Företag i fokus:

DEBATT: Vräkningar av barnfamiljer kräver ny social bostadspolitik

F8281F3C-FE3C-419A-8EFF-37F7120F7C16

Metin Hawsho, gruppledare (L) Södertälje och Victor Zetterman (L), andre vice ordf. Socialnämnden.

När fler och fler barnfamiljer vräks måste vi inse att det behövs en ny social bostadspolitik.

Det är förfärligt att ta del av nyheterna att 610 barn vräktes i Sverige 2023, en ökning från året innan. Det måste bli en väckarklocka för alla socialpolitiker i alla partier att dagens system med allmännyttan och sociala kontrakt inte är tillräckligt för att bekämpa social utsatthet. Sverige behöver införa behovsbostäder.

Varför en individ står utan bostad kan ha många förklaringar. Vissa har missbruksproblem, andra har lämnat ett destruktivt förhållande och flera lider av psykisk ohälsa. Att ha någonstans att bo är en helt avgörande trygghet för att kunna återstarta sitt liv. Tyvärr har många svikits av den sociala bostadspolitiken som förts i Sverige.

”De kommunala bostadsbolagen, till skillnad från privata, kan och ska ta socialt ansvar”

Många har fallit offer för den socialdemokratiska one size fits all-politiken som dominerat svensk välfärdspolitik i decennier. Att antalet barn som vräks ökar trots att kommunens egna hyresbolag, Telge Bostäder, besitter ett enormt bestånd på 10000 hyresrätter är ett underbetyg till hela modellen. Syftet med allmännyttan och motiveringen för dess existens och dominerande ställning på marknaden har varit att de kommunala bostadsbolagen, till skillnad från privata, kan och ska ta socialt ansvar.

Modellen har inte funkat som det var tänkt. Socialnämnden i Södertälje har länge haft problem att få loss tillräckligt många sociala kontrakt för att kunna tillgodose behoven för de verkligt utsatta. För att möta den växande sociala utsattheten behöver Sverige införa en ny boendeform. Vi i Liberalerna vill införa behovsbostäder, en subventionerad bostadsform för människor som har särskilt svårt att få tag i ett boende. 

(Annonslänk)

Det är viktigt att dessa behovsbostäder inte alla hamnar på samma ställe utan att ett antal behovslägenheter finnas i samma trappuppgångar som helt vanliga hyresrätter. Det är viktigt för att undvika stigmatisering och segregation. En behovsbostad är inte ett optimalt sätt att bo på, men det är bättre än hemlöshet och olika osäkra lösningar. 

Särskilt problematiskt är att kommunen idag tvingas hyra platser på skyddsboenden för dyra summor eftersom att socialtjänsten inte har tillräckligt stor tillgång på sociala kontrakt hos Telge Bostäder. Förvisso har socialnämnden tagit steg för att förbättra situationen genom ett nytt avtal med Telge Bostäder, men vilken effekt det får är ännu inte säkert. Bristen på sociala kontrakt är en problematik som återkommer på flera andra ställen i Sverige.

Södertälje har precis som alla andra svenska städer en handfull sociala problem att bemöta. Med behovsbostäder skulle vi kunna ge fler möjligheten till en drägligare och tryggare tillvaro.

Metin Hawsho
Liberalernas gruppledare Södertälje

Victor Zetterman,
(L), andre vice ordf. Socialnämnden.

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 20 januari 2024 08:30
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 12:57

Polisen ryckte ut till E4 – Barn på vägen

Polis

Arkivbild

Polisen ryckte ut på tisdagsförmiddagen efter flera larm om ett barn som gick på motorvägen E4 nära Järna.

Vid 10.25 på tisdagsförmiddagen mottog polisen flera samtal från trafikanter om ett barn som gick i mittremsan på E4 strax norr om Järna.

En polispatrull skickades snabbt till platsen och kunde hitta pojken, som är i tioårsåldern. Pojken togs i säkerhet av polisen, och efter att ha identifierat honom transporterades han till en säker plats.

För tillfället är det oklart för polisen hur pojken hamnat på motorvägen, och utredning pågår för att klargöra omständigheterna kring händelsen.

Uppdatering:
”Pojken försvann från en skogsutflykt med en skola där personalen precis upptäckt att pojken saknades och hade börjat leta när de första samtalen inkom till 112. Totalt uppskattas pojken ha varit borta i ungefär en kvart. Ingen anmälan kommer att upprättas på initiativ av polisen, då inget brott misstänks och då polisen inte heller konstaterar någon påtaglig brist i skolans rutin.”, skriver polisen på sin hemsida

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 23 januari 2024 12:30
Senast uppdaterad: 23 januari 2024 17:43

Mer än hälften av dömda ungdomar återfaller i brott

Sis ungdomshem Tysslinge. Pressbild

Sis ungdomshem Tysslinge. Pressbild

Över hälften som dömdes till sluten ungdomsvård i Södertälje tingsrätt återföll senare i grov brottslighet. Det visar en ny granskning av Nyhetsbyrån Siren.

Kartläggningen baseras på domar mellan 2015 och 2022 som gäller grov ungdomsbrottslighet, där 439 unga har dömts till sluten ungdomsvård i landet. Enligt nyhetsbyråns uppgifter visar det sig att över 70 procent av de som dömdes under de första fyra åren av perioden, och som har avtjänat sina straff, har sedan begått nya brott. För nästan hälften av individerna handlade dessa nya brott om grövre, fängelsegrundande brott.

Kartläggningen omfattar totalt 439 unga som har blivit dömda till sluten ungdomsvård med en maximal strafftid på fyra år. Enligt Olle Westlund, utredare på Brottsförebyggande rådet (Brå), ökar risken för återfall ju yngre gärningspersonen är. I de domar som Södertälje tingsrätt utfärdade återföll mer än hälften i grövre brott.

(Annonslänk)

– Även bredden på brottsligheten och brottens straffvärde är viktiga faktorer, som tillsammans med debutåldern ger en stark fingervisning om återfallsrisken. Det är aldrig för sent att bryta ett negativt mönster, men lösningarna blir mer kostsamma ju längre man väntar, säger Westlund till Nyhetsbyrån Siren.

På riksnivå tillhör grovt vapenbrott, misshandel och rån de vanligaste grövre brotten när det gäller återfallsstadiet. Bland de berörda finns även ett 20-tal unga män som har blivit dömda för inblandning i mord eller mordförsök runt om i landet.

Återfallsförebyggande åtgärderna är centrala under avtjänandetiden.

– Vi planerar för utslussning och tiden efter från och med dag ett, helt i enlighet med hur myndighetens uppdrag är utformat. Målet är samtidigt att öppenheten ska öka successivt, men det baseras på löpande individuella bedömningar av bland annat risk- och säkerhetsbilden, säger Catrine Kaunitz, verksamhetsexpert inom Sis ungdomsvård, till Nyhetsbyrån Siren.

– Vi har en situation idag där färre unga begår brott totalt sett. Och vi har aldrig haft så många på väg in till sluten ungdomsvård som nu, säger Kaunitz.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 23 januari 2024 08:30
Senast uppdaterad: 23 januari 2024 01:32

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors