Företag i fokus:

Dödsfall på hunddagis – Nya brister upptäckta

Julia-V

Julia Varlis hund dog på det kritiserade hunddagiset. Foto: Privat

Sommaren 2021 inkom en anmälan mot ett hunddagis efter att en hund dött av svåra bitskador. Nu har samma hunddagis återigen hamnat i strålkastarljuset och krävs på bättring av Länsstyrelsen.

En kvinna som driver ett hunddagis i Ronna ansökte om tillstånd för hundavel men fick avslag på grund av återkommande brister i djurhållningen. Vid Länsstyrelsens besök observerades brister i renhållning, med hundar som kissade och bajsade på golvet.

Detta är inte första gången hunddagiset kritiserats.

Tidigare brister inkluderade sjuka hundar, icke rymningssäkra utrymmen och överträdelse av burförbudet.

Efter att en hund dog av bitskador på dagiset 2021, blev kvinnan informerad om att upphöra med verksamheten och söka tillstånd för hunddagisverksamhet. Trots detta fortsatte bristerna, och Länsstyrelsen bedömde hennes lämplighet och kompetens som otillräcklig. Efter att hon drog tillbaka sin ansökan om utökning av tillstånd, utfärdade Länsstyrelsen ett föreläggande att upphöra med verksamheten och förbättra renhållningen och säkerheten.

Hunden Kenzo avled djursjukhuset i Moraberg. Foto: Privat

Den 27 april 2022 anmäldes kvinnan av Länsstyrelsen som menade att hon bedrev tillståndspliktig verksamhet utan tillstånd. Kvinnan blev senare anmäld för brott enligt djurskyddslagen och dömdes i november 2022.

Länsstyrelsen genomförde ytterligare kontroller.

Den 24 oktober 2023 genomförde Länsstyrelsen ännu en kontroll efter en ansökan om utökning av avelsverksamhet och identifierade återkommande brister i djurhållningen, inklusive otillräcklig rastning, tillsyn och ifrågasatt lämplighet för att bedriva verksamheten.

På grund av dessa brister och verksamhetens tidigare historik beslutade Länsstyrelsen den 21 december 2023 att avslå ansökan om utökning av tillstånd.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 6 januari 2024 05:00
Senast uppdaterad: 6 januari 2024 01:19

Södertäljesonen Magnus Wennman vinner Stora Journalistpriset

Wennman

Staffan Lindberg och Magnus Wennmann, Aftonbladet Prisas för Årets Avslöjare. Foto: Ari Luostarinen

Magnus Wennman, tillsammans med Aftonbladet-kollegan Staffan Lindberg, har tilldelats Stora journalistpriset för sitt djupgående arbete med att granska H&M:s klädåtervinning.

Magnus Wennman, 44, som är född och uppvuxen i Södertälje samt son till den kända sportjournalisten Peter Wennman, har gjort sig ett namn inom journalistiken. Som fotograf på Aftonbladet har han vunnit flera utmärkelser, bland annat som Årets TV-fotograf 2019, samt priser i tävlingar som Årets bild, World Press Photo och Picture of the Year. Wennman har sedan en tid tillbaka valt att arbeta brett inom journalistiken verksamhet och tilldelas nu, tillsammans med kollega Staffan Lindberg, Sveriges mest ansedda journalistpris för sitt granskade arbete.

Deras gemensamma granskning avslöjade hur H&M:s påstådda klädåtervinning i realiteten innebar att kläder dumpades i fattiga länder, ett arbete som skildrades med hjälp av innovativa metoder som airtags för att spåra kläderna.

Juryns motivering för att ge dem priset var: ”Med smart metod avslöjas ett berg av lögner bakom den svenska klädjättens gröna fasad”.

– Helt otroligt hedrande. Man föreställer sig aldrig att man ska vinna priser. Just nu känns det väldigt inspirerande att fortsätta jobba med klimatjournalistik, säger Södertäljesonen Magnus Wennman i ett pressutskick.

Stora Journalistpriset, som har delats ut årligen sedan 1966 av Bonnier AB, syftar till att uppmuntra och belöna framstående yrkesinsatser inom journalistiken.

– Jäkligt glad att den här typen av jobb lyfts fram där vi granskar verkligheten bakom storföretagens hållbarhetslöften. Vi hoppas att fler journalister ska göra den här typen av granskningar och syna företagen, säger Staffan Lindberg.

(Annonslänk)

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 17 november 2023 12:27
Senast uppdaterad: 17 november 2023 12:32

NY RAPPORT: Barn rekryteras av tonåringar in i kriminalitet

Polis 1

Arkivbild

Tonåringar rekryterar barn i åldrarna 12-15 år till kriminella nätverk. Det visar en ny studie från Brottsförebyggande rådet (Brå), som bland annat bygger på intervjuer med personer som själva är eller har varit, involverade i kriminella nätverk.

Tonåringar i åldrarna 15–20 år rekryterar snabbt yngre barn, ibland inom loppet av en dag, för att utöka narkotikadistributionsnät i närområden.

Dessa barn används främst för att hantera narkotika men kan även tvingas utföra andra riskfyllda uppgifter som vapentransport och våldsdåd. Katharina Tollin, projektledare vid Brå, betonar att yngre barn är en billig arbetskraft som utnyttjas för att bland annat förvara, transportera och sälja narkotika och på så vis främja nätverkens tillväxt.

– Vår studie visar att det framförallt är tonåringar som värvar yngre barn till de kriminella nätverken och utnyttjar dem som sin egen arbetskraft. De yngre barnen är särskilt efterfrågade när det gäller att hantera narkotika. På så vis kan de äldre tonåringarna tjäna mer pengar och göra karriär inom nätverken, säger Katharina Tollin, projektledare, Brå.

Att lämna kriminella nätverk är betydligt svårare än att kliva in. Därför bör samhället agera snabbt när möjligheter uppstår för unga att avsluta sin involvering, som när ledande nätverksmedlemmar fängslas och inte kan övervaka dem som tidigare, skriver BRÅ i sin studie.

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 17 november 2023 08:30
Senast uppdaterad: 17 november 2023 00:58

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors