Företag i fokus:

DEBATT: Yrkeslivet börjar med ett genomtänkt gymnasieval

06E021EE-29A0-424B-A7B7-0312C8BE8A18

Olle Karstorp, Svenskt Näringsliv. Foto: Alexander Isa/Pressbild

Nu är det dags för Södertäljes drygt 1250 elever från årskurs 9 att göra gymnasieval. Ett stort och viktigt val som kräver medvetenhet och eftertanke. Många dörrar står öppna, men det blir enklare om ett välgrundat val görs redan från början. Då bör både föräldrarna, skolan och naturligtvis eleven själv göra sitt bästa för att landa rätt.

Att välja efter intresse är bra, men det är viktigt att komma ihåg att intressen utvecklas och ändras. Och det kan vara flera olika program som möter ens intressen.

I den allmänna diskussionen hörs ofta att ungdomar som har svårt med teoretiska ämnen borde välja en yrkesutbildning. Det är sant, men det gäller inte bara den här gruppen. Fler borde välja en yrkesutbildning överhuvudtaget. Många elever på högskoleförberedande program väljer att inte plugga vidare efter examen. De väljer inte heller gymnasieutbildning med den intentionen. Kanske de borde ha valt yrkesprogram i stället? Mycket möjligt. 

”Medianlönen kan öka med över 100 000 kronor per år”

Från och med förra året ingår också den grundläggande högskolebehörigheten på samtliga program, även om eleverna på yrkesprogram kan välja bort den. Vägen till högskolan kan alltså fortfarande stå öppen vilket program man än väljer. För den som väljer yrkesprogram öppnas samtidigt en ny dörr till välbetalda och stimulerande arbeten i branscher som skriker efter folk. En yrkesutbildning med upparbetade nära samarbeten med företag ger generellt mycket goda möjligheter till jobb direkt efter studenten.

Olle Karstorp, regionchef Stockholm, Svenskt Näringsliv

Etableringschansen på arbetsmarknaden kan öka med upp till 21 procentenheter för den som väljer yrkesprogram. Medianlönen kan öka med över 100 000 kronor per år.

Ett tips för den som vill ha koll är Ekonomifaktas sajt Gymnasiepejl. Där redovisas arbetsmarknads- och inkomststatistik för elever som tidigare gått olika gymnasieprogram. I Södertälje har till exempel 75% av eleverna som gått industritekniska programmet. Även fordons- och transportprogrammet har en hög etableringsgrad. I jämförelse med helt högskoleförberedande program är skillnad stor. I snitt har endast var femte elev från något av dessa program etablerat sig på arbetsmarknaden tre år efter examen.

”Det är inte bara Svenskt Näringsliv som tycker att fler elever borde välja yrkesprogram”

Det är inte bara Svenskt Näringsliv som tycker att fler elever borde välja yrkesprogram. Skolverket konstaterar att för att möta arbetsmarknadens behov och ungdomars efterfrågan bör fler platser i både Södertälje och hela Stockholms län omdisponeras från högskoleförberedande program till yrkesprogram. Framför allt borde programmen bygg och anläggning, el och energi, fordon och transport, industritekniska samt vård och omsorg prioriteras. 

Från och med nästa år ska också gymnasial utbildning inte bara dimensioneras utifrån elevernas efterfrågan utan också efter arbetsmarknadens behov. Vi hoppas också att det leder till konkreta förändringar i det utbildningsutbud som möter framtida elever. 

Sist men inte minst borde fler föräldrar också tänka tanken att ungdomarna skulle få högre livskvalitet om de redan på gymnasiet fick med sig det självförtroende och de möjligheter till bra jobb som yrkesutbildningar innebär. Det ger en bra start på vuxenlivet. 

Olle Karstorp,
regionchef Stockholm, Svenskt Näringsliv

Johan Olsson,
policyexpert kompetensförsörjning, Svenskt Näringsliv

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 16 januari 2024 12:03
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 12:57

Södertäljesonen Magnus Wennman vinner Stora Journalistpriset

Wennman

Staffan Lindberg och Magnus Wennmann, Aftonbladet Prisas för Årets Avslöjare. Foto: Ari Luostarinen

Magnus Wennman, tillsammans med Aftonbladet-kollegan Staffan Lindberg, har tilldelats Stora journalistpriset för sitt djupgående arbete med att granska H&M:s klädåtervinning.

Magnus Wennman, 44, som är född och uppvuxen i Södertälje samt son till den kända sportjournalisten Peter Wennman, har gjort sig ett namn inom journalistiken. Som fotograf på Aftonbladet har han vunnit flera utmärkelser, bland annat som Årets TV-fotograf 2019, samt priser i tävlingar som Årets bild, World Press Photo och Picture of the Year. Wennman har sedan en tid tillbaka valt att arbeta brett inom journalistiken verksamhet och tilldelas nu, tillsammans med kollega Staffan Lindberg, Sveriges mest ansedda journalistpris för sitt granskade arbete.

Deras gemensamma granskning avslöjade hur H&M:s påstådda klädåtervinning i realiteten innebar att kläder dumpades i fattiga länder, ett arbete som skildrades med hjälp av innovativa metoder som airtags för att spåra kläderna.

Juryns motivering för att ge dem priset var: ”Med smart metod avslöjas ett berg av lögner bakom den svenska klädjättens gröna fasad”.

– Helt otroligt hedrande. Man föreställer sig aldrig att man ska vinna priser. Just nu känns det väldigt inspirerande att fortsätta jobba med klimatjournalistik, säger Södertäljesonen Magnus Wennman i ett pressutskick.

Stora Journalistpriset, som har delats ut årligen sedan 1966 av Bonnier AB, syftar till att uppmuntra och belöna framstående yrkesinsatser inom journalistiken.

– Jäkligt glad att den här typen av jobb lyfts fram där vi granskar verkligheten bakom storföretagens hållbarhetslöften. Vi hoppas att fler journalister ska göra den här typen av granskningar och syna företagen, säger Staffan Lindberg.

(Annonslänk)

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 17 november 2023 12:27
Senast uppdaterad: 17 november 2023 12:32

NY RAPPORT: Barn rekryteras av tonåringar in i kriminalitet

Polis 1

Arkivbild

Tonåringar rekryterar barn i åldrarna 12-15 år till kriminella nätverk. Det visar en ny studie från Brottsförebyggande rådet (Brå), som bland annat bygger på intervjuer med personer som själva är eller har varit, involverade i kriminella nätverk.

Tonåringar i åldrarna 15–20 år rekryterar snabbt yngre barn, ibland inom loppet av en dag, för att utöka narkotikadistributionsnät i närområden.

Dessa barn används främst för att hantera narkotika men kan även tvingas utföra andra riskfyllda uppgifter som vapentransport och våldsdåd. Katharina Tollin, projektledare vid Brå, betonar att yngre barn är en billig arbetskraft som utnyttjas för att bland annat förvara, transportera och sälja narkotika och på så vis främja nätverkens tillväxt.

– Vår studie visar att det framförallt är tonåringar som värvar yngre barn till de kriminella nätverken och utnyttjar dem som sin egen arbetskraft. De yngre barnen är särskilt efterfrågade när det gäller att hantera narkotika. På så vis kan de äldre tonåringarna tjäna mer pengar och göra karriär inom nätverken, säger Katharina Tollin, projektledare, Brå.

Att lämna kriminella nätverk är betydligt svårare än att kliva in. Därför bör samhället agera snabbt när möjligheter uppstår för unga att avsluta sin involvering, som när ledande nätverksmedlemmar fängslas och inte kan övervaka dem som tidigare, skriver BRÅ i sin studie.

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 17 november 2023 08:30
Senast uppdaterad: 17 november 2023 00:58

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors