Företag i fokus:

DEBATT: Misstänkliggöra en stor del av Södertälje skapar större klyftor

Södertälje kommun

Arkivbild

Initiativet tryggare Södertälje har tidigare lyfte behovet av samverkan mellan föreningsliv, kommun och kyrkor i syfte att få till ännu fler förebyggande insatser för att hejda ungdomsvåldet. Initiativet pekade också på behovet av att lyfta allt det positiva som sker i vår stad. Trots detta har tonläget trappats upp, vi ser tyvärr en trend där politiker, tjänstemän och enskilda poliser svepande och stigmatiserande pekar ut södertäljebor som presumtiva kriminella.

Att misstänkliggöra en stor del av Södertälje skapar större klyftor och är definitivt inte till gagn för samverkan eller för den delen till polisens hjälp för att bekämpa kriminalitet.

Södertälje har fortsatt att förknippas med dödskjutningar, gängkriminalitet och handel med droger. Vi ser också en annan otrygghet, än den fysiska, växer sig allt starkare. Denna dubbla otrygghet ger de tre modiga skribenterna Hulya Koc, Sanny Shamoun och Yelda Hadodo uttryck för i sina insändare – å ena sidan hotet från den organiserade brottligheten å andra sidan konsekvenserna av stigmatisering av assyrier/syrianer som spridit sig.

Man ska naturligtvis inte förringa eller tiga ihjäl problem med kriminalitet. Det vill ingen! Samtidigt måste även konsekvenserna av en negativ bild av Södertälje och gruppen assyrier/syrianer som sprids börja belysas, analyseras och ifrågasättas. Vi möter många medlemmar som vittnar om samma utsatthet och exkludering som skribenterna ovan. Ungdomar av assyriskt/syrianskt ursprung, som på förhand känner sig utpekade som kriminella, stigmatiserade och utsatta, får begränsade livsval. 

”Man inte tycka annat än att det är märkligt och kan vara ett uttryck för strukturell diskriminering”

En oroväckande utveckling är också att allt fler blivit tysta, så väl enskilda som representanter för föreningar och organisationer, vågar inte ifrågasätta eller uttrycka sin åsikt offentligt. Det för tankarna till den tystnadskultur som fanns i våra hemländer och som alltjämt finns där.

Vi ser också att den assyrisk/syrianska representationen inom politiken och bland högre chefer i kommunen är nästintill obefintlig. Med tanke på att vi utgör 30-40 procent av södertäljeborna kan man inte tycka annat än att det är märkligt och kan vara ett uttryck för strukturell diskriminering. 

Kommunen har även svårt att marknadsföra sig som en bra plats att leva, arbeta och verka i. Att så mycket fokus och uppmärksamhet ges åt en klick som ägnar sig åt brott är inte konstruktivt och konsekvensen kan bli att brott och kriminalitet normaliseras och det är en farlig väg som vi bör undvika. Vi behöver oftare lyfta allt det goda och positiva som sker i Södertälje. För vilka andra kyrkor och föreningar kan samla flera hundra barn i regelbundna aktiviteter och flera tusen barn och deras familjer till ett jul- och luciafirande nyligen?

Ett varumärkesarbete bygger på att se, värdesätta och förmedla en identitet som är unik för Södertälje. Vad är mer unikt än Södertäljes befolkning, dess moderna historia, religionen och det rika unika natur- och kulturutbudet som finns här. 

Det pågår enorma ideella insatser varje dag för att ge barn och unga en meningsfull fritid. Vi behöver en dialog om hur vi tillsammans skapar bättre förutsättningar för det goda, för jämlikhet och inkludering som är minst lika viktigt som att bekämpa brottslighet. Nu måste alla goda krafter i vår stad stå enade, sluta smutskasta Södertälje och börja bygga tillit! 

Nedanstående organisationer, som tillsammans representerar en betydande andel av stadens medborgare, vill fokusera på det goda och kommer därför att bjuda in de politiska partierna till ett dialogmöte. 

För Initiativet tryggare Södertälje

Besim Aho,
ordf. S:t Jacobs församling

Birgitta Kaya,
ordf. S:t Afrem församling

Polin Shahho,
ordf. S:t Gabriel församling

Sonya Aho,
ordf. Assyriska föreningen

Siros Melkemichel,
ordf. Syrianska föreningen

Läs även: – Sluta svartmåla Södertälje Godner – Börja se det unika

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 9 januari 2024 12:24
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 12:57

Södertäljesonen Magnus Wennman vinner Stora Journalistpriset

Wennman

Staffan Lindberg och Magnus Wennmann, Aftonbladet Prisas för Årets Avslöjare. Foto: Ari Luostarinen

Magnus Wennman, tillsammans med Aftonbladet-kollegan Staffan Lindberg, har tilldelats Stora journalistpriset för sitt djupgående arbete med att granska H&M:s klädåtervinning.

Magnus Wennman, 44, som är född och uppvuxen i Södertälje samt son till den kända sportjournalisten Peter Wennman, har gjort sig ett namn inom journalistiken. Som fotograf på Aftonbladet har han vunnit flera utmärkelser, bland annat som Årets TV-fotograf 2019, samt priser i tävlingar som Årets bild, World Press Photo och Picture of the Year. Wennman har sedan en tid tillbaka valt att arbeta brett inom journalistiken verksamhet och tilldelas nu, tillsammans med kollega Staffan Lindberg, Sveriges mest ansedda journalistpris för sitt granskade arbete.

Deras gemensamma granskning avslöjade hur H&M:s påstådda klädåtervinning i realiteten innebar att kläder dumpades i fattiga länder, ett arbete som skildrades med hjälp av innovativa metoder som airtags för att spåra kläderna.

Juryns motivering för att ge dem priset var: ”Med smart metod avslöjas ett berg av lögner bakom den svenska klädjättens gröna fasad”.

– Helt otroligt hedrande. Man föreställer sig aldrig att man ska vinna priser. Just nu känns det väldigt inspirerande att fortsätta jobba med klimatjournalistik, säger Södertäljesonen Magnus Wennman i ett pressutskick.

Stora Journalistpriset, som har delats ut årligen sedan 1966 av Bonnier AB, syftar till att uppmuntra och belöna framstående yrkesinsatser inom journalistiken.

– Jäkligt glad att den här typen av jobb lyfts fram där vi granskar verkligheten bakom storföretagens hållbarhetslöften. Vi hoppas att fler journalister ska göra den här typen av granskningar och syna företagen, säger Staffan Lindberg.

(Annonslänk)

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 17 november 2023 12:27
Senast uppdaterad: 17 november 2023 12:32

NY RAPPORT: Barn rekryteras av tonåringar in i kriminalitet

Polis 1

Arkivbild

Tonåringar rekryterar barn i åldrarna 12-15 år till kriminella nätverk. Det visar en ny studie från Brottsförebyggande rådet (Brå), som bland annat bygger på intervjuer med personer som själva är eller har varit, involverade i kriminella nätverk.

Tonåringar i åldrarna 15–20 år rekryterar snabbt yngre barn, ibland inom loppet av en dag, för att utöka narkotikadistributionsnät i närområden.

Dessa barn används främst för att hantera narkotika men kan även tvingas utföra andra riskfyllda uppgifter som vapentransport och våldsdåd. Katharina Tollin, projektledare vid Brå, betonar att yngre barn är en billig arbetskraft som utnyttjas för att bland annat förvara, transportera och sälja narkotika och på så vis främja nätverkens tillväxt.

– Vår studie visar att det framförallt är tonåringar som värvar yngre barn till de kriminella nätverken och utnyttjar dem som sin egen arbetskraft. De yngre barnen är särskilt efterfrågade när det gäller att hantera narkotika. På så vis kan de äldre tonåringarna tjäna mer pengar och göra karriär inom nätverken, säger Katharina Tollin, projektledare, Brå.

Att lämna kriminella nätverk är betydligt svårare än att kliva in. Därför bör samhället agera snabbt när möjligheter uppstår för unga att avsluta sin involvering, som när ledande nätverksmedlemmar fängslas och inte kan övervaka dem som tidigare, skriver BRÅ i sin studie.

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 17 november 2023 08:30
Senast uppdaterad: 17 november 2023 00:58

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors