Företag i fokus:

Telge Bostäders dåliga ekonomi är självförvållad

Granberg

Joakim Granberg, Realistpartiet 

Läser i LT 5/1 att Telgebostäders ekonomi inte går ihop, man lägger en stor del av skulden på de ökade byggkostnaderna. 

Materialkostnaderna har ökat kraftigt de senaste 2 åren, men vid en nybyggnation så består den totala kostnaden endast till ca 30% av materialkostnader, övriga ca 70% är arbetskostnader för byggnation och projektering.

Vid byggnation av höghuset i Grusåsen ”Stockholmsberget” blev Skanskas projekteringskostnader så höga att totalpriset för byggnationen blev så dyr att Telgebostäder tvingades ta ut Södertäljes högsta hyror för att få ekonomin att gå ihop, resultatet blev att många bostäder länge stod tomma.

En annan anmärkningsvärd strategi var att man inte nyttjade det statliga investeringsstödet som hade givit ca 70 miljoner till projektet, det hade visserligen tvingat bolaget att hålla en lägre hyresnivå, ca 4 200 kr för en 1a på 35 kvm i stället för ca 7200 kr, det ville man inte utan valde i stället att lägga den självförvållade extrema byggkostnaden direkt på hyresgästerna. 

”Endast Skanska eller Peab som kvalificerar sig för att bygga åt de kommunala bolagen”

Vi ser historiskt samma problematik inom Telge fastigheter där man också envisas med att ställa så höga omsättningskrav och övrigt knepiga krav likställt med att piska egen rygg då det i slutändan ofta endast blir Skanska eller Peab som kvalificerar sig för att bygga åt de kommunala bolagen, och projekteringskostnaderna blir därefter = Extremt höga!

Ett tydligt och färskt exempel är byggnationen av Bårsta fritidsgård,
enligt upphandlingens resultat så var det endast ett enda bolag som överlevde kravställningarna för att bygga fritidsgården – SKANSKA, inget annat byggbolag klarar av att bygga just denna fritidsgård är slutsatsen Telge drar.

Resultatet är att nu bygger Skanska sannolikt Europas dyraste fritidsgård per kvm, kostanden blir minst 83 000 kr per kvm vilket totalt landar på minst 100 miljoner kronor för fritidsgården. Telge fastigheter resonerar på samma vis som Telge bostäder, man ser inte den extrema byggkostnaden som något problem, utan man lägger kostnaden helt enkelt på hyresgästen, som i det här fallet är kultur och fritid som nu ska betala över 500 000 kr per månad i hyra, det är hutlöst. 

Man kan i sammanhanget lägga till att Telge fastigheter även lagt över 100 miljoner på ”gjuteriet” och nu när grafikens hus inte ska betala hyran (vilket vi fattade för flera år sedan) så lägger man även den hyran på kultur och fritid som har så höga hyreskostnader att det drabbar hela verksamheten!

”786 bostäder i Hovsjö såldes till bekanta 55 miljoner kronor billigare”

Telgebostäder borde genom åren ha lärt sig läxan, man blev blåsta av Skanska i ”Fornhöjdsskandalen” 2018 då budgeten drog över med nära en kvarts miljard, och när man inte blir blåst så säljer man dessutom ut sina fastigheter till REA priser och försämrar bolagets ekonomi ytterligare.

786 bostäder i Hovsjö såldes till bekanta 55 miljoner kronor billigare än vad ett stort bostadsbolag ville betala, sedan hemligstämplade man affären.
Och som inte det vore nog så sålde man ut 124 radhus för 723 000 kr styck, radhusen som sedan kunde säljas vidare för ca 2 miljoner kronor styck, i ett svep så hade Telgebostäder givit bort en bra bit över 110 miljoner kronor!

Revisionsrapport påpekade sedan att om man vill hålla god ekonomi i ett bostadsbolag så bör man ta marknadspriser när man säljer bostäder, inte slumpa bort dem till kompisar! 

Krister Mellström är nu VD för båda bolagen, vi hoppas att han tagit lärdom av tidigare haverier och misstag så att bättring sker, lycka till!

Joakim Granberg,
Realistpartiet 

Läs även: – Kommunen sålde Hovsjö för underpris – 55 miljoner kronor billigare till Månsbro

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 15 januari 2024 12:14
Senast uppdaterad: 15 januari 2024 12:21

Här är Södertäljes framtida kollektivtrafik – Nya busslinjer

BRT

Pressbild.

En första etapp av de ny satsningar som gjordes i augusti kan nu genomföras där man bland annat satsat på snabbare resor lokalt och regionalt. Samtidigt handlar det om att förändra arbetspendlingen.

I ett pressmeddelande konstaterar Region Stockholm att Södertälje ska genom sin kollektivtrafik nu bidra till tillväxt.

– Kollektivtrafiken i Södertälje ska bidra till tillväxt, utveckling och fortsatt gynnande av mänskligt liv och rörelse. Jag är därför stolt över att vi redan nu tar första stegen mot slutmålet, tre månader efter pressträffen i somras. Det ska vara enklare och snabbare att ta sig till och från sitt arbete och det här är startskottet för nästa steg i kollektivtrafikens utveckling för att uppnå världens modernaste kollektivtrafik, framhäver Moderaternas Kristoffer Tamson, Regionråd och avgående ordförande för SL.

Ny busslinje 777 och snabbare resor lokalt.

En ny busslinje träder fram, nämligen 777 och som är blivande BRT-linje (superbuss). Bussen avgår från bland annat Ronna, Södertälje syd och Geneta, vilket ska göra resan snabbare och mer bekväm. 

Ytterligare en ny busslinje blir 747, direktlinje som trafikerar Liljeholmen- Ronna och därefter stannar även vid AstraZeneca, Scania och Södertälje Sjukhus. Enligt pressmeddelandet ska detta kapa restiden mellan 15 till 20 minuter beroende på vilken tid på dygnet man reser. 

– Att vi redan efter några månader går från ord till handling visar på att modellen som vi tillsammans med SL och Södertälje kommun arbetar efter fungerar väl. Nu kan vi sjösätta en första etapp som koppar tjäna Södertäljeborna väl på vägen  mot ett hållbart växande Södertälje, säger Martin Pagrotsky, vd på Nobina Sverige. 

Framtidens kollektivtrafik i Södertälje.

Scania och AstraZeneca genererar dagligen en stor inpendling på ungefär 24 000 människor och därav blir Södertälje södra Stockholmsregionens viktigaste arbetsmarknadsnod. I dagsläget pendlar större delen av arbetsgivarnas personal med personbil, vilket leder till bland annat trängsel men även luftkvalitetsproblem i Södertäljes stadskärna. 

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 14 december 2022 09:53
Senast uppdaterad: 5 december 2023 21:43

Stödet till Nato ökar i ny undersökning

SCB statistik

Pressbild, SCB

Den senaste partisympatiundersökning gjord av Statistikmyndigheten, SCB, visar att fler väljare är positivt inställda till Nato. Totalt uppger 67,8 procent av väljare att de är ganska eller mycket positivt inställda till Nato, vilket är en ökning med 5,3 procent.

– Jämfört med undersökningen i maj har andelen väljare som uppger att de är mycket positiva ökat. Andelen som svarar att de inte vet eller inte vill svara på frågan har samtidigt minskat. Dessa förändringar är statistiskt säkerställda, säger Leonora Uddhammar, statistiker på SCB, i ett pressmeddelande.

Partisympatiundersökningen i maj ställdes frågan om väljares inställning till Nato för första gången. I maj svarade 22,6 procent av väljare att de var mycket positivt inställda till Nato, och i den andra mätningen i november uppgavs det att 28,9 procent var det.

De som ingår i undersökningen har tillfrågats om de är ganska eller mycket positivt/negativt inställda till ett svenskt medlemskap i Nato. I frågeställningen ingår inte ett ja eller nej till medlemskap.

Text: Gustav Pettersson

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 14 december 2022 04:00
Senast uppdaterad: 13 december 2022 21:37

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors