Företag i fokus:

Så mycket dyrare blir det att besöka läkare efter årsskiftet

Lakare

Foto: Pexels

Med start från den 1 januari kommer invånare att mötas av höjda avgifter inom både sjukvården och kollektivtrafiken, enligt en rapport från tidningen Mitt.

I takt med det nya året kommer inte bara SL-taxan att höjas; även avgifter inom sjukvården kommer att se en ökning. Den enhetstaxa på 250 kronor som introducerades 2022 för besök på vårdcentraler, hos specialister eller närakut kommer nu att splittras och höjas.

För besök inom primär- och specialistvård justeras avgiften upp till 275 kronor, medan ett besök på närakuten kommer att kosta 375 kronor. Avgiften för att besöka akutsjukhusens mottagningar förblir oförändrad på 400 kronor.

Artiklen fortsätter efter annonsen 

(Annonslänk)

Högkostnadsskyddet, som är avsett att begränsa kostnaderna för personer inom öppen vård, kommer att höjas med 100 kronor till 1 400 kronor. Priset för receptbelagda läkemedel kommer att öka från 2 600 kronor till 2850 kronor.

För de som behöver inläggning på sjukhus, kommer avgiften att öka med tio kronor, vilket resulterar i en kostnad på 130 kronor per vårddag. Trots dessa ökningar, kommer vissa tjänster att förbli kostnadsfria eller se minskade avgifter. Bland annat blir vaccination mot kikhosta gratis för gravida från den 1 mars.

Vård fortsätter att vara kostnadsfri för alla under 18 år, med undantag för akutbesök som kostar 120 kronor. Även personer över 85 år kommer att fortsätta att erhålla gratis vård, men kommer att debiteras 130 kronor per dag för sjukhusvistelser.

Högkostnadsskyddet fungerar så att när en persons vårdavgifter når 1 400 kronor inom en tolvmånadersperiod, erhålls ett frikort som gäller i ett år från det första registrerade vårdbesöket. Kostnaderna för receptbelagda läkemedel reduceras stegvis tills taket på 2 600 kronor nås, varefter patienten erhåller ett frikort för resten av perioden. Dessa förändringar är en del av en bredare anpassning av avgiftsstrukturen inom sjukvården och kollektivtrafiken.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 31 december 2023 05:00
Senast uppdaterad: 4 januari 2024 16:36

Mordet på nioåring: Pappan har allvarlig psykisk störning

Kriminalvarden-1

Bild/Montage: Kriminalvården/Alexander Isa

Mannen som misstänks för mordet på sin nioårige son i Rosenlund har efter en omfattande rättspsykiatrisk undersökning bedömts lida av en allvarlig psykisk störning.

(Annonslänk)

Det var måndagen den 8 januari som polis och räddningspersonal larmades till en bostad i Rosenlundsområdet efter ett larm om en allvarligt skadad person. På plats hittades en nioårig pojke svårt skadad i lägenheten. Trots snabba insatser och omedelbar transport till sjukhus med ambulanshelikopter kunde inte pojkens liv räddas.

I bostaden fanns även pojkens pappa, som greps av polisen i samband med händelsen och kort därefter anhölls av åklagaren. Mannen, som är i 45-årsåldern, misstänks på sannolika skäl för att ha orsakat sin sons död och har varit häktad sedan han greps misstänkt för mordet.

Pappan utreddes psykiatriskt.

Nu har han genomgå en omfattande rättspsykiatrisk undersökning efter ett beslut som fattades av Södertälje tingsrätt. Detta efter att Rättsmedicinalverket bedömt att mannen kan lida av en allvarlig psykisk störning.

Nu visar en djupgående rättspsykiatrisk analys att mannen har en allvarlig psykisk störning som ökar risken för framtida grova brott. Rättsmedicinalverket rekommenderar därför rättspsykiatrisk behandling. Processen att väcka åtal har dröjt, och den 8 mars ansökte åklagaren om ytterligare uppskov med åtalsperioden.

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 11 mars 2024 12:10
Senast uppdaterad: 11 mars 2024 12:10

Lågt valdeltagande fördjupar klyftorna i Södertälje

Rösta vallokal

Valdeltagandet sjunker i Södertälje.
Arkivbild

En ny analys visar att valdeltagandet i Sveriges utsatta områden, inklusive flera områden i Södertälje, har minskat dramatiskt. Ett lågt valdeltagande som enligt rapporter fördjupar klyftorna i samhället.

Senaste EU-valet har kastat ljus över en oroande utveckling i Sverige: ett avsevärt lägre valdeltagande i landets utsatta områden jämfört med det nationella genomsnittet. En djupdykning i valdeltagandet avslöjar att invånarna i Sveriges 61 utsatta områden visade ett betydligt lägre engagemang i demokratiska processer, med en snittsiffra på endast 35 procent som röstade, jämfört med ett nationellt genomsnitt på 57 procent.

– Resultatet visar tydligt hur flera samverkande faktorer i våra utsatta förorter skapar en alienering med samhället. Det gör det så viktigt att samhällets alla sektorer bidrar gemensamt till att vända utvecklingen, de lokala fastighetsägarna, kommunen, föreningslivet, näringsidkarna och finanskapitalet, säger Sophie Nachemson-Ekwall, specialist på social hållbarhet, PwC Sverige.  

Sophie Nachemson-Ekwall, PwC Sverige.
Pressbild  

Särskilt alarmerande är situationen i Södertälje, där valdeltagandet sjönk ytterligare sju procentenheter från riksdagsvalet 2018 till endast 30 procent i valet 2022. Hårdast drabbade, vilket visar på en djupgående problematik med demokratiskt deltagande, är de områden som polisen beskriver som ”utsatta områden”, såsom Hovsjö, Ronna, Geneta, Lina och Saltskog, samt Fornhöjden som anses vara ett riskområde.

Analysen, som genomförts av Järvaveckan Research i samarbete med PwC, pekar på en särskilt låg valbenägenhet bland svenskar med två utrikesfödda föräldrar, där bara en av fyra tog sig till valurnorna. Ännu mer bekymmersamt är att bland de tio mest utsatta områdena deltog endast en av fem i denna grupp i valet. Denna grupp, trots att de sannolikt har vuxit upp och utbildats i Sverige, visar ett markant lägre valdeltagande.

(Annonslänk)

– Resultatet är oroväckande. När en del av samhället inte deltar i valprocessen riskerar vi att förlora mångfalden av perspektiv och erfarenheter som är avgörande för en sund och representativ demokrati. Det blir en ond spiral där människor som redan befinner sig i utanförskap kommer allt längre ifrån ett samhälle som tar hänsyn till deras åsikter och vardags utmaningar. Det är också dags att på djupet försöka förstå vad som ligger bakom siffrorna och agera utifrån det, säger Ahmed Abdirahman, grundare och vd på Järvaveckan.

I Hovsjö var valdeltagandet lägst i hela landet med endast 19 procent. Skillnaderna i valdeltagande inom området var också slående, där endast 16 procent av de inrikes födda med utrikesfödda föräldrar röstade, jämfört med 34 procent av de med båda föräldrarna födda i Sverige.

Dessa siffror belyser en växande klyfta i politiskt engagemang och deltagande i Sverige, och kastar ljus på behovet av målmedvetna insatser för att öka deltagandet i utsatta områden.

Läs även: – Valdeltagandet i Södertälje sjönk mest i hela Sverige

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 11 mars 2024 05:00
Senast uppdaterad: 10 mars 2024 23:17

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors