Företag i fokus:

Pojkar åtalade – Försökte spränga Bandidoslokal

IMG_7964

Pojkarna fångades på övervakningskamera när de var på väg för att utföra bombdådet. Bild: Polisen

Två pojkar, skrivna i Södertälje, åtalas tillsammans med två 21-åringar för ett försök till sprängattentat mot Bandidos lokaler i Haninge. Sprängningsförsöket mot Bandidos kopplas till det Foxtrot och ledare Rawa Majid.

– Min tes har varit att det är Foxtrot-kopplat, en konflikt mellan Foxtrot och Bandidos, säger åklagaren Mats Ihlbom till Nyhetsbyrån Siren.

Händelsen inträffade den 6 september då pojkarna blev överrumplade och stoppades av medlemmar från Bandidos, vilket resulterade i en fysisk konfrontation där en av pojkarna misshandlades. Polisen fann senare den misshandlade 17-åringen när Bandidoslokalen tillsammans med sprängmedel och annan utrustning för bombtillverkning.

Flera personer greps och identifierades av polis.
Pojkarna åtals tillsammans med två 21-åringar, en kvinna och en man, som är misstänkta för att ha hjälpt till med planeringen och förberedelserna för attentatet.

17-åringarna, boende i Södertälje, fångades på bild i september 2023. Bild: Polisen

Kvinnan, bosatt i Järfälla, är misstänkt för att ha identifierat och sammanfört pojkarna som utförde brottet. Hon anklagas även för att ha instruerat dem om hur de skulle agera, ordnat transport för dem och säkerställt att de hade tillgång till material för att tillverka bomben. Den 21-årige mannen, skriven i Spånga, misstänks för att ha ansvarat för leverans av bombmaterialet.

Pojkarna tros ha blivit värvade via sociala medier och uppmanades att filma händelsen.

(Annonslänk)

– Jag tror det är på precis samma sätt som sker ganska ofta numer, att man har någon rekrytering av folk allmänt, ungefär som att man söker jobb på Arbetsförmedlingen. Man lägger ut olika uppdrag och så ser man vilka som nappar och är intresserade av att tjäna lite pengar, säger åklagaren Mats Ihlbom till Nyhetsbyrån Siren.

Enligt polisen är fallet starkt kopplat till Foxtrotnätverket, och en 31-årig man som misstänks ha anstiftat brottet är häktad i sin frånvaro.

– Han har starka kopplingar till Foxtrot, det är den konflikten som vi ser, säger Ihlbom.

Bevis i form av chattkonversationer, där en användare med en Foxtrotlogga uppmanar till handling, stärker misstankarna. Dom i målet förväntas meddelas den 17 januari, och en parallell utredning gällande misshandel av en av 17-åringarna, där en Bandidosmedlem varit inblandad, pågår fortfarande.

– Men bevisningen var inte tillräcklig så han är på fri fot. Den utredningen pågår men jag tror inte att vi kommer att komma i mål där, det är svårt att bevisa vem som har gjort vad, säger åklagaren.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 12 januari 2024 05:00
Senast uppdaterad: 12 januari 2024 13:57

KRÖNIKA: Jag glömmer aldrig folkmordet på mitt folk

Sham

Folkmordsåret 1915. / Shamash Oyal, Telgenytt
Foto: AP

I skuggorna av historien, där minnen ropar ut sanningen, vilar ett sorgligt kapitel som väcker smärta och bitterhet hos mina människor. Det är berättelsen om Seyfo, en tragisk och ofta bortglömd episod av massakrer och förföljelse som drabbade mitt folk assyrier/syrianer, men också armenier och pontiska greker. Denna krönika är en hyllning till dem som föll offer och en påminnelse om det mörker som en gång svepte över folkgrupperna.

För att förstå Seyfo måste vi resa till början av 1900-talet, till det Ottomanska riket som brann i oroligheter och etniska spänningar. I denna tumultartade tid blev våra folk offer för en systematisk kampanj av förtryck och våld. Assyrier/syrianer, armenier och pontiska greker, trots sina skilda kulturer och traditioner, delade ödet av att vara minoriteter i en alltmer intolerant omgivning.

Seyfo, eller ”svärdets år”, som det översätts till, var en fas av brutalitet och förödelse. Våra städer och byar brändes ned, våra hem plundrades och våra närmaste och kära mördades utan barmhärtighet. Kvinnor och barn föll offer för övergrepp och förnedringar som fortfarande ekar i våra kollektiva minnen.

Det mest hjärtslitande är kanske inte bara den fysiska förlusten av liv, utan också förstörelsen av våra gemenskaper och kulturella arv. Kyrkor och historiska platser förstördes, och tusentals år av historia utplånades i en desperat strävan att utrota vår existens. Seyfo var inte bara ett brott mot människoliv, det var ett angrepp på vår identitet och vår rätt till existens.

Även om Seyfo har passerat från dåtiden till historien, fortsätter dess arv att påverka oss djupt. Många av oss bär fortfarande ärr av förlust och trauma från den tid då våra förfäder tvingades fly från sina hem och söka en fristad i främmande länder. Men trots de lidanden vi har upplevt och det förrädiska försöket att utplåna oss, står vi fortfarande här, stolta och motståndskraftiga.

Ello Amno överlevde folkmordet Seyfo 1915 och bosatte sig i Södertälje mot slutet av sitt liv. Han avled i början av 2000-talet. Foto: Privat

Ello Amno från Södertälje avled under början av 2000-talet. Han var den sista överlevande av Seyfo-folkmordet. Under sitt liv upplevde Ello Amno mycket lidande. På bilden syns hans tårar falla efter att han delat med sig av de fasansfulla händelserna från Osmanska riket.

Jag sänder mina kondoleanser till hans nära och kära.

I dag, när vi reflekterar över Seyfo och dess smärtsamma arv, måste vi komma ihåg att vi är mer än bara offer för historiens grymhet. Vi är överlevare, vi är bärare av en rik och mångskiftande kultur, och vi är värdiga att minnas och hedras. Genom att hålla minnet av Seyfo levande hedrar vi de som föll och förbinder oss att kämpa för rättvisa och försoning i en värld som fortfarande lider av konflikter och intolerans.

Så länge jag lever ska jag inte glömma folkmordet på mitt folk. Seyfo kommer att förbli en del av mitt arv och en påminnelse om vår styrka och vår envishet att överleva. Vi kommer att minnas, vi kommer att hedra och vi kommer aldrig att låta världen glömma.

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 25 april 2024 21:35
Senast uppdaterad: 25 april 2024 22:11

Nu börjar lagen om visitationszoner gälla

Polis- Pressbild

Pressbild

Från och med idag träder lagen om säkerhetszoner i kraft, vilket ger polisen rätt att upprätta visitationszoner i områden med hög risk för gängkonflikter.

Den nya lagen, kallad ”lagen om säkerhetszoner”, träder i kraft idag och möjliggör för polisen att inrätta visitationszoner i områden med hög risk för gängrelaterade konflikter. Zonerna, som primärt avser att förhindra våld så som skjutningar och sprängningar.

– Det handlar alltså både om påtaglig risk och synnerlig vikt. Det är starka juridiska termer, och med andra ord inget som kommer att fattas lättvindigt och ske överallt, säger Kristian Malzoff, kommissarie vid utvecklingsenheten på nationella operativa avdelningen(NOA), till TT.

(Annonslänk)

Visitationszonerna får vara aktiva i upp till två veckor men kan förlängas vid behov. Under denna period har polisen befogenhet att genomföra kroppsvisitationer på både vuxna och barn, samt att genomsöka fordon, utan krav på föreliggande brottsmisstanke.

En kroppsvisitation utförs genom en yttre kroppskontroll och granskning av föremål i fickor, liknande den säkerhetskontroll som genomförs på flygplatser. Regeln är att män endast visitas av manliga poliser, medan kvinnliga poliser hanterar visitation av kvinnor, även om undantag kan förekomma vid specifika situationer.

Trots de utökade befogenheterna kommer inte alla att visiteras.

– Vi får inte rutinmässigt visitera vem som helst eller slumpmässigt välja ut. Det ska vara omständigheter på plats som gör att polisen fattar beslutet, säger Malzoff till TT.

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 25 april 2024 16:00
Senast uppdaterad: 25 april 2024 14:32

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors