Appelgren. Foto: Shamash Oyal

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 11 november 2023 08:00
Senast uppdaterad: 11 november 2023 01:14

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors