Företag i fokus:

DEBATT: Yrkeslivet börjar med ett genomtänkt gymnasieval

06E021EE-29A0-424B-A7B7-0312C8BE8A18

Olle Karstorp, Svenskt Näringsliv. Foto: Alexander Isa/Pressbild

Nu är det dags för Södertäljes drygt 1250 elever från årskurs 9 att göra gymnasieval. Ett stort och viktigt val som kräver medvetenhet och eftertanke. Många dörrar står öppna, men det blir enklare om ett välgrundat val görs redan från början. Då bör både föräldrarna, skolan och naturligtvis eleven själv göra sitt bästa för att landa rätt.

Att välja efter intresse är bra, men det är viktigt att komma ihåg att intressen utvecklas och ändras. Och det kan vara flera olika program som möter ens intressen.

I den allmänna diskussionen hörs ofta att ungdomar som har svårt med teoretiska ämnen borde välja en yrkesutbildning. Det är sant, men det gäller inte bara den här gruppen. Fler borde välja en yrkesutbildning överhuvudtaget. Många elever på högskoleförberedande program väljer att inte plugga vidare efter examen. De väljer inte heller gymnasieutbildning med den intentionen. Kanske de borde ha valt yrkesprogram i stället? Mycket möjligt. 

”Medianlönen kan öka med över 100 000 kronor per år”

Från och med förra året ingår också den grundläggande högskolebehörigheten på samtliga program, även om eleverna på yrkesprogram kan välja bort den. Vägen till högskolan kan alltså fortfarande stå öppen vilket program man än väljer. För den som väljer yrkesprogram öppnas samtidigt en ny dörr till välbetalda och stimulerande arbeten i branscher som skriker efter folk. En yrkesutbildning med upparbetade nära samarbeten med företag ger generellt mycket goda möjligheter till jobb direkt efter studenten.

Olle Karstorp, regionchef Stockholm, Svenskt Näringsliv

Etableringschansen på arbetsmarknaden kan öka med upp till 21 procentenheter för den som väljer yrkesprogram. Medianlönen kan öka med över 100 000 kronor per år.

Ett tips för den som vill ha koll är Ekonomifaktas sajt Gymnasiepejl. Där redovisas arbetsmarknads- och inkomststatistik för elever som tidigare gått olika gymnasieprogram. I Södertälje har till exempel 75% av eleverna som gått industritekniska programmet. Även fordons- och transportprogrammet har en hög etableringsgrad. I jämförelse med helt högskoleförberedande program är skillnad stor. I snitt har endast var femte elev från något av dessa program etablerat sig på arbetsmarknaden tre år efter examen.

”Det är inte bara Svenskt Näringsliv som tycker att fler elever borde välja yrkesprogram”

Det är inte bara Svenskt Näringsliv som tycker att fler elever borde välja yrkesprogram. Skolverket konstaterar att för att möta arbetsmarknadens behov och ungdomars efterfrågan bör fler platser i både Södertälje och hela Stockholms län omdisponeras från högskoleförberedande program till yrkesprogram. Framför allt borde programmen bygg och anläggning, el och energi, fordon och transport, industritekniska samt vård och omsorg prioriteras. 

Från och med nästa år ska också gymnasial utbildning inte bara dimensioneras utifrån elevernas efterfrågan utan också efter arbetsmarknadens behov. Vi hoppas också att det leder till konkreta förändringar i det utbildningsutbud som möter framtida elever. 

Sist men inte minst borde fler föräldrar också tänka tanken att ungdomarna skulle få högre livskvalitet om de redan på gymnasiet fick med sig det självförtroende och de möjligheter till bra jobb som yrkesutbildningar innebär. Det ger en bra start på vuxenlivet. 

Olle Karstorp,
regionchef Stockholm, Svenskt Näringsliv

Johan Olsson,
policyexpert kompetensförsörjning, Svenskt Näringsliv

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 16 januari 2024 12:03
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 12:57

Person akutopererades – Nu kräver sjukhuset hårdare tillsyn

Södertälje sjukhus

Foto: Alexander Isa

En patient tvingades genomgå en akut operation för att ta bort en magsäcksballong för viktminskning. Nu har sjukhuset anmält ingreppet till Läkemedelsverket och kräver strängare kontroll och uppföljning.

Det var i fjol som en person, som hade fått en magsäcksballong inopererad för att minska i vikt, upplevde svåra besvär. Detta krävde akut medicinsk operation, varvid en gastroskopi utfördes och magsäcksballongen avlägsnades.

Incidenten på Södertälje sjukhus har nu rapporterats och anmälts till Läkemedelsverket, vilket speglar en växande oro för säkerheten kring sådana ingrepp.

Läkemedelsverket har tidigare uttryckt oro över ökningen av allvarliga komplikationer relaterade till användningen av magsäcksballonger. I anmälan betonas det att detta inte är den första incidenten där Södertälje sjukhus har behövt ta bort en magsäcksballong. Den rapporterande läkaren understryker behovet av bättre kontroll och uppföljning av de kliniker och läkare som utför dessa ingrepp, vilka för närvarande enbart genomförs på privata kliniker.

Själva ingreppet innebär att en ballong fylls med luft eller vätska i magsäcken för att skapa en känsla av mättnad hos patienten. Med tanke på de ökade riskerna och den senaste händelsen, efterlyser sjukhuset nu strängare regleringar och uppföljning för att säkerställa patienternas säkerhet och välbefinnande.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 3 mars 2024 17:40
Senast uppdaterad: 3 mars 2024 17:40

Giftermål minskar i Sverige – Södertälje sticker ut

Ring bröllop

Foto: Pexel

Ny statistik från SCB visar att antalet skilsmässor i Sverige har nått sitt lägsta på flera år, samtidigt som giftermålen också minskar och andelen gifta personer i den vuxna befolkningen är lägre än någonsin tidigare under 2000-talet.

– Det är det lägsta antalet skilsmässor sedan 2005. Men även 2022 var antalet skilsmässor det lägsta på många år. Det kan delvis bero på att antalet giftermål minskade rejält under början av pandemin, men det är nog inte hela förklaringen, säger Lena Lundkvist, demograf på SCB.

(Annonslänk)

Under 2023 registrerades endast 21 231 skilsmässor enligt SCB:s senaste befolkningsstatistik, vilket markerar en fortsatt trend av minskande skilsmässor i Sverige. Denna utveckling speglar en bredare trend där även antalet giftermål minskar, vilket ytterligare understryker förändringar i det svenska samhällets familjestrukturer.

Intressant är att andelen gifta personer i den vuxna befolkningen har sjunkit kontinuerligt under 2000-talet, från över 45 procent år 2000 till knappt 40 procent förra året. Parallellt har andelen skilda personer ökat, vilket pekar på en långsiktig förändring i befolkningens civilstånd.

– Om vi bortser från pandemiåren 2020 och 2021 då antalet giftermål sjönk betydligt, bland annat till följd av restriktionerna, så var antalet giftermål under 2023 det lägsta på 20 år.

Lena Lundkvist från SCB påpekar även att åldrarna hos nygifta personer har förändrats under 2000-talet, med en minskande andel yngre personer bland de nygifta. I de största kommunerna var giftermål vanligast i Järfälla, Botkyrka och Södertälje, medan skilsmässor var vanligast i Haninge, Malmö och Borås, vilket visar på regionala skillnader i dessa trender.

Under 2023 registrerades 499 giftermål, medan 246 skilsmässor noterades.

– Om vi studerar åldrarna hos alla nygifta personer år för år så ser vi en del förändringar under 2000-talet. Framför allt har andelen yngre personer bland de nygifta minskat stadigt, säger Lena Lundkvist.

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 3 mars 2024 05:00
Senast uppdaterad: 2 mars 2024 19:37

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors