Företag i fokus:

Telge Återvinning tar täten i textilåtervinning

8ed86b9e5c8dfcc5_org

Pressbild: Telge/Philip Squire

Telge Återvinning förbereder sig för att öppna en ny anläggning under 2024, med målet att hantera textilavfall från hela Mälardalsregionen. Detta initiativ är ett steg mot att uppfylla de nya kraven för textilinsamling som träder i kraft 2025.

Med en ökad medvetenhet om textilindustrins miljöpåverkan tar Telge Återvinning ett viktigt kliv framåt i kampen mot klimatförändringar. Deras nya anläggning, som planeras vara i drift hösten 2024, kommer att ha förmågan att sortera textilavfall från hela Mälardalsregionen. Detta är ett svar på den utökade skyldigheten för kommuner att samla in och hantera textilavfall, en förändring som träder i kraft från och med 1 januari 2025.

– Vår nya försorteringsanläggning kommer att effektivisera textilhanteringen ytterligare. Idag skickas majoriteten av Sveriges insamlade textilavfall vidare till certifierade anläggningar i EU för återanvändning och återvinning. Med Telge Återvinnings anläggning försorteras flödet redan i Sverige och vi kan skicka önskat material direkt till svensk textilåtervinningsindustri och kvalitetssäkra övrig textil för återanvändning, Vesa Hiltula, vd på Telge Återvinning i ett pressutskick.

Vesa Hiltula, vd på Telge Återvinning. Pressbild: Telge/Patrik Fjellström

Textil- och klädbranschen är känd för att vara en av de mest resurskrävande industrierna, ansvarig för upp till 10 procent av de globala klimatutsläppen. I ett försök att förlänga livscykeln för textilprodukter, har regeringen lagt ett ansvar på kommunerna att effektivt separera textilier från annat avfall. Redan under 2022 började Telge Återvinning förbereda för detta nya ansvar genom att införa egna textilinsamlingspunkter runt om i kommunen.

Den nya försorteringsanläggningen är inte bara ett steg framåt för Telge Återvinning, utan en viktig milstolpe för hela Mälardalsregionen. Genom att öka kapaciteten för att hantera textilavfall, underlättar anläggningen för kommunerna att uppfylla de kommande insamlingskraven och bidrar till en mer hållbar hantering av resurser.

– Vi välkomnar alla kommuner i Sverige att höra av sig till oss för en kostnadseffektiv och hållbar lösning av deras insamlade textilier, säger Vesa Hiltula, vd på Telge Återvinning.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 1 januari 2024 05:00
Senast uppdaterad: 1 januari 2024 01:24

DEBATT: Ljus framtid för stadskärnan – med rätt beslut

Sodertalje-2

Foto: Alexander Isa

Efterlängtade förändringar sker nu i centrala Södertälje. Vi går från 1960-talets stadsbyggnadsideal, då bilar och betong var högsta mode, till mer attraktiva och tillgängliga miljöer.

Här är både uppförandet av Marenhotellet och den förestående omdaningen av Lotsudden slående exempel. Och självklart måste hotellgäster, som anländer med fordon skodda med dubbade vinterhjul, smidigt kunna ta sig till Kringlangaraget – trots det beslutade dubbdäcksförbudet.

Konkurrensen är numera knivskarp från såväl nät- som externhandel. Vi behöver därför kratta manegen för våra luttrade näringsidkare i centrum.

”Majoriteten drabbades plötsligt av eftertankens kranka blekhet”

Ett sätt är att fortsätta att finansiera två timmars avgiftsfri parkering på tre p-platser. Majoriteten drabbades plötsligt av eftertankens kranka blekhet och återinför detta – men bara på två ställen och under en kortare period. KD håller en rak linje och säger att detta ska gälla hela året på Centralplan, Sorbonparkeringen och vid Tom Tit. Det kostar naturligtvis en slant, men är uppskattat av både besökare och handlare och en nödvändig vitamininjektion för en levande stadskärna.

Ett annat sätt är att låta badparadiset Sydpoolen bli kvar på sin nuvarande plats, på bekvämt gångavstånd från järnvägsstation och bussterminal, med tillhörande parkering (som eventuellt kan däckas över för att möta behovet av bostäder). Titta i god tid innan avtalet med Actic löper ut på framtida ägarstruktur, renoveringsbehov och expansionsmöjligheter. Här ser vi gärna en dubbelt så lång tävlingsbassäng och en mindre utomhusbassäng med magnifik utsikt mot Yttre Maren – snacka om dragplåster för stadskärnan.

Artiklen fortsätter efter annonsen

(Annonslänk)

Ett tips är också att sondera terrängen för en flytt av Stadsbiblioteket och Konsthallen till Gjuteriet när Lunakvarteret omdanas. Vårt Science Center och ett ”kulturkluster” i Norra Stadskärnan kan bli en publikmagnet, samtidigt som vi undviker en förgävesinvestering när den upprustade gamla industrifastigheten av allt att döma står utan hyresgäst.

E-handel, pandemi och konjunkturavmattning har påverkat våra köpvanor. Men hur framtidssäkrar vi stadskärnan i allmänhet och detaljhandeln i synnerhet i denna nya verklighet? Samtidigt som ekonomin ljusnar vid horisonten med lägre inflation och räntor måste vi lokalt fatta framtidsinriktade beslut i samförstånd. Här krävs utvecklade samarbeten mellan kommunen, fastighetsägare, företagare och den driftiga eventarrangören Södertälje City.

”En unik upplevelse som varken Skärholmen eller Kungens Kurva kan erbjuda sin besökare.”

Tiden är mogen för människan att återerövra staden. Enligt bedömare har de externa handelsplatserna nått sin kulmen och en renässans väntar citykärnorna – nu med fokus på mat, affärer, kultur och allehanda upplevelser. Här kan Luna, som likt Fågel Fenix återuppstår, spela en framträdande roll. Visionen är att slumrande gator gör comeback, liksom en riktig biograf, bostäder och butiker blandas och en integrerad skola, som på eftermiddagen blir ett ”Ungdomens hus”. Fördelarna för stadskärnan är flera; en ökad dagbefolkning, som arbetar, studerar, handlar och lunchar, och en ökad nattbefolkning, som genom att bo och leva i centrum skapar trygghet.

Södertälje kan med rätt agerande leva upp till ”15-minutersstaden” – där allt finns inom räckhåll. Vi kan i stadskärnan stoltsera med äventyrsbad, kvalitetshotell, förnämliga parker, välrenommerade kulturinstitutioner, rikt butiksutbud, mat från världens alla hörn och som grädde på moset – det spektakulära skådespelet när stora fartyg slussar. Det senare är en unik upplevelse som varken Skärholmen eller Kungens Kurva kan erbjuda sin besökare.

Mats Siljebrand (KD)
Andre vice ordförande, stadsbyggnadsnämnden

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 23 december 2023 05:00
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 12:57

Ett av Södertäljes största projekt i startgropen

Luna

Pressbild

Södertälje står inför en betydande förvandling med omgestaltningen av Lunakvarteret, potentiellt det största projektet i den centrala delen av staden på över 50 år. Efter årsskiftet presenteras dessutom de olika bidragen i arkitekttävlingen, som visar ett möjligt nytt Luna.

Lunakvarteret, som inkluderar Luna 1, 4, 8 och 9, är en del av en större omstrukturering, inklusive rivning och modernisering. Luna 8, som har drabbats av fuktskador, planeras att rivas, medan de kulturhistoriskt värdefulla byggnaderna Luna 1 och 4 ska bevaras.

En arkitekttävling pågår för att skapa en vision för det nya Lunakvarteret, där viktiga aspekter som kulturhistoriska värden och de befintliga byggnadernas stommar beaktas. Planen innefattar att återuppliva S:ta Ragnhildsgatan och skapa nya förbindelser mellan Storgatan och Nygatan trots de maningar såsom höjdskillnaden mellan gatorna och integrationen av befintliga strukturer.

Stadsarkitekten Andreas Pålsson och Telges projektledare Elena Qyreon. Foto: Södertälje kommun.

– Idag har vi en stadskärna där vi mest rör oss längs gågatan. Vi har ganska mörka sidogator och gallerian stängs helt om kvällarna. Med flera nya kvarter kan vi öppna upp mot fler gator och möjliggöra liv och rörelse under fler av dygnets alla timmar, något som skapar en närvaro och i sin tur en större trygghet, säger stadsarkitekten Andreas Pålsson och Telges projektledare Elena Qyreon.

Projektet siktar på att expandera Lunakvarteret från cirka 70 000 BTA kvadratmeter till upp till 100 000 BTA kvadratmeter, vilket kan innebära högre byggnader än tidigare. Detta skulle göra det till det största projektet i Södertäljes moderna historia.

Parallellt med Lunakvarteret pågår andra utvecklingsprojekt i Södertälje, bland annat slussen och inre Maren, men också det nya hotellbygget på McDonalds tomten.

Men trots de ekonomiska utmaningarna är målet att färdigställa Lunakvarteret till 2032, med en justerad budget på 1,25 miljarder kronor efter beslutet att bevara vissa stommar. Projektet står inför flera utmaningar, men dess genomförande skulle markera en historisk förändring i Södertälje.

Bild: Södertälje kommun

Biograf kan bli verklighet i Södertälje.

– De nya kvarteren kan skapa en balans mellan dag- och nattbefolkning med liv och rörelse även efter kontorstid. Om vi dessutom har sådant som drar mycket folk som till exempel en biograf, så kan kvarteren leva under flera timmar under dygnet. Vi jobbar mot att det ska bli det och vi har diskussioner på gång, samtidigt som vi inte kan ge några garantier, säger Elena Qyreon.

En plats för alla

– Lunakvarteren ska vara för alla, för hela Södertälje. Vi vill att alla, oavsett var man bor, ska kunna känna en stolthet över de nya Lunakvarteren, men även en stolthet över Södertälje. Södertälje är mångfacetterat och den vill vi ska synas i de nya Lunakvarteren. Därför har vi haft många workshops och dialoger. Inte minst på Södertäljefestivalen 2022 där vi frågade besökare och invånare om synpunkter som vi nu tagit med oss in i arbetet, säger Andreas.

Bild: Södertälje kommun

Läs även:
Så kommer nya området vid Maren och slussen se ut

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 22 december 2023 18:34
Senast uppdaterad: 8 januari 2024 22:18

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors