Företag i fokus:

Telge Återvinning tar täten i textilåtervinning

8ed86b9e5c8dfcc5_org

Pressbild: Telge/Philip Squire

Telge Återvinning förbereder sig för att öppna en ny anläggning under 2024, med målet att hantera textilavfall från hela Mälardalsregionen. Detta initiativ är ett steg mot att uppfylla de nya kraven för textilinsamling som träder i kraft 2025.

Med en ökad medvetenhet om textilindustrins miljöpåverkan tar Telge Återvinning ett viktigt kliv framåt i kampen mot klimatförändringar. Deras nya anläggning, som planeras vara i drift hösten 2024, kommer att ha förmågan att sortera textilavfall från hela Mälardalsregionen. Detta är ett svar på den utökade skyldigheten för kommuner att samla in och hantera textilavfall, en förändring som träder i kraft från och med 1 januari 2025.

– Vår nya försorteringsanläggning kommer att effektivisera textilhanteringen ytterligare. Idag skickas majoriteten av Sveriges insamlade textilavfall vidare till certifierade anläggningar i EU för återanvändning och återvinning. Med Telge Återvinnings anläggning försorteras flödet redan i Sverige och vi kan skicka önskat material direkt till svensk textilåtervinningsindustri och kvalitetssäkra övrig textil för återanvändning, Vesa Hiltula, vd på Telge Återvinning i ett pressutskick.

Vesa Hiltula, vd på Telge Återvinning. Pressbild: Telge/Patrik Fjellström

Textil- och klädbranschen är känd för att vara en av de mest resurskrävande industrierna, ansvarig för upp till 10 procent av de globala klimatutsläppen. I ett försök att förlänga livscykeln för textilprodukter, har regeringen lagt ett ansvar på kommunerna att effektivt separera textilier från annat avfall. Redan under 2022 började Telge Återvinning förbereda för detta nya ansvar genom att införa egna textilinsamlingspunkter runt om i kommunen.

Den nya försorteringsanläggningen är inte bara ett steg framåt för Telge Återvinning, utan en viktig milstolpe för hela Mälardalsregionen. Genom att öka kapaciteten för att hantera textilavfall, underlättar anläggningen för kommunerna att uppfylla de kommande insamlingskraven och bidrar till en mer hållbar hantering av resurser.

– Vi välkomnar alla kommuner i Sverige att höra av sig till oss för en kostnadseffektiv och hållbar lösning av deras insamlade textilier, säger Vesa Hiltula, vd på Telge Återvinning.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 1 januari 2024 05:00
Senast uppdaterad: 1 januari 2024 01:24

Misstänktes för mord i Mariekäll – Får stor ersättning

326935818_665419211992754_3993960430127814003_n

Bild: Shamash Oyal/Polisen.

Den person som misstänktes för knivmord i Mariekäll 2021 friades helt från misstankar och krävde ersättning för psykiska lidandet och ekonomiska förluster. Nu har Justitiekanslern fastställt ersättningsbeloppet.

Maj 2021 häktades en man född 1998, misstänkt för att ha mördat en 35-åring man som han var skyldig pengar.

35-årigen mördades i en lägenhet i Mariekäll, den 26 april 2021, med flera knivhugg och hittades död på golvet några dagar senare. Den misstänkta mannen greps kort efter mordet och satt frihetsberövad från den femte maj, men frikändes den 16 september samma år.

Den nu 25-årige mannen hade bevisligen befunnit sig i lägenheten på Liljevalchsgatan en stund under den tidsperiod då offret mördades, men exakt när 35-åringen knivhöggs till döds har inte fastställts. Det gick enligt rätten inte att utesluta andra gärningsmän och därför friades han från misstankarna.

Mannen från Sörmland begärde totalt 600.000 kronor i ersättning, men får nu totalt 360.000 kronor för lidande för den tid han suttit frihetsberövad.

Totalt satt han häktad i 276 dagar, misstänkt för mordet den 26 april 2021, och får nu högre ersättning än normalt. Enligt beslutet motiveras ersättningen av att han har varit misstänkt för synnerligen allvarlig brottslighet.

Läs även – Mordet i Mariekäll – Misstänkte mördaren släpps på fri fot

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 24 januari 2023 09:36
Senast uppdaterad: 24 januari 2023 09:36

Debatt: Skärmtiden i skolan måste minska 

Skriva dator

Foto: Pexels

Barn lever i en värld full av paddor, datorer och mobiler. Såväl hemma som i skolan har barn tillgång till skärmar som aldrig förr. För att höja kunskapsresultaten måste den ogenomtänkta skärmtiden i skolan minska. 

Digitala hjälpmedel fyller en viktig funktion, både som ett komplement och som ett särskilt stöd. Barn växer upp i en digital värld och behöver lära sig att hantera dess potential, men också de stora utmaningarna med desinformation som sprids snabbt.

Digitaliseringen i skolan har i mångt och mycket varit ett experiment och har inte alltid skett på evidensbaserad grund. På vissa håll har riktiga böcker fått stå tillbaka för investeringar i datorer, paddor och andra digitala verktyg. Anteckningar har flyttat från papper och penna till tangentbordet. Detta trots att vi numera vet att barns läsförståelse minskar vid skärmläsning, och att de lär sig sämre när de antecknar på datorn. 

Regeringen satsar därför 1,5 miljarder på läromedel de kommande åren. Det är ett första steg i att ersätta surfplattor med riktiga böcker. Men det behövs göras mer. Det är därför regeringen kommer skicka Skolverkets digitaliseringsstrategi på remiss hos hjärnforskare. Deras perspektiv har saknats i skoldebatten.

Vi vägrar upprepa de rödgrönas digitaliseringsexperiment i skolan. Inte minst mot bakgrund av de studier som visat att skärmarnas dominans i små barns liv har negativa effekter. 

Sveriges morgondag bestäms av skolelevers vardag. Vi vill att den fylls med läsning och kunskap – inte skärmtid. 

Lotta Edholm, Skolminister (L) 

Metin Hawsho, Gruppledare (L) 

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 24 januari 2023 05:00
Senast uppdaterad: 24 januari 2023 22:27

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors