Företag i fokus:

Telge Bostäders dåliga ekonomi är självförvållad

Granberg

Joakim Granberg, Realistpartiet 

Läser i LT 5/1 att Telgebostäders ekonomi inte går ihop, man lägger en stor del av skulden på de ökade byggkostnaderna. 

Materialkostnaderna har ökat kraftigt de senaste 2 åren, men vid en nybyggnation så består den totala kostnaden endast till ca 30% av materialkostnader, övriga ca 70% är arbetskostnader för byggnation och projektering.

Vid byggnation av höghuset i Grusåsen ”Stockholmsberget” blev Skanskas projekteringskostnader så höga att totalpriset för byggnationen blev så dyr att Telgebostäder tvingades ta ut Södertäljes högsta hyror för att få ekonomin att gå ihop, resultatet blev att många bostäder länge stod tomma.

En annan anmärkningsvärd strategi var att man inte nyttjade det statliga investeringsstödet som hade givit ca 70 miljoner till projektet, det hade visserligen tvingat bolaget att hålla en lägre hyresnivå, ca 4 200 kr för en 1a på 35 kvm i stället för ca 7200 kr, det ville man inte utan valde i stället att lägga den självförvållade extrema byggkostnaden direkt på hyresgästerna. 

”Endast Skanska eller Peab som kvalificerar sig för att bygga åt de kommunala bolagen”

Vi ser historiskt samma problematik inom Telge fastigheter där man också envisas med att ställa så höga omsättningskrav och övrigt knepiga krav likställt med att piska egen rygg då det i slutändan ofta endast blir Skanska eller Peab som kvalificerar sig för att bygga åt de kommunala bolagen, och projekteringskostnaderna blir därefter = Extremt höga!

Ett tydligt och färskt exempel är byggnationen av Bårsta fritidsgård,
enligt upphandlingens resultat så var det endast ett enda bolag som överlevde kravställningarna för att bygga fritidsgården – SKANSKA, inget annat byggbolag klarar av att bygga just denna fritidsgård är slutsatsen Telge drar.

Resultatet är att nu bygger Skanska sannolikt Europas dyraste fritidsgård per kvm, kostanden blir minst 83 000 kr per kvm vilket totalt landar på minst 100 miljoner kronor för fritidsgården. Telge fastigheter resonerar på samma vis som Telge bostäder, man ser inte den extrema byggkostnaden som något problem, utan man lägger kostnaden helt enkelt på hyresgästen, som i det här fallet är kultur och fritid som nu ska betala över 500 000 kr per månad i hyra, det är hutlöst. 

Man kan i sammanhanget lägga till att Telge fastigheter även lagt över 100 miljoner på ”gjuteriet” och nu när grafikens hus inte ska betala hyran (vilket vi fattade för flera år sedan) så lägger man även den hyran på kultur och fritid som har så höga hyreskostnader att det drabbar hela verksamheten!

”786 bostäder i Hovsjö såldes till bekanta 55 miljoner kronor billigare”

Telgebostäder borde genom åren ha lärt sig läxan, man blev blåsta av Skanska i ”Fornhöjdsskandalen” 2018 då budgeten drog över med nära en kvarts miljard, och när man inte blir blåst så säljer man dessutom ut sina fastigheter till REA priser och försämrar bolagets ekonomi ytterligare.

786 bostäder i Hovsjö såldes till bekanta 55 miljoner kronor billigare än vad ett stort bostadsbolag ville betala, sedan hemligstämplade man affären.
Och som inte det vore nog så sålde man ut 124 radhus för 723 000 kr styck, radhusen som sedan kunde säljas vidare för ca 2 miljoner kronor styck, i ett svep så hade Telgebostäder givit bort en bra bit över 110 miljoner kronor!

Revisionsrapport påpekade sedan att om man vill hålla god ekonomi i ett bostadsbolag så bör man ta marknadspriser när man säljer bostäder, inte slumpa bort dem till kompisar! 

Krister Mellström är nu VD för båda bolagen, vi hoppas att han tagit lärdom av tidigare haverier och misstag så att bättring sker, lycka till!

Joakim Granberg,
Realistpartiet 

Läs även: – Kommunen sålde Hovsjö för underpris – 55 miljoner kronor billigare till Månsbro

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 15 januari 2024 12:14
Senast uppdaterad: 15 januari 2024 12:21

DEBATT: Yrkeslivet börjar med ett genomtänkt gymnasieval

06E021EE-29A0-424B-A7B7-0312C8BE8A18

Olle Karstorp, Svenskt Näringsliv. Foto: Alexander Isa/Pressbild

Nu är det dags för Södertäljes drygt 1250 elever från årskurs 9 att göra gymnasieval. Ett stort och viktigt val som kräver medvetenhet och eftertanke. Många dörrar står öppna, men det blir enklare om ett välgrundat val görs redan från början. Då bör både föräldrarna, skolan och naturligtvis eleven själv göra sitt bästa för att landa rätt.

Att välja efter intresse är bra, men det är viktigt att komma ihåg att intressen utvecklas och ändras. Och det kan vara flera olika program som möter ens intressen.

I den allmänna diskussionen hörs ofta att ungdomar som har svårt med teoretiska ämnen borde välja en yrkesutbildning. Det är sant, men det gäller inte bara den här gruppen. Fler borde välja en yrkesutbildning överhuvudtaget. Många elever på högskoleförberedande program väljer att inte plugga vidare efter examen. De väljer inte heller gymnasieutbildning med den intentionen. Kanske de borde ha valt yrkesprogram i stället? Mycket möjligt. 

”Medianlönen kan öka med över 100 000 kronor per år”

Från och med förra året ingår också den grundläggande högskolebehörigheten på samtliga program, även om eleverna på yrkesprogram kan välja bort den. Vägen till högskolan kan alltså fortfarande stå öppen vilket program man än väljer. För den som väljer yrkesprogram öppnas samtidigt en ny dörr till välbetalda och stimulerande arbeten i branscher som skriker efter folk. En yrkesutbildning med upparbetade nära samarbeten med företag ger generellt mycket goda möjligheter till jobb direkt efter studenten.

Olle Karstorp, regionchef Stockholm, Svenskt Näringsliv

Etableringschansen på arbetsmarknaden kan öka med upp till 21 procentenheter för den som väljer yrkesprogram. Medianlönen kan öka med över 100 000 kronor per år.

Ett tips för den som vill ha koll är Ekonomifaktas sajt Gymnasiepejl. Där redovisas arbetsmarknads- och inkomststatistik för elever som tidigare gått olika gymnasieprogram. I Södertälje har till exempel 75% av eleverna som gått industritekniska programmet. Även fordons- och transportprogrammet har en hög etableringsgrad. I jämförelse med helt högskoleförberedande program är skillnad stor. I snitt har endast var femte elev från något av dessa program etablerat sig på arbetsmarknaden tre år efter examen.

”Det är inte bara Svenskt Näringsliv som tycker att fler elever borde välja yrkesprogram”

Det är inte bara Svenskt Näringsliv som tycker att fler elever borde välja yrkesprogram. Skolverket konstaterar att för att möta arbetsmarknadens behov och ungdomars efterfrågan bör fler platser i både Södertälje och hela Stockholms län omdisponeras från högskoleförberedande program till yrkesprogram. Framför allt borde programmen bygg och anläggning, el och energi, fordon och transport, industritekniska samt vård och omsorg prioriteras. 

Från och med nästa år ska också gymnasial utbildning inte bara dimensioneras utifrån elevernas efterfrågan utan också efter arbetsmarknadens behov. Vi hoppas också att det leder till konkreta förändringar i det utbildningsutbud som möter framtida elever. 

Sist men inte minst borde fler föräldrar också tänka tanken att ungdomarna skulle få högre livskvalitet om de redan på gymnasiet fick med sig det självförtroende och de möjligheter till bra jobb som yrkesutbildningar innebär. Det ger en bra start på vuxenlivet. 

Olle Karstorp,
regionchef Stockholm, Svenskt Näringsliv

Johan Olsson,
policyexpert kompetensförsörjning, Svenskt Näringsliv

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 16 januari 2024 12:03
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 12:57

Nu kan Södertäljeborna tycka till om nya Slussholmen

Slussholmen

Slussholmen. Visionsskiss: Systra.

Södertäljes Slussholmen kan förvandlas till en attraktiv destination med en ny lekplats och parkområde. Nu bjuds medborgarna in till ett informationsmöte för att tycka till om projektet.

Slussholmen, ett potentiellt nytt landmärke i Södertälje, står inför en stor förändring. Planförslaget för området, som innefattar både en lekplats och parkmark, är nu öppet för samråd.

Mötet, som äger rum den 22 januari 2024 i Trombon-lokalen på stadshuset, ger invånarna en chans att ställa frågor och diskutera planerna med kommunens representanter.

Amfiteatern vid Maren med gradänger ger många sittplatser med utblick över vattnet. Visionsskiss: Systra. 

I utformningen av den framtida lekplatsen har kommunen involverat stadens yngre invånare, något som Telgenytt tidigare rapporterat. Efter dialoger med barnen, kommer lekplatsen att spegla deras önskemål, med aktiviteter som låter dem röra sig fritt.

Denna nya anläggning kommer att placeras nära Hebbevillan och den omgivande parken. Medan byggnationen av hela Slussholmen är planerad att inledas 2026, är allmänheten välkommen att ge feedback på planförslaget redan från början av 2024. Projektet förväntas vara slutfört omkring 2028.

Läs även: Så kommer nya området vid Maren och slussen se ut

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 16 januari 2024 05:00
Senast uppdaterad: 15 januari 2024 23:24

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors