Företag i fokus:

Telge Bostäders dåliga ekonomi är självförvållad

Granberg

Joakim Granberg, Realistpartiet 

Läser i LT 5/1 att Telgebostäders ekonomi inte går ihop, man lägger en stor del av skulden på de ökade byggkostnaderna. 

Materialkostnaderna har ökat kraftigt de senaste 2 åren, men vid en nybyggnation så består den totala kostnaden endast till ca 30% av materialkostnader, övriga ca 70% är arbetskostnader för byggnation och projektering.

Vid byggnation av höghuset i Grusåsen ”Stockholmsberget” blev Skanskas projekteringskostnader så höga att totalpriset för byggnationen blev så dyr att Telgebostäder tvingades ta ut Södertäljes högsta hyror för att få ekonomin att gå ihop, resultatet blev att många bostäder länge stod tomma.

En annan anmärkningsvärd strategi var att man inte nyttjade det statliga investeringsstödet som hade givit ca 70 miljoner till projektet, det hade visserligen tvingat bolaget att hålla en lägre hyresnivå, ca 4 200 kr för en 1a på 35 kvm i stället för ca 7200 kr, det ville man inte utan valde i stället att lägga den självförvållade extrema byggkostnaden direkt på hyresgästerna. 

”Endast Skanska eller Peab som kvalificerar sig för att bygga åt de kommunala bolagen”

Vi ser historiskt samma problematik inom Telge fastigheter där man också envisas med att ställa så höga omsättningskrav och övrigt knepiga krav likställt med att piska egen rygg då det i slutändan ofta endast blir Skanska eller Peab som kvalificerar sig för att bygga åt de kommunala bolagen, och projekteringskostnaderna blir därefter = Extremt höga!

Ett tydligt och färskt exempel är byggnationen av Bårsta fritidsgård,
enligt upphandlingens resultat så var det endast ett enda bolag som överlevde kravställningarna för att bygga fritidsgården – SKANSKA, inget annat byggbolag klarar av att bygga just denna fritidsgård är slutsatsen Telge drar.

Resultatet är att nu bygger Skanska sannolikt Europas dyraste fritidsgård per kvm, kostanden blir minst 83 000 kr per kvm vilket totalt landar på minst 100 miljoner kronor för fritidsgården. Telge fastigheter resonerar på samma vis som Telge bostäder, man ser inte den extrema byggkostnaden som något problem, utan man lägger kostnaden helt enkelt på hyresgästen, som i det här fallet är kultur och fritid som nu ska betala över 500 000 kr per månad i hyra, det är hutlöst. 

Man kan i sammanhanget lägga till att Telge fastigheter även lagt över 100 miljoner på ”gjuteriet” och nu när grafikens hus inte ska betala hyran (vilket vi fattade för flera år sedan) så lägger man även den hyran på kultur och fritid som har så höga hyreskostnader att det drabbar hela verksamheten!

”786 bostäder i Hovsjö såldes till bekanta 55 miljoner kronor billigare”

Telgebostäder borde genom åren ha lärt sig läxan, man blev blåsta av Skanska i ”Fornhöjdsskandalen” 2018 då budgeten drog över med nära en kvarts miljard, och när man inte blir blåst så säljer man dessutom ut sina fastigheter till REA priser och försämrar bolagets ekonomi ytterligare.

786 bostäder i Hovsjö såldes till bekanta 55 miljoner kronor billigare än vad ett stort bostadsbolag ville betala, sedan hemligstämplade man affären.
Och som inte det vore nog så sålde man ut 124 radhus för 723 000 kr styck, radhusen som sedan kunde säljas vidare för ca 2 miljoner kronor styck, i ett svep så hade Telgebostäder givit bort en bra bit över 110 miljoner kronor!

Revisionsrapport påpekade sedan att om man vill hålla god ekonomi i ett bostadsbolag så bör man ta marknadspriser när man säljer bostäder, inte slumpa bort dem till kompisar! 

Krister Mellström är nu VD för båda bolagen, vi hoppas att han tagit lärdom av tidigare haverier och misstag så att bättring sker, lycka till!

Joakim Granberg,
Realistpartiet 

Läs även: – Kommunen sålde Hovsjö för underpris – 55 miljoner kronor billigare till Månsbro

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 15 januari 2024 12:14
Senast uppdaterad: 15 januari 2024 12:21

Nyfödda minskar i Södertälje – Men befolkningen ökar

DA078071-5403-4635-8358-5A113FBFB7B2

Foto: Alexander Isa / Pxhere

Befolkningen ökar i Södertälje, samtidigt var antalet nyfödda i kommunen under 2022 det lägsta antalet på 16 år. Det visar färsk statistik från SCB.

Baserat på folkbokförd befolkning har Statistikmyndigheten sammanställt barnafödandet i Södertälje. År 2022 föddes totalt 1072 barn i kommunen, en minskning från 2021. I Södertälje kommun var det 16 år sedan det föddes så få barn som under 2022, visar ny statistik från SCB.

Den totala folkmängden i kommunen ökade däremot med 1217 invånare. December 2020 passerade Södertälje kommun 100.000 invånare.. Idag bor det numera 102.426 personer som motsvarar en ökning med 1,2 procent jämfört med år 2021. 

Färre nyfödda än på 16 år i Södertälje

– Senast det föddes färre barn i Södertälje var 2006. Då föddes det 1065 barn i kommunen, säger Lovisa Sköld, befolkningsstatistiker på SCB i ett pressutskick.

Men det är inte enbart i Södertälje barnafödandet minskat. Enligt SCB minskade antalet nyfödda i 20 av 21 kommuner i Stockholms län, samt i 215 av Sveriges 290 kommuner under 2022 jämfört med 2021.

– Det är svårt att säga exakt vilka faktorer som ligger bakom det minskade barnafödandet under 2022. Men vi ser att antalet födda barn per kvinna minskar bland både Sverigefödda och utrikesfödda kvinnor, säger Lena Lundkvist, demograf på SCB.

Några av de anledningarna som påverkat historiskt är bland annat ekonomiska konjunkturer, utbildningsnivåer, deltagande i arbetsliv och olika samhällsfaktorer som förändringar i familjepolitiken.

Att Södertäljes befolkning ökat till 102.426 personer menar Lovisa Sköld att det främst beror på inflyttningen som gör att folkmängden i Södertälje ökar.

– 7748 personer flyttade dit under förra året, medan 7040 flyttade därifrån. Trots de relativt låga födelsetalen var det fortfarande fler som föddes än som dog i kommunen, säger Lovisa Sköld befolkningsstatistiker på SCB.

Läs: – Här är Södertäljes populäraste namn 2022

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 22 februari 2023 10:53
Senast uppdaterad: 22 februari 2023 10:59

Ledarfiguren anmäler anstalt – JO inleder granskning

Kriminalvården

Foto: Kriminalvården.

Abraham Aho, en av polisens utpekade ledarfigurer inom Södertäljenätverket, begränsas att ta ut förundersökningar och andra handlingar nödvändiga för att driva rättsprocesser. Det har Ahos advokat, Ni De Keiser, anmält till Justitieombudsmannen, JO – som nu väljer att granska.

31-åringen har suttit fängslad sedan våren 2021 och dömts att avtjäna 9 år och två månader i fängelse. Han har fortfarande flertalet pågående rättsliga ärenden, men ska enligt en JO-anmälan begränsas av Kriminalvården att ta ut allmänna handlingar.

Sedan han placerades på Kumla har anstalten krävt att betalning för handlingarna enbart ska ske genom hans så kallade ”kioskkonto”. Det i sin tur har enligt advokaten inneburit att Aho i stor utsträckning begränsats att ta del av de allmänna handlingarna, kopplade till hans processer – då intagna förhållandevis har begränsat med pengar.

Den 25 januari upprättade ledargestalten, Abraham Aho, genom sitt anbud, en anmälan till Justitieombudsmannen om allvarliga brister på anstalten.

”Kriminalvårdens hantering snarare utgör regel än undantag och drabbar flertalet intagna inom Kriminalvården, med de konsekvenser det innebär, talar för det.”, skriver advokaten Ni De Keiser i anmälan till Justitieombudsmannen.

Nu begär JO att Kriminalvården yttrar sig över det som förs fram i anmälan och kräver ett svar senast den 21 april.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 22 februari 2023 05:00
Senast uppdaterad: 21 februari 2023 22:54

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors