Företag i fokus:

DEBATT: Vräkningar av barnfamiljer kräver ny social bostadspolitik

F8281F3C-FE3C-419A-8EFF-37F7120F7C16

Metin Hawsho, gruppledare (L) Södertälje och Victor Zetterman (L), andre vice ordf. Socialnämnden.

När fler och fler barnfamiljer vräks måste vi inse att det behövs en ny social bostadspolitik.

Det är förfärligt att ta del av nyheterna att 610 barn vräktes i Sverige 2023, en ökning från året innan. Det måste bli en väckarklocka för alla socialpolitiker i alla partier att dagens system med allmännyttan och sociala kontrakt inte är tillräckligt för att bekämpa social utsatthet. Sverige behöver införa behovsbostäder.

Varför en individ står utan bostad kan ha många förklaringar. Vissa har missbruksproblem, andra har lämnat ett destruktivt förhållande och flera lider av psykisk ohälsa. Att ha någonstans att bo är en helt avgörande trygghet för att kunna återstarta sitt liv. Tyvärr har många svikits av den sociala bostadspolitiken som förts i Sverige.

”De kommunala bostadsbolagen, till skillnad från privata, kan och ska ta socialt ansvar”

Många har fallit offer för den socialdemokratiska one size fits all-politiken som dominerat svensk välfärdspolitik i decennier. Att antalet barn som vräks ökar trots att kommunens egna hyresbolag, Telge Bostäder, besitter ett enormt bestånd på 10000 hyresrätter är ett underbetyg till hela modellen. Syftet med allmännyttan och motiveringen för dess existens och dominerande ställning på marknaden har varit att de kommunala bostadsbolagen, till skillnad från privata, kan och ska ta socialt ansvar.

Modellen har inte funkat som det var tänkt. Socialnämnden i Södertälje har länge haft problem att få loss tillräckligt många sociala kontrakt för att kunna tillgodose behoven för de verkligt utsatta. För att möta den växande sociala utsattheten behöver Sverige införa en ny boendeform. Vi i Liberalerna vill införa behovsbostäder, en subventionerad bostadsform för människor som har särskilt svårt att få tag i ett boende. 

(Annonslänk)

Det är viktigt att dessa behovsbostäder inte alla hamnar på samma ställe utan att ett antal behovslägenheter finnas i samma trappuppgångar som helt vanliga hyresrätter. Det är viktigt för att undvika stigmatisering och segregation. En behovsbostad är inte ett optimalt sätt att bo på, men det är bättre än hemlöshet och olika osäkra lösningar. 

Särskilt problematiskt är att kommunen idag tvingas hyra platser på skyddsboenden för dyra summor eftersom att socialtjänsten inte har tillräckligt stor tillgång på sociala kontrakt hos Telge Bostäder. Förvisso har socialnämnden tagit steg för att förbättra situationen genom ett nytt avtal med Telge Bostäder, men vilken effekt det får är ännu inte säkert. Bristen på sociala kontrakt är en problematik som återkommer på flera andra ställen i Sverige.

Södertälje har precis som alla andra svenska städer en handfull sociala problem att bemöta. Med behovsbostäder skulle vi kunna ge fler möjligheten till en drägligare och tryggare tillvaro.

Metin Hawsho
Liberalernas gruppledare Södertälje

Victor Zetterman,
(L), andre vice ordf. Socialnämnden.

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 20 januari 2024 08:30
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 12:57

Fastighetsägare vinner strid mot kommunen

Sodertalje-kommun-scaled-1

Foto: Alexander Isa

En fastighetsägare i Södertälje har vunnit en rättslig strid motSödertälje kommun gällande en komplementbyggnad, vilket innebär att det tidigare kommunala beslutet nu upphävs.

I en nyligen avslutad rättsprocess har Länsstyrelsen upphävt ett beslut från Stadsbyggnadsnämnden i Södertälje kommun som berörde en komplementbyggnad på en fastighet i Brunnsängsområdet.

(Annonslänk)

Det initiala beslutet, daterat 26 september 2023, krävde att fastighetsägarna skulle avlägsna en komplementbyggnad och förenade detta med ett böter. Fastighetsägarna överklagade, vilket resulterade i att Länsstyrelsen granskade ärendet noggrant.

Länsstyrelsen identifierade flera brister i kommunens hantering, bland annat en otydlighet om vem av de två fastighetsägarna föreläggandet riktades mot. Denna brist på precision, särskilt när det gällde vitet, ansågs tillräcklig för att upphäva beslutet helt. Dessutom betonade Länsstyrelsen att den aktuella byggnaden var en bygglovsbefriad friggebod och inte hindrade allmänhetens användning av området, vilket var en av de punkter som fastighetsägarna hade framfört i sitt överklagande.

I april meddelade Länsstyrelsen sitt beslut att upphäva ett tidigare föreläggande från Södertälje kommun.

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 20 maj 2024 08:30
Senast uppdaterad: 20 maj 2024 00:49

Dödligt våld ökar – de flesta fall utanför kriminella miljöer

Polis-1

Arkivbild

Det dödligt våldet har ökat markant i Sverige. Men en ny rapport från Brottsförebyggande rådet (Brå) visar att två av tre fall av dödligt våld i Sverige sker utanför kriminella miljöer.

Enligt en ny rapport från Brottsförebyggande rådet (Brå) sker två av tre fall av dödligt våld i Sverige utanför kriminella miljöer. Sverige har högre nivåer av dödligt våld mot unga män jämfört med övriga Europa, men lägre nivåer av dödligt våld mot kvinnor inom familjen.

Dödligt våld i Sverige kan delas in i tre huvudkategorier: våld i kriminella miljöer, våld inom familjen (inklusive partnervåld) och våld i samband med spontanbråk och dispyter. Under perioden 2018–2021 utgjorde våld i kriminella miljöer den största kategorin, med cirka 34 procent av fallen, medan två tredjedelar av fallen inträffade i andra sammanhang.

(Annonslänk)

– En nästan lika stor kategori som dödligt våld i kriminell miljö är olika typer av spontana bråk och dispyter med dödlig utgång. Det kan uppstå till exempel i missbrukarkretsar men det kan också handla om konflikter kopplade till alkohol och nöjeslivet, ungdomsvåld eller svartsjukegräl. Omkring en fjärdedel är dödligt våld inom familjen, och då ingår även partnervåld i den kategorin, säger Klara Hradilova Selin, utredare, Brå, i ett pressmeddelande.

Dödligt våld mot unga män i åldern 15–29 år har ökat markant i Sverige, främst på grund av dödsskjutningar i kriminella miljöer. År 2021 var nivån för dödligt våld mot unga män 42 avlidna per miljon invånare, jämfört med 28 per miljon i Europa.

Sex av tio kvinnor som dödades i Sverige under perioden 2018–2021 föll offer för sina nuvarande eller tidigare partners. Sverige har dock lägre nivåer av dödligt våld mot kvinnor inom familjen jämfört med Europa i stort, med 2,9 avlidna per miljon invånare i Sverige mot 6 per miljon i Europa år 2021.

Medan dödligt våld i kriminella miljöer har ökat, har andra kategorier av dödligt våld haft varierande trender. Dödligt partnervåld minskade under andra hälften av 2000-talet och stabiliserades under 2010-talet. Under mitten av 2010-talet noterades en uppgång i dödligt våld vid spontanbråk och dispyter, som därefter legat på en högre stabil nivå.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 20 maj 2024 05:00
Senast uppdaterad: 20 maj 2024 00:48

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors