Företag i fokus:

Så mycket dyrare blir det att besöka läkare efter årsskiftet

Lakare

Foto: Pexels

Med start från den 1 januari kommer invånare att mötas av höjda avgifter inom både sjukvården och kollektivtrafiken, enligt en rapport från tidningen Mitt.

I takt med det nya året kommer inte bara SL-taxan att höjas; även avgifter inom sjukvården kommer att se en ökning. Den enhetstaxa på 250 kronor som introducerades 2022 för besök på vårdcentraler, hos specialister eller närakut kommer nu att splittras och höjas.

För besök inom primär- och specialistvård justeras avgiften upp till 275 kronor, medan ett besök på närakuten kommer att kosta 375 kronor. Avgiften för att besöka akutsjukhusens mottagningar förblir oförändrad på 400 kronor.

Artiklen fortsätter efter annonsen 

(Annonslänk)

Högkostnadsskyddet, som är avsett att begränsa kostnaderna för personer inom öppen vård, kommer att höjas med 100 kronor till 1 400 kronor. Priset för receptbelagda läkemedel kommer att öka från 2 600 kronor till 2850 kronor.

För de som behöver inläggning på sjukhus, kommer avgiften att öka med tio kronor, vilket resulterar i en kostnad på 130 kronor per vårddag. Trots dessa ökningar, kommer vissa tjänster att förbli kostnadsfria eller se minskade avgifter. Bland annat blir vaccination mot kikhosta gratis för gravida från den 1 mars.

Vård fortsätter att vara kostnadsfri för alla under 18 år, med undantag för akutbesök som kostar 120 kronor. Även personer över 85 år kommer att fortsätta att erhålla gratis vård, men kommer att debiteras 130 kronor per dag för sjukhusvistelser.

Högkostnadsskyddet fungerar så att när en persons vårdavgifter når 1 400 kronor inom en tolvmånadersperiod, erhålls ett frikort som gäller i ett år från det första registrerade vårdbesöket. Kostnaderna för receptbelagda läkemedel reduceras stegvis tills taket på 2 600 kronor nås, varefter patienten erhåller ett frikort för resten av perioden. Dessa förändringar är en del av en bredare anpassning av avgiftsstrukturen inom sjukvården och kollektivtrafiken.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 31 december 2023 05:00
Senast uppdaterad: 4 januari 2024 16:36

Södertälje kommun satsar på gångvänlig framtid

Gangvag-walking-ga-pexels

Foto: Pexels

Södertälje kommun bjuder in sina invånare att bidra till utvecklingen av en ny gångplan genom att delta i en enkät. Målet är att göra stadens gångvägar säkrare, mer funktionella och attraktiva.

Södertäljebor har nu en unik möjlighet att påverka framtiden för stadens gångvägar. Genom att svara på en ny enkät, som är en del av arbetet med att ta fram en ny gångplan, kan invånare dela med sig av sina gångvanor, förslag och synpunkter. Denna insats är viktig för att säkerställa att framtida gångvägar möter behoven hos dem som bor och verkar i Södertälje.

– I arbetet med den nya gångplanen är det viktigt för oss att få in synpunkter från Södertäljebor och andra som använder – eller skulle vilja använda – kommunens gångvägar, säger Tinde Strand, trafikplanerare i Södertälje kommun.

Gångplanen, som är en följd av kommunens Trafikstrategi från 2017, syftar till att uppmuntra fler invånare att välja promenader framför bilåkning, både som ett hälsosamt alternativ och för att bidra till en levande stadsmiljö. Att fler väljer att gå bidrar inte bara till minskade utsläpp och bättre luftkvalitet, utan även till en ökad känsla av gemenskap och trygghet i stadens offentliga rum.

Invånarna uppmanas att vara delaktiga i planeringsprocessen genom att ange vilka sträckor och platser de är nöjda med, samt vilka som de anser behöver förbättringar. Beslut om den nya gångplanen väntas tas av Tekniska nämnden under 2024, med konkreta åtgärder som inleds året därpå, vilket markerar ett viktigt steg mot en mer gångvänlig stad.

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 mars 2024 13:35
Senast uppdaterad: 29 mars 2024 13:35

INSÄNDARE: Det är på tiden att återinföra undervisningsskyldigheten

2022_02_skola-1

Pressbild

Lärare ska inte behöva stå ut med en ohållbar arbetssituation. För att höja läraryrkets status måste arbetsmiljön för lärare förbättras väsentligt.

Det kan låta galet men det är faktiskt så att det inte finns några tydliga regler för hur mycket lärare förväntas vara i klassrummet och hur mycket annat de förväntas göra. Än värre är att det fanns förut men avskaffades på 90-talet.

Det brukade vara så att en lärare hade en undervisningsskyldighet som krävde att de skulle ha mellan 21 och 27 lektioner i veckan. Sedan undervisningsskyldigheten avskaffades har vissa lärare fått fler arbetsuppgifter som inte har med undervisning att göra medan andra lärare förväntas undervisa mer. Flera rapporter från fackföreningarna har larmat om att förväntningarna och kraven på lärarna har ökat både vad gäller undervisningstid och andra arbetsuppgifter. 

Avskaffandet av undervisningsskyldigheten skedde i en tidsanda där skolans grunder revs upp från grunden. Under samma tid utmanades tanken att lärare över huvud taget skulle stå vid katedern och förmedla kunskap till eleverna. Istället lyftes flummiga idéer som läxförbud och elevstyrt lärande. Flumskolans arv ser vi i PISA-mätningarna. Det är nämligen så att lärare är bättre på att lära ut faktakunskaper än vad elever i grundskolan är på att lära sig på egen hand. 

”Lärare förväntas vara rastvakter, mentorer, kurator och mycket mer”

När undervisningsskyldigheten avskaffades var det för att läraren skulle bli mentor snarare än undervisare. Det var bakom argument om ökad flexibilitet som läraryrkets verkliga kärna urholkades. Resultatet har blivit att lärare förväntas vara rastvakter, mentorer, kurator och mycket mer på samma gång som de förväntas undervisa eleverna. 

Lärarna är hjältar men de har inga superkrafter. Som samhälle är det viktigt att sluta upp bakom lärarkåren, så att de kan utföra sina viktiga jobb på bästa möjliga sätt.

Skolan är till för att ge individen verktygen och kunskaperna som krävs för att kunna förverkliga sitt eget liv. Lärarna har Sveriges viktigaste yrke. Gång på gång visar forskningen att läraren är den allra viktigaste faktorn för att en elev ska lyckas. 

Därför ser Liberalerna till att återinföra undervisningsskyldigheten. Låt lärarna vara lärare.

Metin Hawsho (L),
gruppledare och f.d. lärare.

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 mars 2024 05:00
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:20

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors