Företag i fokus:

Telge Bostäders dåliga ekonomi är självförvållad

Granberg

Joakim Granberg, Realistpartiet 

Läser i LT 5/1 att Telgebostäders ekonomi inte går ihop, man lägger en stor del av skulden på de ökade byggkostnaderna. 

Materialkostnaderna har ökat kraftigt de senaste 2 åren, men vid en nybyggnation så består den totala kostnaden endast till ca 30% av materialkostnader, övriga ca 70% är arbetskostnader för byggnation och projektering.

Vid byggnation av höghuset i Grusåsen ”Stockholmsberget” blev Skanskas projekteringskostnader så höga att totalpriset för byggnationen blev så dyr att Telgebostäder tvingades ta ut Södertäljes högsta hyror för att få ekonomin att gå ihop, resultatet blev att många bostäder länge stod tomma.

En annan anmärkningsvärd strategi var att man inte nyttjade det statliga investeringsstödet som hade givit ca 70 miljoner till projektet, det hade visserligen tvingat bolaget att hålla en lägre hyresnivå, ca 4 200 kr för en 1a på 35 kvm i stället för ca 7200 kr, det ville man inte utan valde i stället att lägga den självförvållade extrema byggkostnaden direkt på hyresgästerna. 

”Endast Skanska eller Peab som kvalificerar sig för att bygga åt de kommunala bolagen”

Vi ser historiskt samma problematik inom Telge fastigheter där man också envisas med att ställa så höga omsättningskrav och övrigt knepiga krav likställt med att piska egen rygg då det i slutändan ofta endast blir Skanska eller Peab som kvalificerar sig för att bygga åt de kommunala bolagen, och projekteringskostnaderna blir därefter = Extremt höga!

Ett tydligt och färskt exempel är byggnationen av Bårsta fritidsgård,
enligt upphandlingens resultat så var det endast ett enda bolag som överlevde kravställningarna för att bygga fritidsgården – SKANSKA, inget annat byggbolag klarar av att bygga just denna fritidsgård är slutsatsen Telge drar.

Resultatet är att nu bygger Skanska sannolikt Europas dyraste fritidsgård per kvm, kostanden blir minst 83 000 kr per kvm vilket totalt landar på minst 100 miljoner kronor för fritidsgården. Telge fastigheter resonerar på samma vis som Telge bostäder, man ser inte den extrema byggkostnaden som något problem, utan man lägger kostnaden helt enkelt på hyresgästen, som i det här fallet är kultur och fritid som nu ska betala över 500 000 kr per månad i hyra, det är hutlöst. 

Man kan i sammanhanget lägga till att Telge fastigheter även lagt över 100 miljoner på ”gjuteriet” och nu när grafikens hus inte ska betala hyran (vilket vi fattade för flera år sedan) så lägger man även den hyran på kultur och fritid som har så höga hyreskostnader att det drabbar hela verksamheten!

”786 bostäder i Hovsjö såldes till bekanta 55 miljoner kronor billigare”

Telgebostäder borde genom åren ha lärt sig läxan, man blev blåsta av Skanska i ”Fornhöjdsskandalen” 2018 då budgeten drog över med nära en kvarts miljard, och när man inte blir blåst så säljer man dessutom ut sina fastigheter till REA priser och försämrar bolagets ekonomi ytterligare.

786 bostäder i Hovsjö såldes till bekanta 55 miljoner kronor billigare än vad ett stort bostadsbolag ville betala, sedan hemligstämplade man affären.
Och som inte det vore nog så sålde man ut 124 radhus för 723 000 kr styck, radhusen som sedan kunde säljas vidare för ca 2 miljoner kronor styck, i ett svep så hade Telgebostäder givit bort en bra bit över 110 miljoner kronor!

Revisionsrapport påpekade sedan att om man vill hålla god ekonomi i ett bostadsbolag så bör man ta marknadspriser när man säljer bostäder, inte slumpa bort dem till kompisar! 

Krister Mellström är nu VD för båda bolagen, vi hoppas att han tagit lärdom av tidigare haverier och misstag så att bättring sker, lycka till!

Joakim Granberg,
Realistpartiet 

Läs även: – Kommunen sålde Hovsjö för underpris – 55 miljoner kronor billigare till Månsbro

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 15 januari 2024 12:14
Senast uppdaterad: 15 januari 2024 12:21

KRÖNIKA: Hur gör ni ensamstående?

Pex

Foto: Pexels

Alla vet och har hört om att barn ofta är sjuka, och det beror såklart på deras färska immunförsvar som inte hunnit utsättas för alla bakterier.

Den bygger upp en förkylning i taget, men det är inte bara förkylningar som existerar. Virus som sätter sig i stämbanden och orsakar ett falskt krupptillstånd.

Ni vet när barnet hostar så mycket och knappt kan andas, enligt läkarna kan de, att de måste stå ute i kylan/friska luften för att öppna upp stämbanden så de kan andas någorlunda. Alla nätter som barnet hostar och kräker upp slem.

Förkylningsastma har blivit allt vanligare bland barn. Tycker mig höra om det och dess tillstånd, hostan som aldrig slutar i dagar, ibland veckor. Man inhalerar, morgon, kväll, vid behov. Efter en sisådär 10 dagar kan barnet återvända till förskolan. Bara det att telefonen ringer tre dagar senare. Förskolan på tråden. ”Hej, ditt barn har en temp på 38 grader…”. Okej, ny omgång av vab.

Lämna jobbet, på återseende kollegor. Vi syns kanske nästa vecka. Veckorna går och dagarna på jobbet blir få. Man kan ibland räkna hur många närvarande dagar som barnet haft på förskola. 

Inte nog med att man som förälder missar jobb, så kostar det på lönen. Försäkringskassan ifrågasätter vabandet och utbetalar i bästa fall för de dagarna man anmält. Det ligger på minus. Hur ska man klara sig ekonomiskt denna månad?

Alla utgifter blir fler, medicinkostnader, sjukhuskostnader, mindre inkomst och mindre energi. Inkomstunderskott. Energiunderskott. Arbetsnärvarounderskott. Förskoleavgiften tickar på. 

Mitt hjärta brinner för alla ensamstående. Alla som inte bara ska agera mamma och pappa för sina barn. Kanske har de varit med om något traumatiskt, och bär på sorger och ett bagage. Men framförallt de med ett begränsat socialt nätverk. Inget stöd, eller ytterst litet stöd. Måste vara hemma med sitt barn, kriga på för att försörja familjen, köpa det barnet begär eller jämför med kompisarna på skolan. 

En mardröm för många föräldrar. Att inte kunna köpa en julklapp. 

Frågan kvarstår, hur gör ni? Hur får ni det att gå ihop? Månad efter månad. Att finnas där för era barn, försörja dem, ta dem på sina aktiviteter, vårda de vid sjukdom och förgylla deras dagar med kärlek, upplevelser och trygghet. Hur gör ni?

En eloge till er som gör det sekund efter sekund. Minut efter minut. Timme efter timme. Dag efter dag. Månad efter månad. Årligen. All ära åt er. Ni som gör det. 

Läs även – Lågt antal ensamstående pappor i Nykvarn och Södertälje

Text:

Helen Shabo

Dela via:

Shares
Publicerad: 20 november 2022 14:49
Senast uppdaterad: 20 november 2022 14:49

Hälften av alla nya bilar laddbara i Södertälje

Foto: Håkan Dahlström, Wikimedia Commons (CC-BY-2.0)

Under tredje kvartalet var hälften av alla nyregistrerade bilar i Södertälje kommun rena elbilar eller laddhybrider, en ökning jämfört med kvartalet innan.

I hela landet har försäljningen av laddbara bilar stannat av.

Under tredje kvartalet 2022 var 53 procent av alla nyregistrerade personbilar i Södertälje laddbara (sammanlagt registrerades 1 282 nya bilar). Av dessa laddbara fordon var 71 procent rena elbilar. De resterande var så kallade laddhybrider, det vill säga fordon som går att ladda och köra på el, men som även har en förbränningsmotor.

Fossildrivna bilar utgjorde 41 procent av nyregistreringarna (då räknar vi även elhybrider som fossilbilar).

De senaste åren har vi sett en kraftig ökning i försäljning av laddbilar i Sverige. Under 2022 har den här utvecklingen mattats av något. De laddbara bilarnas andel i av nya bilar har planat ut på omkring 50 procent.

I Södertälje var andelen laddbara bilar under tredje kvartalet också lägre än under andra kvartalet 2021 då rekordet hittills noterades (54 procent).

Laddhybriderna verkar ha peakat

Försäljningen av nya bilar har under det senaste året påverkats kraftigt av komponentbrist och låga leveranstider, vilket drivit upp priserna.

En annan tydlig trend i landet som helhet under det senaste året är att laddhybriderna minskat i försäljning. Istället har de rena elbilarna allt mer tagit över.

Den här utvecklingen förstärktes av att bonus-malus-reglerna ändrades i juli, vilket gjorde att köpare av laddhybrider får mindre bonus. Samtidigt sattes ett pristak som innebär att de dyraste elbilarna (över 700 000 kronor) förlorar sin bonusrätt.

Men det är inte bara nationell lagstiftning som styr besluten för bilköpare. Ännu viktigare är det som händer på EU-nivå. Det menar Mikael Levin, som är utredare på Trafikanalys.

Vid årsskiftet 2020–2021 skärptes utsläppskraven på nya bilar kraftigt. Det fick fordonstillverkarna att trycka ut utsläppssnåla bilar för att undvika böter.

Grafen visar utvecklingen i Södertälje.

– Nästa sänkning träder i kraft 2025. Innan dess finns inget riktigt incitament för tillverkarna sluta sälja fossilbilar så länge det finns en efterfrågan av dessa fordon, säger Mikael Levin.

EU-lagstiftningen har stor betydelse för utbudet av elbilar. Det betyder att nationella stödprogram har en begränsad effekt på totalen.

– De länder som satsar på elbilssubventioner kan få en större del av marknaden, men då kommer det istället att säljas färre bilar någon annanstans, säger Mikael Levin.

Hur kommer utvecklingen se ut framöver? Den nya regeringen har lovat billigare bensin- och dieselpriser, vilket kan leda till att laddbilsförsäljningen stannar av ytterligare. Å andra sidan håller flera kinesiska tillverkare på att etablera sig på den svenska marknaden, vilket kan ge elbilsförsäljningen en ny skjuts.

I Trafikanalys prognos är 65 procent av alla nya bilar laddbara 2023, 70 procent år 2024 och 75 procent 2025.

Till 2025 bedömer men att det kommer att finnas ungefär en miljon laddbara personbilar i trafik, varav cirka 600 000 är rena elbilar. Det innebär att en femtedel av personbilarna i trafik är laddbara år 2025.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 20 november 2022 04:59
Senast uppdaterad: 20 november 2022 01:06

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors