Företag i fokus:

DEBATT: Yrkeslivet börjar med ett genomtänkt gymnasieval

06E021EE-29A0-424B-A7B7-0312C8BE8A18

Olle Karstorp, Svenskt Näringsliv. Foto: Alexander Isa/Pressbild

Nu är det dags för Södertäljes drygt 1250 elever från årskurs 9 att göra gymnasieval. Ett stort och viktigt val som kräver medvetenhet och eftertanke. Många dörrar står öppna, men det blir enklare om ett välgrundat val görs redan från början. Då bör både föräldrarna, skolan och naturligtvis eleven själv göra sitt bästa för att landa rätt.

Att välja efter intresse är bra, men det är viktigt att komma ihåg att intressen utvecklas och ändras. Och det kan vara flera olika program som möter ens intressen.

I den allmänna diskussionen hörs ofta att ungdomar som har svårt med teoretiska ämnen borde välja en yrkesutbildning. Det är sant, men det gäller inte bara den här gruppen. Fler borde välja en yrkesutbildning överhuvudtaget. Många elever på högskoleförberedande program väljer att inte plugga vidare efter examen. De väljer inte heller gymnasieutbildning med den intentionen. Kanske de borde ha valt yrkesprogram i stället? Mycket möjligt. 

”Medianlönen kan öka med över 100 000 kronor per år”

Från och med förra året ingår också den grundläggande högskolebehörigheten på samtliga program, även om eleverna på yrkesprogram kan välja bort den. Vägen till högskolan kan alltså fortfarande stå öppen vilket program man än väljer. För den som väljer yrkesprogram öppnas samtidigt en ny dörr till välbetalda och stimulerande arbeten i branscher som skriker efter folk. En yrkesutbildning med upparbetade nära samarbeten med företag ger generellt mycket goda möjligheter till jobb direkt efter studenten.

Olle Karstorp, regionchef Stockholm, Svenskt Näringsliv

Etableringschansen på arbetsmarknaden kan öka med upp till 21 procentenheter för den som väljer yrkesprogram. Medianlönen kan öka med över 100 000 kronor per år.

Ett tips för den som vill ha koll är Ekonomifaktas sajt Gymnasiepejl. Där redovisas arbetsmarknads- och inkomststatistik för elever som tidigare gått olika gymnasieprogram. I Södertälje har till exempel 75% av eleverna som gått industritekniska programmet. Även fordons- och transportprogrammet har en hög etableringsgrad. I jämförelse med helt högskoleförberedande program är skillnad stor. I snitt har endast var femte elev från något av dessa program etablerat sig på arbetsmarknaden tre år efter examen.

”Det är inte bara Svenskt Näringsliv som tycker att fler elever borde välja yrkesprogram”

Det är inte bara Svenskt Näringsliv som tycker att fler elever borde välja yrkesprogram. Skolverket konstaterar att för att möta arbetsmarknadens behov och ungdomars efterfrågan bör fler platser i både Södertälje och hela Stockholms län omdisponeras från högskoleförberedande program till yrkesprogram. Framför allt borde programmen bygg och anläggning, el och energi, fordon och transport, industritekniska samt vård och omsorg prioriteras. 

Från och med nästa år ska också gymnasial utbildning inte bara dimensioneras utifrån elevernas efterfrågan utan också efter arbetsmarknadens behov. Vi hoppas också att det leder till konkreta förändringar i det utbildningsutbud som möter framtida elever. 

Sist men inte minst borde fler föräldrar också tänka tanken att ungdomarna skulle få högre livskvalitet om de redan på gymnasiet fick med sig det självförtroende och de möjligheter till bra jobb som yrkesutbildningar innebär. Det ger en bra start på vuxenlivet. 

Olle Karstorp,
regionchef Stockholm, Svenskt Näringsliv

Johan Olsson,
policyexpert kompetensförsörjning, Svenskt Näringsliv

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 16 januari 2024 12:03
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 12:57

”Centrumdöden” är mer aktuellt än någonsin

Centrum

Flera lokaler gapar tomma i stadskärnan. Ansvarig utgivare Telgenytt, Alexander Isa

Ett anonymt tips och en frustrerad företagare fick mig att lyfta blicken. Brist på parkeringsmöjligheter och ett tiotal lokaler som står tomma gör att begreppet ”centrumdöden” är mer aktuellt än någonsin.

Jag misstänker att jag inte är ensam om att ha cirkulerat i centrala Södertälje i jakt på en parkeringsplats för en snabb lunch, en uppgift som ibland känns helt hopplös. För både bilburna lunchgäster och restaurangägare, som är påväg att tappa hoppet, är parkeringsfrågan avgörande.

Visst finns det parkeringar i garagehus som Telgehuset, Lunagallerian, Kringlan och Åhlenshuset, men dessa är inte kommunala, förutom Lunagallerian som tar 28 kronor i timmen med en tidsbegränsning på 60 minuter. Om man vill använda kommunal parkering är alternativen alltså väldigt begränsade. Kommunen hänvisar till Centralplan, Tom Tits och Torekällskolans parkering vid Badhusgatan, där bilister ofta möts av att någon annan väntar på en ledig plats.

Det är positivt att kommunen sedan förra året infört gratis parkering för att stödja den lokala handeln, men enligt de företagare jag talat med är detta inte tillräckligt och ofta är alla parkeringsplatser upptagna under rusningstid. Enligt kommunens hemsida har Södertälje kommun själva cirka 2000 parkeringsplatser, men det framgår inte hur många av dessa som finns i centrum.

Lokalen där Stadium en gång verkade har stått tom i flera år. Foto: Alexander Isa.

Samtidigt som jag satt och åt min lunch en dag kontaktades jag av en anonym person som undrade om jag var medveten om antalet företagslokaler som står tomma i centrala Södertälje. Nyfiken som jag är, tog jag en kort promenad i stadskärnan efter restaurangbesöket för att undersöka saken närmre – och resultatet var oroväckande.

Omkring 20 företagslokaler, stora som små, står helt tomma och väntar på nya hyresgäster. Från Stora Torget till centralstationen. Övervåningen i Telgehuset har endast ett privat företag kvar. I gallerian Kringlan ekar det också tomt på övervåningen, delvis samma situation i Lunagallerian.

Dessa 20 lokaler skulle kunna innebära verksamheter som bidrar med minst 50 arbetstillfällen, om inte det dubbla.

”Kommunen bör inte förlita sig på vinstdrivande fastighetsägare för parkeringslösningar”

Det som även oroar är att fler verksamheter riskerar att bomma igen om inte kommunen ser över hur den lokala handeln kan stärkas på allvar.
Parkeringsfrågan är avgörande för stadskärnans lokala verksamheter, ja, åtminstone om ni frågar företagarna själva som känner en stor frustration. Varför ingen har lyssnat på dem kan jag inte svara på, men jag anser att kommunen inte enbart bör förlita sig på vinstdrivande fastighetsägare för parkeringslösningar. 

Sedan kommer frågan att ställas om det finns utrymme för fler parkeringar i stadskärnan, och svaret är ja enligt mig, men det kräver att kommunen investerar. Ett alternativ är att bygga flervåningsparkeringshus vid Marenplan, Centralstationen och vid Badhusgatan, vilket skulle skapa många nya parkeringsplatser.
Även om det inte är säkert att det är möjligt, är det värt att utreda.

Vi får inte glömma projektet i Maren.
Nya Marenprojektet, med cirka sju restauranger och nästan 200 rum, kommer förhoppningsvis att locka mycket folk. Då undrar jag, var ska folk parkera då, när det i nuläget råder brist på kommunala parkeringsmöjligheter i stadskärnan. Kommunen bör redan nu ta tag i parkeringsfrågan för att möta det stora behov som väntar. 

Resultatet av dåliga parkeringslösningar leder till, av egen erfarenhet, att man söker sig till utkanten för en snabb lunch eller för shopping. Kvar blir företagen i centrum med dyra lokalhyror och färre kunder. Södertälje måste värna om de som finns kvar.

I Skärholmen erbjuds tre timmars fri parkering, och därefter kostar det 10 kronor för varje påbörjad timme. En tretimmars parkering i Södertäljes stadskärna kan kosta nästan 100 kronor, om man inte lyckas hitta en gratisplats för de första två timmarna.

Med förbättrade parkeringsmöjligheter kan ett besök i stadskärnan leda till synergieffekter genom att besökare stannar längre i centrum, vilket i sin tur gynnar den lokala handeln. Denna effekt upplevs dock inte i Södertäljes stadskärna. I många fall besöker man centrum enbart för att uträtta ett specifikt ärende, med undantag för de som bor och arbetar där.

I en välmående stad bör inga lokaler i stadskärnan gapa tomma. Istället bör det finnas gott om tomma parkeringsplatser, vilket indikerar ett överflöd av parkeringsmöjligheter.

Alexander Isa
Ansvarig utgivare Telgenytt

BILDEXTRA: Centrumdöden i bilder – ”De har dödat stan”

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 11 november 2023 14:40
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:05

Kommuner i samarbete mot brottslighet – ”En tydlig signal”

Kommundirektorer-Malarkommuner-mot-organiserad-brottslighet-Vasteras-9-november-2023

Pressbild: Vänster till höger: Magnus Gyllestad, stadsdirektör Södertälje kommun, Tommy Malm (Eskilstuna kommun), Lars Ekström (Strängnäs kommun), Gunnar Appelgren, Polismyndigheten och Helene Öhrling (stadsdirektör Västerås stad).

I ett strategiskt möte den 9 november, förenade sig Västerås stad med kommunerna Enköping, Eskilstuna, Nykvarn, Strängnäs, Södertälje samt Polismyndigheten för att gemensamt ta sig an organiserad brottslighet.

– Felaktig folkbokföring nyckeln till otroligt mycket brottslighet i Södertälje och säkert även i andra kommuner, så det är angeläget att ha ett högt tempo och samarbeta kring de frågorna, säger Boel Godner, (S), kommunstyrelsens ordförande Södertälje kommun.

Under det senaste mötet i Västerås, som samlade representanter från flera kommuner och Polismyndigheten, stod bekämpningen av organiserad brottslighet i centrum. Enligt den myndighetsgemensamma lägesbilden för 2023 är ett av de största hoten från organiserad brottslighet just nu angrepp på utbetalande system samt undandragande av skatter och avgifter.

(Annonslänk)

För att effektivt bekämpa dessa hot har de deltagande kommunerna enats om att arbeta med hög intensitet och utnyttja den samlade styrkan. Målet är att utveckla och dela metoder för att avslöja och lagföra ekonomisk brottslighet.

Markerar en viktig milstolpe i de deltagande kommunernas kamp mot brottslighet.

– Det här har varit en energigivande dag, med praktiskt genomförbara idéer. Det här är en tydlig signal från kommundirektörerna och kommunstyrelseordförandena att det arbete mot organiserad brottslighet ska genomföras, säger Gunnar Appelgren från Polismyndigheten.

Detta arbete är särskilt relevant i ljuset av det pågående rättsfallet i Västerås, där Sveriges största åtal i miljöbrott just nu pågår. I detta fall står företaget Think Pink och entreprenören Bella Nilsson anklagade för att ha dumpat 25 000 ton farligt avfall inom Västerås kommun.

– Vi ska påbörja vissa saker tillsammans, till exempel tillsynsverksamheten. Måste vi prioritera har vi kommit överens om att vi ska prioritera avfallsdelen, Gunnar Appelgren.

Poliskommissarie Gunnar Appelgren. Foto: Shamash Oyal

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 11 november 2023 08:00
Senast uppdaterad: 11 november 2023 01:14

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors