Företag i fokus:

DEBATT: Vräkningar av barnfamiljer kräver ny social bostadspolitik

F8281F3C-FE3C-419A-8EFF-37F7120F7C16

Metin Hawsho, gruppledare (L) Södertälje och Victor Zetterman (L), andre vice ordf. Socialnämnden.

När fler och fler barnfamiljer vräks måste vi inse att det behövs en ny social bostadspolitik.

Det är förfärligt att ta del av nyheterna att 610 barn vräktes i Sverige 2023, en ökning från året innan. Det måste bli en väckarklocka för alla socialpolitiker i alla partier att dagens system med allmännyttan och sociala kontrakt inte är tillräckligt för att bekämpa social utsatthet. Sverige behöver införa behovsbostäder.

Varför en individ står utan bostad kan ha många förklaringar. Vissa har missbruksproblem, andra har lämnat ett destruktivt förhållande och flera lider av psykisk ohälsa. Att ha någonstans att bo är en helt avgörande trygghet för att kunna återstarta sitt liv. Tyvärr har många svikits av den sociala bostadspolitiken som förts i Sverige.

”De kommunala bostadsbolagen, till skillnad från privata, kan och ska ta socialt ansvar”

Många har fallit offer för den socialdemokratiska one size fits all-politiken som dominerat svensk välfärdspolitik i decennier. Att antalet barn som vräks ökar trots att kommunens egna hyresbolag, Telge Bostäder, besitter ett enormt bestånd på 10000 hyresrätter är ett underbetyg till hela modellen. Syftet med allmännyttan och motiveringen för dess existens och dominerande ställning på marknaden har varit att de kommunala bostadsbolagen, till skillnad från privata, kan och ska ta socialt ansvar.

Modellen har inte funkat som det var tänkt. Socialnämnden i Södertälje har länge haft problem att få loss tillräckligt många sociala kontrakt för att kunna tillgodose behoven för de verkligt utsatta. För att möta den växande sociala utsattheten behöver Sverige införa en ny boendeform. Vi i Liberalerna vill införa behovsbostäder, en subventionerad bostadsform för människor som har särskilt svårt att få tag i ett boende. 

(Annonslänk)

Det är viktigt att dessa behovsbostäder inte alla hamnar på samma ställe utan att ett antal behovslägenheter finnas i samma trappuppgångar som helt vanliga hyresrätter. Det är viktigt för att undvika stigmatisering och segregation. En behovsbostad är inte ett optimalt sätt att bo på, men det är bättre än hemlöshet och olika osäkra lösningar. 

Särskilt problematiskt är att kommunen idag tvingas hyra platser på skyddsboenden för dyra summor eftersom att socialtjänsten inte har tillräckligt stor tillgång på sociala kontrakt hos Telge Bostäder. Förvisso har socialnämnden tagit steg för att förbättra situationen genom ett nytt avtal med Telge Bostäder, men vilken effekt det får är ännu inte säkert. Bristen på sociala kontrakt är en problematik som återkommer på flera andra ställen i Sverige.

Södertälje har precis som alla andra svenska städer en handfull sociala problem att bemöta. Med behovsbostäder skulle vi kunna ge fler möjligheten till en drägligare och tryggare tillvaro.

Metin Hawsho
Liberalernas gruppledare Södertälje

Victor Zetterman,
(L), andre vice ordf. Socialnämnden.

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 20 januari 2024 08:30
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 12:57

Satsningen mot SDHL fortsätter: ”Snubblade på mållinjen”

ndhl-sdhl-f2-hv71---ssk-100324-182140331jpg_53582195399_o

SSK:s damlag nådde inte hela vägen till SDHL sista året på den treårsplan som sattes upp av klubben
Foto: Patric Gill

2023-24 var en säsong som gav mersmak för SSK:s damlag. Laget var närmare Sveriges högsta serie för damer än klubben någonsin varit.

Lars Hymander, sportchef för damlaget, har det yttersta ansvaret för lagbygget.

-Ambitionsnivån är att sikta högt, säger Hymander till Telgenytt.

Enligt Lars Hymander så har klubbledningen gett ett löfte om att det är minst samma nivå på satsningen till säsongen 2024-25 som det var under den senaste säsongen. Vilket alltså innebär fortsatt försök att föra upp Södertälje Sportklubb till finrummet och högsta nivå i Svensk damhockey.

-Ja, det lär det vara. I klubbens situation, generellt, oavsett om det är på dam eller herrsidan, det är ambitionsmässigt att gå mot högre höjder, säger sportchefen.

-Vi har precis avslutat en jättefin resa, även fast den inte nådde ända fram. Men vi snubblade på mållinjen om man uttrycker sig så, fortsätter han.

(Annonslänk)

-Det står ju inskrivet i stadgan, att vi ska planera för att gå uppåt och jag har fått signaler tidigare att motsvarande resurser finns att tillgå inför kommande period.

Men Hymander understryker samtidigt att parallella satsningar på herr och dam inom klubben är en ganska ny företeelse.

-Sedan måste vi vara nyktra och ärliga med varandra. Även om man har likartad ambitionsnivå, så hur länge har herrarna hållit på och hur länge har vi haft tjejhockey på riktigt på programmet? 

Lars fortsätter att belysa skillnaderna mellan herr och dam- hockey och målar upp pandemin som ett exempel.

-Under pandemin, när mycket stängdes ner, sattes en regel. De som inte hade sin idrott som huvudinkomstkälla, de serierna sattes på paus. 

-Då var goda råd dyra, hur håller vi ihop det här under resan framåt. Då vart det ett arbete parallellt med dåtidens lag och ledning.

HV71 blev numret för stora för SSK i play off 2 till SDHL, här har jönköpingslaget precis vunnit i overtime
Foto: Patric Gill

Damverksamheten redde ut stormen och kaoset som pandemin orsakade. Det mynnade sedermera ut i en treårsplan som skulle bära ända till SDHL.

-Vi gjorde en undersökning, tillsammans, som landade i mitt knä.
Med styrelsen och ett antal ledamöter som då var dedikerade tjejhockeyn skulle vi göra ett riktigt researcharbete. 
Där kunde man titta på SDHL-klubbarna och toppklubbarna i division 1. 

-Hur ser deras organisation ut, vad har man för verksamhet, vad finns det för inriktning i organisationen bakom själva spelartruppen och tränarteamet.  
Vi fick fram ett budgetunderlag, alltifrån materialsidan till sjukvård, till rena ersättningar på spelarsidan etc.

-Parallellt med det så gjordes också ett grundarbete med intervjuer av dåtidens ledarteam och spelarteam. Utifrån det här sjösattes en plan hur man skulle vilja se det med hänsyn till det här underlaget. 

-Sedan när vi gjort det så blev det en klassisk vision, en trestegsraket. Där vi skulle nå vissa målsättningar varje år.

Men det räckte inte hela vägen till SDHL den här gången, var det inte år tre det skulle ske?

-Vi når ju de här resultaten och målsättningarna.

-Ambitionen då var att gå till allsvenskan och Playoff 1 första året. År två skulle vi gå till allsvenskan, sedan både Playoff 1 och Playoff 2. 
År tre så skulle vi gå hela vägen till kvalspelet mot ett SDHL-lag och en plats i högsta serien.

Kommer en ny plan att sättas upp nu?

-Det pågår en process, en utvärdering av säsongen som varit och av den här treårsperioden. Har fått den där signalen att i motsvarande omfattning som tidigare ska vi kunna köra. 

-Det ger mig i handen att vi ska kunna peka ut ytterligare någon färdriktning här. Om det är en ettårig, tvåårig eller treårig, det får vi se vart vi landar i. Jag med flera sitter ner helt enkelt.

Tomas Holmberg, Robert Johansson och Patrik Lindberg
Foto: Patric Gill

Tränartrion som ledde damlagets satsning sista året i den treårsplan som sattes upp har utgående kontrakt.
Huvudtränaren Robert Johansson sade i en intervju med Telgenytt att han inte hört något om framtiden. Inte heller för de asissiterande tränarna Patrik Lindberg och Tomas Holmberg finns där i nuläget ett besked att ge.

-Vi är under en utvärderingsfas totalt sett i klubben. En utvärdering av säsongen som varit och av den här treårsperioden, tillägger Lars Hymander.

-Robert Johansson har ju varit med oss nu under tre år. Tillsammans med Patrik Lindberg och Tomas Holmberg har de utgjort tränartrion under säsongen. Deras kontrakt går ut och jag vill påstå att de vet att det pågår en process.

-Sedan kan jag tycka att det kanske är lite sega steget att inte få riktig klarhet. Men det hänger som sagt ihop med att ledningen vill göra en genomlysning av läget och då får den processen ta lite tid så att det blir ordentligt genomarbetat.

-Det är tyvärr ett litet vakuum just nu men det hänger ihop med analysarbetet helt enkelt.

-Så nej, jag kan inte säga här och nu, vem eller vilka det är som kommer att vara ansvariga för laget, vem eller vilka som kommer att jobba i organisationen framöver.

Om man lyssnar till Hymander så ska man inte ta för givet att alla som varit involverade i damverksamheten nödvändigtvis är det ”imorgon”.

-Det kan till och med vara så att vi kring tjejverksamheten och damlaget idag, inte är med överhuvudtaget. Kanske vissa är med och scenarier där alla är med. 

-Sedan att man gör korrigeringar i strid med vad Robban uttryckt sig som, att han hade lite krav om saker och ting. Men det vet vi inte så mycket om just nu utan det är den här pågående processen som ska utvärderas, som ska ge det vi hade. Så får vi se vart det tar vägen.

De tre kaptenerna Mimmi Gill, Hunter Mosher och Johanna Blomqvist. Hunter har kontrakt men vad händer med övriga två?
Foto: Patric Gill

Hur ser det ut med lagbygget i övrigt inför säsongen 2024-25?

-Det pågår och har pågått samtal med spelare. Spelarna har fått fylla i ett formulär om saker och ting som ska ligga till grund för de här framtida planeringarna helt enkelt. 

-Vi har ett par spelare med ett plus ett, en options möjlighet nu under april att tacka ja eller nej.

Vilka är de spelarna?

-Målvakten Nicole Jackson och Beatrice Hjelm.

Nicole Jackson var en av två målvakter som utgjorde damlagets målvaktsduo säsongen som var. Den andra var Lovisa Berndtsson, vars hockeyframtid i dagsläget är oklar. I en tidigare kommentar till Telgenytt så har ”Lollo” berättat att hon har olika alternativ att välja bland och att SSK är ett av dem.

Trots att det kan rådas stiltje och att ett utvärderingsarbete utförs av klubben, så också för damlaget, händer det alltså ändå saker bakom kulisserna med lagbygget till nästa säsong.

-Det finns en chans att vi kanske har en handfull spelare som säger ja om någon vecka. Det finns intressenter som vi har lite grann under lupp, som vi börjat ett inledande resonemang med, säger Lars Hymander.

-Vi har ett gäng underifrånkommande spelare som börjar röra på sig, som varit med och bidragit under den här resan, fått erfarenhet inför framtiden på olika sätt. 

Finns det någon spelare som redan nu har avtal över nästa säsong?

-Hunter Musher sitter säkert.

Pia pren
Foto: Patric Gill

Pia Pren har under tre säsonger varit en av de största ”stjärnorna” i SSK. Prens kontrakt med klubben löper ut den sista april. För tillfället spelar hon VM för Slovenien men säger i en kommentar till Telgenytt:

” Jag är just nu och spelar VM i Lettland, så vi har inte riktigt diskuterat mitt kontrakt än. Det löper ut efter den här säsongen. Jag är definitivt intresserad av att stanna i SSK men vi kommer att diskutera mer när jag är tillbaka i Sverige”

Man brukar prata om vikten på kontinuitet. Varför har ni inte skrivit längre kontrakt med fler spelare?

-För två år sedan skrev vi tvåårsavtal med ett antal spelare för att där och då skapa en kontinuitet.
Medvetet så skrevs det avtal för ett år sedan med de spelare som kom till klubben inför den här säsongen på ett år.

-Det beslöts från ledningshåll att vi skriver majoriteten av avtalen på ett år. Med den anledningen att om vi skulle gå till SDHL, då skulle vi inte vara låsta med att hälften eller fler i spelartruppen satt på kontrakt.

Kan du bekräfta om någon spelare lämnar redan nu?

-Nej, det kan jag inte bekräfta. 

-I så fall så är det Emily Curlett som har sagt att hon inte vet riktigt vad hon vill med livet. Sista samtalet jag hade med henne var att hon tackar så hemskt mycket för den här tiden och ska hem och se över vad det är hon vill göra. 

-Om Emily skulle komma tillbaka till Sverige av någon anledning kommer hon väldigt gärna tillbaka till SSK. Det tycker jag ger ett väldigt bra signalvärde.

Emily Curlett funderar över sin framtid och vet i dagsläget inte om hon ska fortsätta spela hockey
Foto: Patric Gill

Inför varje säsong när ett nytt lag ska sättas brukar det vara några spelare på kontrakt som ska utgöra en stomme. Även om SSK:s damlag för tillfället inte har så många spelare under kontrakt så finns det ändå ett antal spelare som är och har varit en kärna att bygga laget kring, klargör Hymander.

-Ja, i alla lagbyggen så är det oftast en ambition att ha det. Sedan är det ju så i den här världen, att är du duktig som lag och som spelare så riskerar vi ju naturligtvis att bli upptäckta av flera av våra konkurrenter, som då uppvaktar en del av våra spelare, det vet jag. 

-En del av våra spelare tycker sig också, nu när de har jag gjort ett par år på den här nivån ska till SDHL.  

Mimmi Gill var under en kort tid i höstas utlånad till Brynäs och är en spelare som mycket väl kan hamna i SDHL nästa säsong. Något som Hymander är väl medveten om.

-Hon drömmer ju i allra högsta grad om det. Det är bara att gratulera Mimmi om Brynäs skulle vilja lägga vantarna på henne, det är den naturliga utvecklingen då, så att säga.

-De luckor som blir då, måste vi ju naturligtvis se till att vi kan täppa på ett eller annat sätt, det är ju så branschen ser ut.

Om ett lag gör en eller två bra säsonger så är det klart att spelarna blir intressanta för andra klubbar. 

-Mm, men till skillnad från killarna är det väldigt få tjejer som idag kan leva på sin hockey. Det kan ju påverka rörligheten, speciellt för svenska spelare.

-Man släpper inte den trygghet man har då. Du kanske har hunnit skaffat boende, ett hyfsat bra jobb och har en kompiskrets där man spelar.

-Varför ska då någon åka till Södertälje om vi lockar med i princip motsvarande nivå som man har redan idag på sin hemmaplan? 
Då ska det vara något exceptionellt som gör att en tjej- spelare flyttar.

-På killsidan flyttar ju en kille om man ska vara krass dit där man får mest betalt och där man också ser att det finns en utvecklingsmöjlighet för mig som individ. Att inom ett eller två år till då få en bra utbildning i den nya klubben, för att sedan i nästa fas ta ett steg till högre höjder och bättre ersättning. 

Det är många gånger lättare att rekrytera utländska spelare om man är en klubb utanför SDHL. Men det bli också dyrare, säger Lars Hymander.

-Våra importer i svensk damhockey får ju en kombo av äventyr, en möjlighet att vidga sin kompiskrets, möjligheten att kanske lära sig ett annat språk. Ett äventyr som kanske varar 1-2 år eller i vissa fall ännu längre.

-Men de kommer ju inte hit gratis. Det kostar en slant att få dem att komma i förhållande till att försöka få en svensk spelare att ansluta. Tyvärr är det lite moment 22 i vissa lägen för att kunna värva ihop ett bra lag av svenska spelare.

Hur ser spelarmarknaden ut, finns det spelare som hör av sig till dig och vill spela i Södertälje Sportklubb?

-Om det är medaljens baksida att bli av med spelare så är det ju medaljens framsida att vi är intressanta att få komma till. Att resursmässigt, facilitetsmässigt och utbildningsmässigt som vi har i klubben ge möjligheten för spelare att utvecklas.

-Vi har ett antal spelare som hört av sig, såväl inhemska som utländska. Men igen då, vi får väl lugna oss något tills vi har landat i den här processen som vi är mitt i nu.

-Och ja, det kanske borde varit klart för länge sedan men man vill ju spela färdigt först och få alla de här korten på bordet innan man tar det vidare helt enkelt.

För nyhetstips – kontakta Telgenytt

Det går också bra att maila redaktion@telgenytt.se

För nyhetstips om Södertälje Sportklubb: daniel.hansson@telgenytt.se

(Annonslänk)

Text:

Daniel Hansson

Dela via:

Shares
Publicerad: 8 april 2024 05:00
Senast uppdaterad: 8 april 2024 01:15

KRÖNIKA: Marenbron – Nyckeln till Södertäljes framtid

Maren

Ansvarig utgivare Telgenytt, Alexander Isa. ”Ett projekt som kan komma att bli det viktigaste för Södertälje på decennier”

Minnen är märkliga. De binder oss vid platser, vid tider som flytt, vid känslor som vi kanske trodde var bortglömda. Maren är en sådan plats för mig, och för många andra. Det var där, bland båtplatser och den stora restaurangbåten Noaks Ark, som Maren pulserade av liv. Men sedan kom förändringen – en bro konstruerades för att blockera vägen för båtar, och med det, en bit av Södertäljes själ försvann.

Tjugo år senare står vi inför en betydelsefull förändring. Tekniska nämnden, under Alexander Rosenbergs(M) ledning, tog i februari ett visionärt beslut: att utreda möjligheten att åter öppna Maren för båtar. Detta beslut är inte bara en seger för stadens utveckling, det är en seger för varje Södertäljebo som längtat efter att se vårt stadscentrum återvända till sin forna glans.

Vi står nu inför tre förslag: en fast, hög välvd bro, en låg fast bro, eller en öppningsbar bro. Instinktivt dras jag till tanken på en öppningsbar bro – en symbol för öppenhet och möjligheter, för nya vägar att upptäcka vår stad. Men en öppningsbar bro kräver mer underhåll och medför en dyrare prislapp.

(Annonslänk)

Att välkomna båtar tillbaka till Maren är mer än bara en tilltalande förbättring; det är en återkoppling till stadens historia och en möjlighet att åter väcka liv i ett område som länge legat i dvala. Vår stadskärna, och vi som bor här, har suktat efter detta.

”Ett projekt som kan komma att bli det viktigaste för Södertälje på decennier”

Att Maren varit stängd har varit en nagel i ögat på många, men också en bromskloss för Södertäljes utveckling. Det finns de som menar att det kan bero på att beslutsfattarna inte har bott i Södertälje och därför inte känt stadens puls och dess behov. Men i Rosenberg ser jag en Södertäljebo som minns och värdesätter det som en gång gjorde vår stad till en attraktion. Det är under hans ledning som denna historiska utredning har inletts, ett projekt som kan komma att bli det viktigaste för Södertälje på decennier.

Vi står vid en brytpunkt, där vi har möjligheten att inte bara återställa en del av vår stad utan att skapa en ny framtid. En framtid där Maren återigen är en levande del av Södertälje, där barn och vuxna kan uppleva glädjen av att se båtar glida in i stadskärnan. Det handlar om att återuppväcka den själ och den energi som en gång fanns där.

Låt oss därför omfamna denna möjliga förändring, stötta den, och se fram emot dagen då Maren åter är en central punkt i vårt Södertälje. För det vi välkomnar är inte enbart båtar – det är framtiden själv.

Alexander Isa,
Ansvarig utgivare, Telgenytt

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 7 april 2024 08:30
Senast uppdaterad: 7 april 2024 02:35

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors