Företag i fokus:

DEBATT: Misstänkliggöra en stor del av Södertälje skapar större klyftor

Södertälje kommun

Arkivbild

Initiativet tryggare Södertälje har tidigare lyfte behovet av samverkan mellan föreningsliv, kommun och kyrkor i syfte att få till ännu fler förebyggande insatser för att hejda ungdomsvåldet. Initiativet pekade också på behovet av att lyfta allt det positiva som sker i vår stad. Trots detta har tonläget trappats upp, vi ser tyvärr en trend där politiker, tjänstemän och enskilda poliser svepande och stigmatiserande pekar ut södertäljebor som presumtiva kriminella.

Att misstänkliggöra en stor del av Södertälje skapar större klyftor och är definitivt inte till gagn för samverkan eller för den delen till polisens hjälp för att bekämpa kriminalitet.

Södertälje har fortsatt att förknippas med dödskjutningar, gängkriminalitet och handel med droger. Vi ser också en annan otrygghet, än den fysiska, växer sig allt starkare. Denna dubbla otrygghet ger de tre modiga skribenterna Hulya Koc, Sanny Shamoun och Yelda Hadodo uttryck för i sina insändare – å ena sidan hotet från den organiserade brottligheten å andra sidan konsekvenserna av stigmatisering av assyrier/syrianer som spridit sig.

Man ska naturligtvis inte förringa eller tiga ihjäl problem med kriminalitet. Det vill ingen! Samtidigt måste även konsekvenserna av en negativ bild av Södertälje och gruppen assyrier/syrianer som sprids börja belysas, analyseras och ifrågasättas. Vi möter många medlemmar som vittnar om samma utsatthet och exkludering som skribenterna ovan. Ungdomar av assyriskt/syrianskt ursprung, som på förhand känner sig utpekade som kriminella, stigmatiserade och utsatta, får begränsade livsval. 

”Man inte tycka annat än att det är märkligt och kan vara ett uttryck för strukturell diskriminering”

En oroväckande utveckling är också att allt fler blivit tysta, så väl enskilda som representanter för föreningar och organisationer, vågar inte ifrågasätta eller uttrycka sin åsikt offentligt. Det för tankarna till den tystnadskultur som fanns i våra hemländer och som alltjämt finns där.

Vi ser också att den assyrisk/syrianska representationen inom politiken och bland högre chefer i kommunen är nästintill obefintlig. Med tanke på att vi utgör 30-40 procent av södertäljeborna kan man inte tycka annat än att det är märkligt och kan vara ett uttryck för strukturell diskriminering. 

Kommunen har även svårt att marknadsföra sig som en bra plats att leva, arbeta och verka i. Att så mycket fokus och uppmärksamhet ges åt en klick som ägnar sig åt brott är inte konstruktivt och konsekvensen kan bli att brott och kriminalitet normaliseras och det är en farlig väg som vi bör undvika. Vi behöver oftare lyfta allt det goda och positiva som sker i Södertälje. För vilka andra kyrkor och föreningar kan samla flera hundra barn i regelbundna aktiviteter och flera tusen barn och deras familjer till ett jul- och luciafirande nyligen?

Ett varumärkesarbete bygger på att se, värdesätta och förmedla en identitet som är unik för Södertälje. Vad är mer unikt än Södertäljes befolkning, dess moderna historia, religionen och det rika unika natur- och kulturutbudet som finns här. 

Det pågår enorma ideella insatser varje dag för att ge barn och unga en meningsfull fritid. Vi behöver en dialog om hur vi tillsammans skapar bättre förutsättningar för det goda, för jämlikhet och inkludering som är minst lika viktigt som att bekämpa brottslighet. Nu måste alla goda krafter i vår stad stå enade, sluta smutskasta Södertälje och börja bygga tillit! 

Nedanstående organisationer, som tillsammans representerar en betydande andel av stadens medborgare, vill fokusera på det goda och kommer därför att bjuda in de politiska partierna till ett dialogmöte. 

För Initiativet tryggare Södertälje

Besim Aho,
ordf. S:t Jacobs församling

Birgitta Kaya,
ordf. S:t Afrem församling

Polin Shahho,
ordf. S:t Gabriel församling

Sonya Aho,
ordf. Assyriska föreningen

Siros Melkemichel,
ordf. Syrianska föreningen

Läs även: – Sluta svartmåla Södertälje Godner – Börja se det unika

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 9 januari 2024 12:24
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 12:57

Mordet på nioåring: Pappan har allvarlig psykisk störning

Kriminalvarden-1

Bild/Montage: Kriminalvården/Alexander Isa

Mannen som misstänks för mordet på sin nioårige son i Rosenlund har efter en omfattande rättspsykiatrisk undersökning bedömts lida av en allvarlig psykisk störning.

(Annonslänk)

Det var måndagen den 8 januari som polis och räddningspersonal larmades till en bostad i Rosenlundsområdet efter ett larm om en allvarligt skadad person. På plats hittades en nioårig pojke svårt skadad i lägenheten. Trots snabba insatser och omedelbar transport till sjukhus med ambulanshelikopter kunde inte pojkens liv räddas.

I bostaden fanns även pojkens pappa, som greps av polisen i samband med händelsen och kort därefter anhölls av åklagaren. Mannen, som är i 45-årsåldern, misstänks på sannolika skäl för att ha orsakat sin sons död och har varit häktad sedan han greps misstänkt för mordet.

Pappan utreddes psykiatriskt.

Nu har han genomgå en omfattande rättspsykiatrisk undersökning efter ett beslut som fattades av Södertälje tingsrätt. Detta efter att Rättsmedicinalverket bedömt att mannen kan lida av en allvarlig psykisk störning.

Nu visar en djupgående rättspsykiatrisk analys att mannen har en allvarlig psykisk störning som ökar risken för framtida grova brott. Rättsmedicinalverket rekommenderar därför rättspsykiatrisk behandling. Processen att väcka åtal har dröjt, och den 8 mars ansökte åklagaren om ytterligare uppskov med åtalsperioden.

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 11 mars 2024 12:10
Senast uppdaterad: 11 mars 2024 12:10

Lågt valdeltagande fördjupar klyftorna i Södertälje

Rösta vallokal

Valdeltagandet sjunker i Södertälje.
Arkivbild

En ny analys visar att valdeltagandet i Sveriges utsatta områden, inklusive flera områden i Södertälje, har minskat dramatiskt. Ett lågt valdeltagande som enligt rapporter fördjupar klyftorna i samhället.

Senaste EU-valet har kastat ljus över en oroande utveckling i Sverige: ett avsevärt lägre valdeltagande i landets utsatta områden jämfört med det nationella genomsnittet. En djupdykning i valdeltagandet avslöjar att invånarna i Sveriges 61 utsatta områden visade ett betydligt lägre engagemang i demokratiska processer, med en snittsiffra på endast 35 procent som röstade, jämfört med ett nationellt genomsnitt på 57 procent.

– Resultatet visar tydligt hur flera samverkande faktorer i våra utsatta förorter skapar en alienering med samhället. Det gör det så viktigt att samhällets alla sektorer bidrar gemensamt till att vända utvecklingen, de lokala fastighetsägarna, kommunen, föreningslivet, näringsidkarna och finanskapitalet, säger Sophie Nachemson-Ekwall, specialist på social hållbarhet, PwC Sverige.  

Sophie Nachemson-Ekwall, PwC Sverige.
Pressbild  

Särskilt alarmerande är situationen i Södertälje, där valdeltagandet sjönk ytterligare sju procentenheter från riksdagsvalet 2018 till endast 30 procent i valet 2022. Hårdast drabbade, vilket visar på en djupgående problematik med demokratiskt deltagande, är de områden som polisen beskriver som ”utsatta områden”, såsom Hovsjö, Ronna, Geneta, Lina och Saltskog, samt Fornhöjden som anses vara ett riskområde.

Analysen, som genomförts av Järvaveckan Research i samarbete med PwC, pekar på en särskilt låg valbenägenhet bland svenskar med två utrikesfödda föräldrar, där bara en av fyra tog sig till valurnorna. Ännu mer bekymmersamt är att bland de tio mest utsatta områdena deltog endast en av fem i denna grupp i valet. Denna grupp, trots att de sannolikt har vuxit upp och utbildats i Sverige, visar ett markant lägre valdeltagande.

(Annonslänk)

– Resultatet är oroväckande. När en del av samhället inte deltar i valprocessen riskerar vi att förlora mångfalden av perspektiv och erfarenheter som är avgörande för en sund och representativ demokrati. Det blir en ond spiral där människor som redan befinner sig i utanförskap kommer allt längre ifrån ett samhälle som tar hänsyn till deras åsikter och vardags utmaningar. Det är också dags att på djupet försöka förstå vad som ligger bakom siffrorna och agera utifrån det, säger Ahmed Abdirahman, grundare och vd på Järvaveckan.

I Hovsjö var valdeltagandet lägst i hela landet med endast 19 procent. Skillnaderna i valdeltagande inom området var också slående, där endast 16 procent av de inrikes födda med utrikesfödda föräldrar röstade, jämfört med 34 procent av de med båda föräldrarna födda i Sverige.

Dessa siffror belyser en växande klyfta i politiskt engagemang och deltagande i Sverige, och kastar ljus på behovet av målmedvetna insatser för att öka deltagandet i utsatta områden.

Läs även: – Valdeltagandet i Södertälje sjönk mest i hela Sverige

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 11 mars 2024 05:00
Senast uppdaterad: 10 mars 2024 23:17

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors