Företag i fokus:

50 års psoriasisvård går i graven

IMG_8112

Bild: Kartor

Psoriasisföreningen i Stockholms län har beslutat att gå i konkurs, vilket leder till att dess vårdverksamhet, inklusive mottagningen i Södertälje och tre andra i länet, avvecklas. Det meddelar bolaget i ett pressmeddelande.

Psoriasisföreningen i Stockholms län, en gång en bastion för vård och behandling av psoriasispatienter, har den 12 januari beslutat att avsluta sin verksamhet och försätta sig själva i konkurs. Detta beslut kommer efter att inget nytt avtal med regionen ingicks, vilket resulterade i ekonomiska svårigheter, inklusive oförmågan att betala skulder och löner till anställda.

– Vi sitter nu med leverantörsskulder som är större än intäkterna, och föreningen har begärts i konkurs. Vårt hopp om ett nytt avtal grusades i oktober, säger Annelie Edrén, verksamhetschef för Psoriasisföreningen Stockholms län, till Dagens Nyheter.

(Annonslänk)

Konkursen markerar en trist avslutning på föreningens 50 år långa historia av att ge specialiserad vård och behandling till patienter med psoriasis, en sjukdom som klassas av WHO som en kronisk och inflammatorisk folksjukdom. Denna utveckling lämnar många patienter utan nödvändig och sammanhållen vård.

Föreningens vårdverksamhet avslutades abrupt efter att Region Stockholm ersatte Vårdval Hud med Lagen om Offentlig Upphandling (LOU). Trots att föreningen erhöll ett direktupphandlat avtal till 31 december 2023 och hade mottagit ett muntligt löfte om en mer långsiktig lösning, kunde inget konkret avtal uppnås på grund av juridiska hinder.

– Jag känner mig både otroligt ledsen men samtidigt också heligt arg för att regionen inte kan göra någonting för att rädda en specialiserad, professionell och billig vård, som hjälper så många patienter i hela länet att kunna leva ett drägligt liv med en kronisk inflammatorisk sjukdom, säger Annelie Edrén, verksamhetschef för Psoriasisföreningen i Stockholms län, till LT.

Denna omvälvande förändring är inte bara en förlust för de som lider av psoriasis, utan även för den medicinska forskningen kring denna sjukdom. Patienter och medlemmar i föreningen står nu inför utmaningen att hitta alternativ vård i en redan ansträngd sjukvårdsmiljö.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 20 januari 2024 05:00
Senast uppdaterad: 19 januari 2024 20:43

Misstänktes för mord i Mariekäll – Får stor ersättning

326935818_665419211992754_3993960430127814003_n

Bild: Shamash Oyal/Polisen.

Den person som misstänktes för knivmord i Mariekäll 2021 friades helt från misstankar och krävde ersättning för psykiska lidandet och ekonomiska förluster. Nu har Justitiekanslern fastställt ersättningsbeloppet.

Maj 2021 häktades en man född 1998, misstänkt för att ha mördat en 35-åring man som han var skyldig pengar.

35-årigen mördades i en lägenhet i Mariekäll, den 26 april 2021, med flera knivhugg och hittades död på golvet några dagar senare. Den misstänkta mannen greps kort efter mordet och satt frihetsberövad från den femte maj, men frikändes den 16 september samma år.

Den nu 25-årige mannen hade bevisligen befunnit sig i lägenheten på Liljevalchsgatan en stund under den tidsperiod då offret mördades, men exakt när 35-åringen knivhöggs till döds har inte fastställts. Det gick enligt rätten inte att utesluta andra gärningsmän och därför friades han från misstankarna.

Mannen från Sörmland begärde totalt 600.000 kronor i ersättning, men får nu totalt 360.000 kronor för lidande för den tid han suttit frihetsberövad.

Totalt satt han häktad i 276 dagar, misstänkt för mordet den 26 april 2021, och får nu högre ersättning än normalt. Enligt beslutet motiveras ersättningen av att han har varit misstänkt för synnerligen allvarlig brottslighet.

Läs även – Mordet i Mariekäll – Misstänkte mördaren släpps på fri fot

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 24 januari 2023 09:36
Senast uppdaterad: 24 januari 2023 09:36

Debatt: Skärmtiden i skolan måste minska 

Skriva dator

Foto: Pexels

Barn lever i en värld full av paddor, datorer och mobiler. Såväl hemma som i skolan har barn tillgång till skärmar som aldrig förr. För att höja kunskapsresultaten måste den ogenomtänkta skärmtiden i skolan minska. 

Digitala hjälpmedel fyller en viktig funktion, både som ett komplement och som ett särskilt stöd. Barn växer upp i en digital värld och behöver lära sig att hantera dess potential, men också de stora utmaningarna med desinformation som sprids snabbt.

Digitaliseringen i skolan har i mångt och mycket varit ett experiment och har inte alltid skett på evidensbaserad grund. På vissa håll har riktiga böcker fått stå tillbaka för investeringar i datorer, paddor och andra digitala verktyg. Anteckningar har flyttat från papper och penna till tangentbordet. Detta trots att vi numera vet att barns läsförståelse minskar vid skärmläsning, och att de lär sig sämre när de antecknar på datorn. 

Regeringen satsar därför 1,5 miljarder på läromedel de kommande åren. Det är ett första steg i att ersätta surfplattor med riktiga böcker. Men det behövs göras mer. Det är därför regeringen kommer skicka Skolverkets digitaliseringsstrategi på remiss hos hjärnforskare. Deras perspektiv har saknats i skoldebatten.

Vi vägrar upprepa de rödgrönas digitaliseringsexperiment i skolan. Inte minst mot bakgrund av de studier som visat att skärmarnas dominans i små barns liv har negativa effekter. 

Sveriges morgondag bestäms av skolelevers vardag. Vi vill att den fylls med läsning och kunskap – inte skärmtid. 

Lotta Edholm, Skolminister (L) 

Metin Hawsho, Gruppledare (L) 

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 24 januari 2023 05:00
Senast uppdaterad: 24 januari 2023 22:27

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors