Företag i fokus:

Telge Bostäders dåliga ekonomi är självförvållad

Granberg

Joakim Granberg, Realistpartiet 

Läser i LT 5/1 att Telgebostäders ekonomi inte går ihop, man lägger en stor del av skulden på de ökade byggkostnaderna. 

Materialkostnaderna har ökat kraftigt de senaste 2 åren, men vid en nybyggnation så består den totala kostnaden endast till ca 30% av materialkostnader, övriga ca 70% är arbetskostnader för byggnation och projektering.

Vid byggnation av höghuset i Grusåsen ”Stockholmsberget” blev Skanskas projekteringskostnader så höga att totalpriset för byggnationen blev så dyr att Telgebostäder tvingades ta ut Södertäljes högsta hyror för att få ekonomin att gå ihop, resultatet blev att många bostäder länge stod tomma.

En annan anmärkningsvärd strategi var att man inte nyttjade det statliga investeringsstödet som hade givit ca 70 miljoner till projektet, det hade visserligen tvingat bolaget att hålla en lägre hyresnivå, ca 4 200 kr för en 1a på 35 kvm i stället för ca 7200 kr, det ville man inte utan valde i stället att lägga den självförvållade extrema byggkostnaden direkt på hyresgästerna. 

”Endast Skanska eller Peab som kvalificerar sig för att bygga åt de kommunala bolagen”

Vi ser historiskt samma problematik inom Telge fastigheter där man också envisas med att ställa så höga omsättningskrav och övrigt knepiga krav likställt med att piska egen rygg då det i slutändan ofta endast blir Skanska eller Peab som kvalificerar sig för att bygga åt de kommunala bolagen, och projekteringskostnaderna blir därefter = Extremt höga!

Ett tydligt och färskt exempel är byggnationen av Bårsta fritidsgård,
enligt upphandlingens resultat så var det endast ett enda bolag som överlevde kravställningarna för att bygga fritidsgården – SKANSKA, inget annat byggbolag klarar av att bygga just denna fritidsgård är slutsatsen Telge drar.

Resultatet är att nu bygger Skanska sannolikt Europas dyraste fritidsgård per kvm, kostanden blir minst 83 000 kr per kvm vilket totalt landar på minst 100 miljoner kronor för fritidsgården. Telge fastigheter resonerar på samma vis som Telge bostäder, man ser inte den extrema byggkostnaden som något problem, utan man lägger kostnaden helt enkelt på hyresgästen, som i det här fallet är kultur och fritid som nu ska betala över 500 000 kr per månad i hyra, det är hutlöst. 

Man kan i sammanhanget lägga till att Telge fastigheter även lagt över 100 miljoner på ”gjuteriet” och nu när grafikens hus inte ska betala hyran (vilket vi fattade för flera år sedan) så lägger man även den hyran på kultur och fritid som har så höga hyreskostnader att det drabbar hela verksamheten!

”786 bostäder i Hovsjö såldes till bekanta 55 miljoner kronor billigare”

Telgebostäder borde genom åren ha lärt sig läxan, man blev blåsta av Skanska i ”Fornhöjdsskandalen” 2018 då budgeten drog över med nära en kvarts miljard, och när man inte blir blåst så säljer man dessutom ut sina fastigheter till REA priser och försämrar bolagets ekonomi ytterligare.

786 bostäder i Hovsjö såldes till bekanta 55 miljoner kronor billigare än vad ett stort bostadsbolag ville betala, sedan hemligstämplade man affären.
Och som inte det vore nog så sålde man ut 124 radhus för 723 000 kr styck, radhusen som sedan kunde säljas vidare för ca 2 miljoner kronor styck, i ett svep så hade Telgebostäder givit bort en bra bit över 110 miljoner kronor!

Revisionsrapport påpekade sedan att om man vill hålla god ekonomi i ett bostadsbolag så bör man ta marknadspriser när man säljer bostäder, inte slumpa bort dem till kompisar! 

Krister Mellström är nu VD för båda bolagen, vi hoppas att han tagit lärdom av tidigare haverier och misstag så att bättring sker, lycka till!

Joakim Granberg,
Realistpartiet 

Läs även: – Kommunen sålde Hovsjö för underpris – 55 miljoner kronor billigare till Månsbro

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 15 januari 2024 12:14
Senast uppdaterad: 15 januari 2024 12:21

DEBATT: Ljus framtid för stadskärnan – med rätt beslut

Sodertalje-2

Foto: Alexander Isa

Efterlängtade förändringar sker nu i centrala Södertälje. Vi går från 1960-talets stadsbyggnadsideal, då bilar och betong var högsta mode, till mer attraktiva och tillgängliga miljöer.

Här är både uppförandet av Marenhotellet och den förestående omdaningen av Lotsudden slående exempel. Och självklart måste hotellgäster, som anländer med fordon skodda med dubbade vinterhjul, smidigt kunna ta sig till Kringlangaraget – trots det beslutade dubbdäcksförbudet.

Konkurrensen är numera knivskarp från såväl nät- som externhandel. Vi behöver därför kratta manegen för våra luttrade näringsidkare i centrum.

”Majoriteten drabbades plötsligt av eftertankens kranka blekhet”

Ett sätt är att fortsätta att finansiera två timmars avgiftsfri parkering på tre p-platser. Majoriteten drabbades plötsligt av eftertankens kranka blekhet och återinför detta – men bara på två ställen och under en kortare period. KD håller en rak linje och säger att detta ska gälla hela året på Centralplan, Sorbonparkeringen och vid Tom Tit. Det kostar naturligtvis en slant, men är uppskattat av både besökare och handlare och en nödvändig vitamininjektion för en levande stadskärna.

Ett annat sätt är att låta badparadiset Sydpoolen bli kvar på sin nuvarande plats, på bekvämt gångavstånd från järnvägsstation och bussterminal, med tillhörande parkering (som eventuellt kan däckas över för att möta behovet av bostäder). Titta i god tid innan avtalet med Actic löper ut på framtida ägarstruktur, renoveringsbehov och expansionsmöjligheter. Här ser vi gärna en dubbelt så lång tävlingsbassäng och en mindre utomhusbassäng med magnifik utsikt mot Yttre Maren – snacka om dragplåster för stadskärnan.

Artiklen fortsätter efter annonsen

(Annonslänk)

Ett tips är också att sondera terrängen för en flytt av Stadsbiblioteket och Konsthallen till Gjuteriet när Lunakvarteret omdanas. Vårt Science Center och ett ”kulturkluster” i Norra Stadskärnan kan bli en publikmagnet, samtidigt som vi undviker en förgävesinvestering när den upprustade gamla industrifastigheten av allt att döma står utan hyresgäst.

E-handel, pandemi och konjunkturavmattning har påverkat våra köpvanor. Men hur framtidssäkrar vi stadskärnan i allmänhet och detaljhandeln i synnerhet i denna nya verklighet? Samtidigt som ekonomin ljusnar vid horisonten med lägre inflation och räntor måste vi lokalt fatta framtidsinriktade beslut i samförstånd. Här krävs utvecklade samarbeten mellan kommunen, fastighetsägare, företagare och den driftiga eventarrangören Södertälje City.

”En unik upplevelse som varken Skärholmen eller Kungens Kurva kan erbjuda sin besökare.”

Tiden är mogen för människan att återerövra staden. Enligt bedömare har de externa handelsplatserna nått sin kulmen och en renässans väntar citykärnorna – nu med fokus på mat, affärer, kultur och allehanda upplevelser. Här kan Luna, som likt Fågel Fenix återuppstår, spela en framträdande roll. Visionen är att slumrande gator gör comeback, liksom en riktig biograf, bostäder och butiker blandas och en integrerad skola, som på eftermiddagen blir ett ”Ungdomens hus”. Fördelarna för stadskärnan är flera; en ökad dagbefolkning, som arbetar, studerar, handlar och lunchar, och en ökad nattbefolkning, som genom att bo och leva i centrum skapar trygghet.

Södertälje kan med rätt agerande leva upp till ”15-minutersstaden” – där allt finns inom räckhåll. Vi kan i stadskärnan stoltsera med äventyrsbad, kvalitetshotell, förnämliga parker, välrenommerade kulturinstitutioner, rikt butiksutbud, mat från världens alla hörn och som grädde på moset – det spektakulära skådespelet när stora fartyg slussar. Det senare är en unik upplevelse som varken Skärholmen eller Kungens Kurva kan erbjuda sin besökare.

Mats Siljebrand (KD)
Andre vice ordförande, stadsbyggnadsnämnden

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 23 december 2023 05:00
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 12:57

Ett av Södertäljes största projekt i startgropen

Luna

Pressbild

Södertälje står inför en betydande förvandling med omgestaltningen av Lunakvarteret, potentiellt det största projektet i den centrala delen av staden på över 50 år. Efter årsskiftet presenteras dessutom de olika bidragen i arkitekttävlingen, som visar ett möjligt nytt Luna.

Lunakvarteret, som inkluderar Luna 1, 4, 8 och 9, är en del av en större omstrukturering, inklusive rivning och modernisering. Luna 8, som har drabbats av fuktskador, planeras att rivas, medan de kulturhistoriskt värdefulla byggnaderna Luna 1 och 4 ska bevaras.

En arkitekttävling pågår för att skapa en vision för det nya Lunakvarteret, där viktiga aspekter som kulturhistoriska värden och de befintliga byggnadernas stommar beaktas. Planen innefattar att återuppliva S:ta Ragnhildsgatan och skapa nya förbindelser mellan Storgatan och Nygatan trots de maningar såsom höjdskillnaden mellan gatorna och integrationen av befintliga strukturer.

Stadsarkitekten Andreas Pålsson och Telges projektledare Elena Qyreon. Foto: Södertälje kommun.

– Idag har vi en stadskärna där vi mest rör oss längs gågatan. Vi har ganska mörka sidogator och gallerian stängs helt om kvällarna. Med flera nya kvarter kan vi öppna upp mot fler gator och möjliggöra liv och rörelse under fler av dygnets alla timmar, något som skapar en närvaro och i sin tur en större trygghet, säger stadsarkitekten Andreas Pålsson och Telges projektledare Elena Qyreon.

Projektet siktar på att expandera Lunakvarteret från cirka 70 000 BTA kvadratmeter till upp till 100 000 BTA kvadratmeter, vilket kan innebära högre byggnader än tidigare. Detta skulle göra det till det största projektet i Södertäljes moderna historia.

Parallellt med Lunakvarteret pågår andra utvecklingsprojekt i Södertälje, bland annat slussen och inre Maren, men också det nya hotellbygget på McDonalds tomten.

Men trots de ekonomiska utmaningarna är målet att färdigställa Lunakvarteret till 2032, med en justerad budget på 1,25 miljarder kronor efter beslutet att bevara vissa stommar. Projektet står inför flera utmaningar, men dess genomförande skulle markera en historisk förändring i Södertälje.

Bild: Södertälje kommun

Biograf kan bli verklighet i Södertälje.

– De nya kvarteren kan skapa en balans mellan dag- och nattbefolkning med liv och rörelse även efter kontorstid. Om vi dessutom har sådant som drar mycket folk som till exempel en biograf, så kan kvarteren leva under flera timmar under dygnet. Vi jobbar mot att det ska bli det och vi har diskussioner på gång, samtidigt som vi inte kan ge några garantier, säger Elena Qyreon.

En plats för alla

– Lunakvarteren ska vara för alla, för hela Södertälje. Vi vill att alla, oavsett var man bor, ska kunna känna en stolthet över de nya Lunakvarteren, men även en stolthet över Södertälje. Södertälje är mångfacetterat och den vill vi ska synas i de nya Lunakvarteren. Därför har vi haft många workshops och dialoger. Inte minst på Södertäljefestivalen 2022 där vi frågade besökare och invånare om synpunkter som vi nu tagit med oss in i arbetet, säger Andreas.

Bild: Södertälje kommun

Läs även:
Så kommer nya området vid Maren och slussen se ut

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 22 december 2023 18:34
Senast uppdaterad: 8 januari 2024 22:18

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors