Företag i fokus:

DEBATT: Misstänkliggöra en stor del av Södertälje skapar större klyftor

Södertälje kommun

Arkivbild

Initiativet tryggare Södertälje har tidigare lyfte behovet av samverkan mellan föreningsliv, kommun och kyrkor i syfte att få till ännu fler förebyggande insatser för att hejda ungdomsvåldet. Initiativet pekade också på behovet av att lyfta allt det positiva som sker i vår stad. Trots detta har tonläget trappats upp, vi ser tyvärr en trend där politiker, tjänstemän och enskilda poliser svepande och stigmatiserande pekar ut södertäljebor som presumtiva kriminella.

Att misstänkliggöra en stor del av Södertälje skapar större klyftor och är definitivt inte till gagn för samverkan eller för den delen till polisens hjälp för att bekämpa kriminalitet.

Södertälje har fortsatt att förknippas med dödskjutningar, gängkriminalitet och handel med droger. Vi ser också en annan otrygghet, än den fysiska, växer sig allt starkare. Denna dubbla otrygghet ger de tre modiga skribenterna Hulya Koc, Sanny Shamoun och Yelda Hadodo uttryck för i sina insändare – å ena sidan hotet från den organiserade brottligheten å andra sidan konsekvenserna av stigmatisering av assyrier/syrianer som spridit sig.

Man ska naturligtvis inte förringa eller tiga ihjäl problem med kriminalitet. Det vill ingen! Samtidigt måste även konsekvenserna av en negativ bild av Södertälje och gruppen assyrier/syrianer som sprids börja belysas, analyseras och ifrågasättas. Vi möter många medlemmar som vittnar om samma utsatthet och exkludering som skribenterna ovan. Ungdomar av assyriskt/syrianskt ursprung, som på förhand känner sig utpekade som kriminella, stigmatiserade och utsatta, får begränsade livsval. 

”Man inte tycka annat än att det är märkligt och kan vara ett uttryck för strukturell diskriminering”

En oroväckande utveckling är också att allt fler blivit tysta, så väl enskilda som representanter för föreningar och organisationer, vågar inte ifrågasätta eller uttrycka sin åsikt offentligt. Det för tankarna till den tystnadskultur som fanns i våra hemländer och som alltjämt finns där.

Vi ser också att den assyrisk/syrianska representationen inom politiken och bland högre chefer i kommunen är nästintill obefintlig. Med tanke på att vi utgör 30-40 procent av södertäljeborna kan man inte tycka annat än att det är märkligt och kan vara ett uttryck för strukturell diskriminering. 

Kommunen har även svårt att marknadsföra sig som en bra plats att leva, arbeta och verka i. Att så mycket fokus och uppmärksamhet ges åt en klick som ägnar sig åt brott är inte konstruktivt och konsekvensen kan bli att brott och kriminalitet normaliseras och det är en farlig väg som vi bör undvika. Vi behöver oftare lyfta allt det goda och positiva som sker i Södertälje. För vilka andra kyrkor och föreningar kan samla flera hundra barn i regelbundna aktiviteter och flera tusen barn och deras familjer till ett jul- och luciafirande nyligen?

Ett varumärkesarbete bygger på att se, värdesätta och förmedla en identitet som är unik för Södertälje. Vad är mer unikt än Södertäljes befolkning, dess moderna historia, religionen och det rika unika natur- och kulturutbudet som finns här. 

Det pågår enorma ideella insatser varje dag för att ge barn och unga en meningsfull fritid. Vi behöver en dialog om hur vi tillsammans skapar bättre förutsättningar för det goda, för jämlikhet och inkludering som är minst lika viktigt som att bekämpa brottslighet. Nu måste alla goda krafter i vår stad stå enade, sluta smutskasta Södertälje och börja bygga tillit! 

Nedanstående organisationer, som tillsammans representerar en betydande andel av stadens medborgare, vill fokusera på det goda och kommer därför att bjuda in de politiska partierna till ett dialogmöte. 

För Initiativet tryggare Södertälje

Besim Aho,
ordf. S:t Jacobs församling

Birgitta Kaya,
ordf. S:t Afrem församling

Polin Shahho,
ordf. S:t Gabriel församling

Sonya Aho,
ordf. Assyriska föreningen

Siros Melkemichel,
ordf. Syrianska föreningen

Läs även: – Sluta svartmåla Södertälje Godner – Börja se det unika

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 9 januari 2024 12:24
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 12:57

Nykvarnsonen Johan Petersson medverkar i ”Bäst i test”

Tv4

Foto: TV4/Oliver Martin Henriquez

Under fredagen sändes det första avsnittet av TV4:s ’Bäst i test’. En av deltagarna är komikern och skådespelaren Johan Petersson, 54, från Nykvarn.

I 2023 kom nyheten att den populära serien ”Bäst i test” skulle byta hem från SVT till TV4. Med starten av den första säsongen på den nya kanalen blev det bekräftat att Johan Petersson, född och uppvuxen i Nykvarn, skulle vara en av deltagarna i panelen, tillsammans med Maria Lundqvist, Behrouz Badreh, Charlotta Björck och Mauri Hermundsson.

– Jag blev förvånad över att jag blev så väldigt upprörd när jag misslyckades och så väldigt glad när jag lyckades. Känslostormar de luxe, sade Johan Petersson tidigare i ett pressmeddelande.

Programledare David Sundin och Johan Petersson. Foto: TV4/Oliver Martin Henriquez

Johan Petersson är en mångsidig skådespelare och underhållare som inledde sin karriär som programledare för Disneyklubben i början av 90-talet. Han har uppträtt i teaterproduktioner, såsom ”Ståmatålmannen” på Apolloteatern, och har utvecklat sin skådespelartalang genom praktisk erfarenhet snarare än formell utbildning. Petersson har också varit programledare för TV-program som ”Hål i väggen” och ”Jag vet vad du gjorde förra lördagen” samt medverkat i TV-serier, reklamfilmer och kommenterat motorsport. Från 2011 till 2015 var även han del av ”Partaj” på Kanal 5, som vann flera utmärkelser.

Under fredagen medverkade han i det första programavsnittet av ”Bäst i test”.

”Ni ska veta att jag i alla fall gjorde mitt bästa!”, skrev han i ett inlägg på sociala medier.

Läs även: – Bäst i test-Mauri: ”Man gör bort sig inför väldigt mycket folk”

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 13 januari 2024 15:54
Senast uppdaterad: 13 januari 2024 17:08

”Barn och äldre lever på randen till vräkning”

123

Pressbild

2023 ser ut att bli ett rekordår när det gäller vräkningar av barnfamiljer enligt data från Kronofogden presenterade av SVT. Nu uppmanar Frälsningsarmén till starkare samarbete för att motverka vräkningar.

– Senast i helgen fick vi ett ärende med en ensamstående mamma, säger Leif Öberg, kårledare på Frälsningsarmén i Södertälje.

Fram till november det året var 610 barn drabbade av vräkningar, en ökning från 540 barn under hela 2022. Frälsningsarmén betonar behovet av förebyggande insatser genom samarbete mellan socialtjänsten, fastighetsägare och samhällsorganisationer. Med stigande levnadskostnader ökar risken för akut hemlöshet. Efter en tidigare nedgång i antalet vräkta barn sedan 2018, har siffrorna åter börjat stiga och 2023 når de nivåer liknande de efter finanskrisen 2008.

– Vi har konstant kontakt med individer, ensamstående med barn och äldre som lever på randen till vräkning. Vi fokuserar på att arbeta vräkningsförebyggande och går in i dialog med hyresvärdar, berörda myndigheter och framför allt så stödjer vi de utsatta människorna. Senast i helgen fick vi ett ärende med en ensamstående mamma, som saknar fungerande kontakt med socialtjänsten, säger Leif Öberg, kårledare på Frälsningsarmén i Södertälje.

Regeringen har länge strävat efter att undvika vräkningar av barnfamiljer, med en policy som kräver socialtjänstens närvaro vid sådana vräkningar. Trots detta saknades socialtjänsten vid flera vräkningar under året.

Många upplever idag en reell rädsla för hemlöshet. En nyligen genomförd undersökning av Frälsningsarmén och Ipsos visar att 20 procent av svenska föräldrar är oroliga för att förlora sitt hem. Denna oro är särskilt uttalad bland yngre, där 16 procent känner sig oroliga.

– För att vända utvecklingen krävs samverkan mellan kommuner och hyresvärdar på lokal nivå, för att så tidigt som möjligt fånga upp barnfamiljer i riskzonen. Det bästa är om parterna kan lösa situationen innan skulden växer och utan att Kronofogden behöver kopplas in. Kommunerna behöver också samarbeta med den ideella sektorn. Mer förutsättningar skulle kunna ges till den ideella sektorn för att kunna stödja barnfamiljer innan de hamnar i en vräkningssituation, säger Per-Johan Fernström på Frälsningsarméns sociala division.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 13 januari 2024 08:30
Senast uppdaterad: 9 mars 2024 19:37

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors