Företag i fokus:

INSÄNDARE: Nytt år hade kunnat innebära nya möjligheter för Södertälje

Godner-Rosen-Greg

Den styrande majoriteten i Södertälje, S, M och Mp

Nu går majoriteten in på sitt andra år med makten i Södertälje, vi kan bara hoppas att de visar prov på mer handlingskraft och ambition 2024 än vad vi fick se 2023. Den styrande majoriteten i Södertälje saknar en gemensam vision för staden. Det är inte förvånande. De tre partierna i majoriteten, M, Mp och S har alla helt olika visioner för samhället.  

När kommunen leds av en majoritet utan gemensam vision blir resultatet att kommunen blir reaktiv istället för proaktiv. S, M och Mp kan inte enas om framtiden och sitter därför mest och väntar på att problem ska uppstå och när de oundvikligen dyker upp hanteras de hafsigt och slarvigt. Ta bara parkeringsfrågan som exempel. Majoriteten tog en budget i november som avskaffade all gratis parkering för att bara några veckor senare lägga fram ett nytt förslag där gratisparkeringen bevaras till viss del. I bästa fall kan majoritetens lappa efter läge-attityd bevara status quo i Södertälje, men den kan aldrig leda till positiv förändring.  

Tyvärr lyckas majoriteten inte ens bevara status quo. Efter deras första år med makten har utanförskapet ökat, fler områden blivit utsatta och företagsklimatet har blivit sämre. För att kunna åstadkomma en positiv förändring krävs en vision om vart kommunen ska ta vägen. 

”Hade vi fått styra kommunen hade det nya året kunnat innebära nya möjligheter för vår stad.”

Vi Liberaler har en vision för Södertälje och hade vi fått styra kommunen hade det nya året kunnat innebära nya möjligheter för vår stad. Om vår vision blev verklighet hade vi tagit de första stegen för att riva utanförskapets murar. Vi hade gjort riktade satsningar för att stärka skolorna i de utsatta områdena. Vi hade tagit krafttag mot arbetslösheten och påbörjat ett gediget arbete för att förbättra Södertäljes företagsklimat. Liberalerna hade genomfört en samhällsbyggnadspolitik som ger fler som bor i utsatta områden möjlighet att äga sitt boende. Det hade satsats på fler fältassistenter och trygghetsvärdar för att skapa trygghet där den behövs som mest.  

Metin Hawsho, Gruppledare Liberalerna Södertälje: – ”Den styrande majoriteten i Södertälje saknar en gemensam vision för staden.”

Att stoppa utanförskapet är en ödesfråga för Södertälje, varje dag som passerar utan handling från majoriteten är en förlust i kampen mot utanförskapet. Det finns partier till höger om oss och som ser mer repression som den enda lösningen på utanförskapet och det finns partier till vänster om oss som väljer att blunda för problemen och tror att gängkriminalitet enkom kan botas med fler fritidsgårdar. 

Sanningen är att det behövs både förebyggande arbete och hårda tag för att bekämpa otryggheten i Södertälje. 

Södertäljes utmaningar existerar inte i ett vakuum. I år är det europaval, det är mycketviktigt för Södertälje. Gängkriminalitet är inte begränsad till Södertälje eller Sveriges gränser. Knarket, vapnen och morden beställs genom stora internationella nätverk. Vi måste inse att gängkriminaliteten är ett problem som sträcker sig över gränserna och måste bekämpas över gränserna. Vi vill se ett europeiskt FBI som kan kartlägga och bekämpa den grova organiserade brottsligheten i Europa. 

Södertälje är en handelsstad och de stora industrierna som finns här är helt beroende av att kunna sälja sina produkter på globala marknaden. En ödesfråga för Södertälje och hela den europeiska ekonomin är att EU lyckas sluta frihandelsavtal med USA och andra demokratier över världen. Genom den globala handeln blir Södertälje rikt. När du röstar i europavalet den 9e juni 2024 så ska du veta att en röst på Liberalerna i europavalet 2024 är en röst för mer europeiskt och globalt samarbete som gör Södertälje till både en tryggare, friare och rikare stad.  

Metin Hawsho, 
Gruppledare Liberalerna Södertälje

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 12 januari 2024 14:11
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:21

Kommunen ändrar sig om eldning i trädgårdar

Eld-tradgard-avfall-PEXEL

Foto: Pexels

Efter att nyligen ha infört striktare regler för eldning av trädgårdsavfall enligt EU-lagstiftning, har kommunen nu beslutat att återgå till de tidigare, mer flexibla reglerna.

Södertälje kommun meddelade förra veckan nya riktlinjer för hantering av trädgårdsavfall, i linje med nya EU-lagstiftningar som trädde i kraft vid årsskiftet. Dessa riktlinjer begränsar eldning till enbart vecka 17 under våren, med strikta krav på att eldningen inte ska medföra olägenheter för omgivningen. Detta baseras på EU-direktiv från Naturvårdsverket och regeringen, vilka kommunen sedan annonserade ut till Södertäljeborna.

Detta kritiserades bland annat av Centerpartiets Tage Gripenstam som lämnade in en motion till kommunfullmäktige. I motionen framfördes att den nuvarande lagen i Sverige ger möjlighet för kommunala beslut och undantag. Gripenstam föreslog att Södertälje kommun skulle behålla de tidigare reglerna för eldning av trädgårdsavfall som ett undantag från den nya lagstiftningen.

Nu väljer kommunen att backa från dessa från tidigare beslut. Det meddelar Lars Greger (MP) som berättar till LT att kommunen återinför till de gamla reglerna.

Tage Gripenstam, Centerpartiets gruppledare, kritiserade kommunens tidigare beslutet.
Foto: Södertälje kommun

– Där och då var det min tolkning att det var förbjudet att elda i trädgården, det var också så Naturvårdsverket uttryckte sig. Men det visade sig att många kommuner tolkar det här annorlunda och då har vi sagt att vi får utgå från de regler vi har haft sedan tidigare, säger Lars Greger, till LT.

Det innebär att kommuninvånarna tillåts att elda trädgårdsavfall under sex specifika veckor per år: veckorna 15, 16 och 17 under våren samt veckorna 39, 40 och 41 på hösten. Valborgsmässoafton förblir också ett undantag från eldningsförbudet.

(Annonslänk)

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 april 2024 19:40
Senast uppdaterad: 29 april 2024 19:40

DEBATT: Dialog behövs om Södertäljes framtid – ”Lämna rasismen på historiens bakgård”

Södertälje kommun

Södertälje kommunhus
Arkivbild

”Initiativet för tryggare Södertälje” arrangerade ett historiskt möte där runt 100 personer deltog i en dialog om bilden av Södertälje. I fokus var den stigmatisering som i politiska samtal förenar två skilda fenomen: den grova kriminalitetens spridning, och assyrier/syrianers förehavanden.

I lokalmedia pågår en debatt om kriminaliteten som gemensamt bekymmer, och assyrier/syrianers frustration att bli utpekade som kollektivt skyldiga. Mötet var historiskt för att den förenade många olika föreningar som nu har anledning att tillsammans fundera på hur bilden om Södertälje kan förändras.

Som forskare i offentlig förvaltning inledde jag dialogen.

Att beskriva den syrisk/ortodoxa gruppens gemenskap, nätverk, släktskap och aktiviteter som ett ”parallellsamhälle” och grogrund för kriminalitet utgår från en rasistisk föreställningsvärld. Så här fungerar rasifieringen: den särskiljer först den assyrisk/syrianska och andra invandrargrupper som fundamentalt annorlunda det som föreställs vara ”svenskt”. Sedan underordnas invandrarna som sämre fungerande och direkt skadliga för svenskheten som i sin tur antas vara problemfri. Historiskt grundas rasism i detta skapande av skillnader och hierarkier. Det börjar som skämt och myter och kan sluta i ren katastrof om ingen hindrar processen.

En etnisk grupp med erfarenhet av folkmord genomgår rasifiering igen. Har vi inget lärt från historien? Kommunens ledning säger att de inte stigmatiserar någon. För en utomstående är det svårt att hålla med. En tidigare verksam poliskommissarie kallar staden för ett ”Chicago under Al Capones tid”. Södertäljebor skäms för att berätta var de kommer ifrån på skolan eller när de söker arbete. Boel Godner själv instämmer i påståenden att ”kriminella klaner försöker infiltrera det politiska livet och styra kommuner”. Ett makalöst påstående.

”Även journalister medverkar i rasifieringen.”

Bedrägerier, skenskilsmässor, fusk med välfärdsstöd och bygglov uppfattas bero på gruppens beteenden, och inte enskildas handlingar. Även journalister medverkar i rasifieringen. Torbjörn Granström är mån om att i ”Kriget om Södertälje” nämna hur mycket kriminaliteten kostar staten i polis- och rättegångsinsatser. Samtidigt sätts inte lokala händelser i ett globalt sammanhang: hur funkar drogmarknaden och de (inter)nationella kriminella nätverken?

Kommunstyrelsens ordförande, Boel Godner, kritiseras för sina uttalanden.
Foto: Shamash Oyal

Droghandeln är också ett svenskt problem. Minst två parter ingår i transaktionerna. ”Svenskheten” osynliggörs genom att dölja konsumentens roll – oftast en välbemedlad vit svensk. De ungdomar som med våld slår sig fram i marknaden är också svenskar. De har växt upp i staden, gått på skolorna och varit en del av samhällsväven. Granström beskriver hur kommunen formar informella arbetsgrupper som sorterar bort anbud från fastighetsföretag med misstänkta kopplingar till kriminella (alltså de som ägs av assyrier/syrianer). Han beskriver också hur banker fryser hundratals företagares bankkonton bara på grund av liknande misstankar. Men inga analyser finns om strukturell diskriminering. Det ”krig” som pågår om Södertälje framstår i boken som ett slag mellan goda ”svenskar” och kriminella ”invandrare”.

Tusentals södertäljebor är angelägna om att bidra till en stad som kan blomstra.”

Invandrargrupper har inget ”eget” parallellsamhälle. Assyrier/syrianerna är svenskar och deras liv i Södertälje är integrerat i svenska normer och rättsprinciper och framstår dessutom som en unik framgångssaga. Se vad gruppen åstadkommit i idrott, föreningsliv, professionella prestationer, kultur- och litteratur, och inte minst företagande. Detta är Sverige.

Det är viktigt att diskutera kriminalitetens strukturer och det brottsförebyggande arbetet. Brottsbalken uppstod dock i Sverige långt innan invandrare kom hit. Tusentals södertäljebor är angelägna om att bidra till en stad som kan blomstra. Just nu handlar konflikten om orsakerna och strategierna där Initiativet klargjort att man vill bistå kommunen. Har kommunen råd att tacka nej? Lämna rasismen på historiens bakgård och se nyktert på utmaningarna. Tillsammans är ni starkare i kampen för en möjligheternas stad.

Nazem Tahvilzadeh,
docent i Statsvetenskap och lektor vid Södertörns högskola

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 april 2024 12:01
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 12:57

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors