Företag i fokus:

INSÄNDARE: Nytt år hade kunnat innebära nya möjligheter för Södertälje

Godner-Rosen-Greg

Den styrande majoriteten i Södertälje, S, M och Mp

Nu går majoriteten in på sitt andra år med makten i Södertälje, vi kan bara hoppas att de visar prov på mer handlingskraft och ambition 2024 än vad vi fick se 2023. Den styrande majoriteten i Södertälje saknar en gemensam vision för staden. Det är inte förvånande. De tre partierna i majoriteten, M, Mp och S har alla helt olika visioner för samhället.  

När kommunen leds av en majoritet utan gemensam vision blir resultatet att kommunen blir reaktiv istället för proaktiv. S, M och Mp kan inte enas om framtiden och sitter därför mest och väntar på att problem ska uppstå och när de oundvikligen dyker upp hanteras de hafsigt och slarvigt. Ta bara parkeringsfrågan som exempel. Majoriteten tog en budget i november som avskaffade all gratis parkering för att bara några veckor senare lägga fram ett nytt förslag där gratisparkeringen bevaras till viss del. I bästa fall kan majoritetens lappa efter läge-attityd bevara status quo i Södertälje, men den kan aldrig leda till positiv förändring.  

Tyvärr lyckas majoriteten inte ens bevara status quo. Efter deras första år med makten har utanförskapet ökat, fler områden blivit utsatta och företagsklimatet har blivit sämre. För att kunna åstadkomma en positiv förändring krävs en vision om vart kommunen ska ta vägen. 

”Hade vi fått styra kommunen hade det nya året kunnat innebära nya möjligheter för vår stad.”

Vi Liberaler har en vision för Södertälje och hade vi fått styra kommunen hade det nya året kunnat innebära nya möjligheter för vår stad. Om vår vision blev verklighet hade vi tagit de första stegen för att riva utanförskapets murar. Vi hade gjort riktade satsningar för att stärka skolorna i de utsatta områdena. Vi hade tagit krafttag mot arbetslösheten och påbörjat ett gediget arbete för att förbättra Södertäljes företagsklimat. Liberalerna hade genomfört en samhällsbyggnadspolitik som ger fler som bor i utsatta områden möjlighet att äga sitt boende. Det hade satsats på fler fältassistenter och trygghetsvärdar för att skapa trygghet där den behövs som mest.  

Metin Hawsho, Gruppledare Liberalerna Södertälje: – ”Den styrande majoriteten i Södertälje saknar en gemensam vision för staden.”

Att stoppa utanförskapet är en ödesfråga för Södertälje, varje dag som passerar utan handling från majoriteten är en förlust i kampen mot utanförskapet. Det finns partier till höger om oss och som ser mer repression som den enda lösningen på utanförskapet och det finns partier till vänster om oss som väljer att blunda för problemen och tror att gängkriminalitet enkom kan botas med fler fritidsgårdar. 

Sanningen är att det behövs både förebyggande arbete och hårda tag för att bekämpa otryggheten i Södertälje. 

Södertäljes utmaningar existerar inte i ett vakuum. I år är det europaval, det är mycketviktigt för Södertälje. Gängkriminalitet är inte begränsad till Södertälje eller Sveriges gränser. Knarket, vapnen och morden beställs genom stora internationella nätverk. Vi måste inse att gängkriminaliteten är ett problem som sträcker sig över gränserna och måste bekämpas över gränserna. Vi vill se ett europeiskt FBI som kan kartlägga och bekämpa den grova organiserade brottsligheten i Europa. 

Södertälje är en handelsstad och de stora industrierna som finns här är helt beroende av att kunna sälja sina produkter på globala marknaden. En ödesfråga för Södertälje och hela den europeiska ekonomin är att EU lyckas sluta frihandelsavtal med USA och andra demokratier över världen. Genom den globala handeln blir Södertälje rikt. När du röstar i europavalet den 9e juni 2024 så ska du veta att en röst på Liberalerna i europavalet 2024 är en röst för mer europeiskt och globalt samarbete som gör Södertälje till både en tryggare, friare och rikare stad.  

Metin Hawsho, 
Gruppledare Liberalerna Södertälje

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 12 januari 2024 14:11
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:21

KRÖNIKA: Jag glömmer aldrig folkmordet på mitt folk

Sham

Folkmordsåret 1915. / Shamash Oyal, Telgenytt
Foto: AP

I skuggorna av historien, där minnen ropar ut sanningen, vilar ett sorgligt kapitel som väcker smärta och bitterhet hos mina människor. Det är berättelsen om Seyfo, en tragisk och ofta bortglömd episod av massakrer och förföljelse som drabbade mitt folk assyrier/syrianer, men också armenier och pontiska greker. Denna krönika är en hyllning till dem som föll offer och en påminnelse om det mörker som en gång svepte över folkgrupperna.

För att förstå Seyfo måste vi resa till början av 1900-talet, till det Ottomanska riket som brann i oroligheter och etniska spänningar. I denna tumultartade tid blev våra folk offer för en systematisk kampanj av förtryck och våld. Assyrier/syrianer, armenier och pontiska greker, trots sina skilda kulturer och traditioner, delade ödet av att vara minoriteter i en alltmer intolerant omgivning.

Seyfo, eller ”svärdets år”, som det översätts till, var en fas av brutalitet och förödelse. Våra städer och byar brändes ned, våra hem plundrades och våra närmaste och kära mördades utan barmhärtighet. Kvinnor och barn föll offer för övergrepp och förnedringar som fortfarande ekar i våra kollektiva minnen.

Det mest hjärtslitande är kanske inte bara den fysiska förlusten av liv, utan också förstörelsen av våra gemenskaper och kulturella arv. Kyrkor och historiska platser förstördes, och tusentals år av historia utplånades i en desperat strävan att utrota vår existens. Seyfo var inte bara ett brott mot människoliv, det var ett angrepp på vår identitet och vår rätt till existens.

Även om Seyfo har passerat från dåtiden till historien, fortsätter dess arv att påverka oss djupt. Många av oss bär fortfarande ärr av förlust och trauma från den tid då våra förfäder tvingades fly från sina hem och söka en fristad i främmande länder. Men trots de lidanden vi har upplevt och det förrädiska försöket att utplåna oss, står vi fortfarande här, stolta och motståndskraftiga.

Ello Amno överlevde folkmordet Seyfo 1915 och bosatte sig i Södertälje mot slutet av sitt liv. Han avled i början av 2000-talet. Foto: Privat

Ello Amno från Södertälje avled under början av 2000-talet. Han var den sista överlevande av Seyfo-folkmordet. Under sitt liv upplevde Ello Amno mycket lidande. På bilden syns hans tårar falla efter att han delat med sig av de fasansfulla händelserna från Osmanska riket.

Jag sänder mina kondoleanser till hans nära och kära.

I dag, när vi reflekterar över Seyfo och dess smärtsamma arv, måste vi komma ihåg att vi är mer än bara offer för historiens grymhet. Vi är överlevare, vi är bärare av en rik och mångskiftande kultur, och vi är värdiga att minnas och hedras. Genom att hålla minnet av Seyfo levande hedrar vi de som föll och förbinder oss att kämpa för rättvisa och försoning i en värld som fortfarande lider av konflikter och intolerans.

Så länge jag lever ska jag inte glömma folkmordet på mitt folk. Seyfo kommer att förbli en del av mitt arv och en påminnelse om vår styrka och vår envishet att överleva. Vi kommer att minnas, vi kommer att hedra och vi kommer aldrig att låta världen glömma.

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 25 april 2024 21:35
Senast uppdaterad: 25 april 2024 22:11

Nu börjar lagen om visitationszoner gälla

Polis- Pressbild

Pressbild

Från och med idag träder lagen om säkerhetszoner i kraft, vilket ger polisen rätt att upprätta visitationszoner i områden med hög risk för gängkonflikter.

Den nya lagen, kallad ”lagen om säkerhetszoner”, träder i kraft idag och möjliggör för polisen att inrätta visitationszoner i områden med hög risk för gängrelaterade konflikter. Zonerna, som primärt avser att förhindra våld så som skjutningar och sprängningar.

– Det handlar alltså både om påtaglig risk och synnerlig vikt. Det är starka juridiska termer, och med andra ord inget som kommer att fattas lättvindigt och ske överallt, säger Kristian Malzoff, kommissarie vid utvecklingsenheten på nationella operativa avdelningen(NOA), till TT.

(Annonslänk)

Visitationszonerna får vara aktiva i upp till två veckor men kan förlängas vid behov. Under denna period har polisen befogenhet att genomföra kroppsvisitationer på både vuxna och barn, samt att genomsöka fordon, utan krav på föreliggande brottsmisstanke.

En kroppsvisitation utförs genom en yttre kroppskontroll och granskning av föremål i fickor, liknande den säkerhetskontroll som genomförs på flygplatser. Regeln är att män endast visitas av manliga poliser, medan kvinnliga poliser hanterar visitation av kvinnor, även om undantag kan förekomma vid specifika situationer.

Trots de utökade befogenheterna kommer inte alla att visiteras.

– Vi får inte rutinmässigt visitera vem som helst eller slumpmässigt välja ut. Det ska vara omständigheter på plats som gör att polisen fattar beslutet, säger Malzoff till TT.

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 25 april 2024 16:00
Senast uppdaterad: 25 april 2024 14:32

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors