Företag i fokus:

Strömwall lämnar som SBBK:s klubbdirektör efter fyra år

IMG_8231

Strömwall i mitten, här i samband med kommunens prisutdelning av 5i12-priset. Foto: Alexander Isa

Efter fyra år vid rodret som klubbdirektör för SBBK, lämnar Johan Strömwall sin position. Strömwall ledde klubben genom både sportsliga och ekonomiska utmaningar.

Johan Strömwall, med en imponerande bakgrund som SSK-tränare, landslagsspelare i hockey, avslutar sin tid som klubbdirektör för SBBK. Under sina 86 A-landskamper deltog han i två hockey-VM och bidrog till ett VM-silver 1990. Hans karriär innefattar även framstående spel i Piteå HC och österrikiska Klagenfurter AC.

Strömwall anslöt sig till SBBK i januari 2020 och har lett klubben genom en period markerad av pandemins utmaningar. Trots ekonomiska svårigheter, med ett underskott på 800 000 kronor förra året, har han lyckats att bidra till klubbens utveckling och stärka dess varumärke. Under Strömwalls ledning har SBBK sett en ökning av antalet aktiva barn och ungdomar med över 60%, från cirka 600 till över 1000 medlemmar.

Strömwall har även arbetat för att förbättra klubbens lokala närvaro i Södertälje genom olika initiativ som Mötesplats Södertälje, Tjejmanifestationen och Stå upp för Södertälje. Hans bidrag till att sammanföra elitlagen under en enhetlig flagg och logga har ytterligare cementerat SBBK:s position i samhället. Medan han nu lämnar sin post, lämnar han ett varaktigt arv och en stark grund för klubbens fortsatta framgångar.

”Det är en ömsesidig uppfattning mellan Johan och SBBK att klubben befinner sig i ett läge där det är dags för någon annan att ta vid.”, skriver SBBK på sin hemsida.

– Sammanfattningsvis så behöver SBBK en annan profil på klubbdirektören nu i och med att vi har vuxit och har en elitsportchef och en marknadschef, då passar det nog bättre med en annan profil. Vi har kommit överens om det, säger Johan Strömwall till LT.

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 22 januari 2024 16:35
Senast uppdaterad: 22 januari 2024 16:35

DEBATT: Varför ger kyrkans ledning denna specialbehandling?

Tommy

Foto: Tommy Hanna

Det var en otroligt fin ceremoni när den nya biskopen invigdes idag(lördag 9/12), och hela kyrkan lyste av Guds närvaro. Det var en vacker inramning. Men jag måste rikta viss kritik mot ledningen för S:t Jacobs.

Guds hus är öppet för alla, men varför verkar det som om ledningen ger andra specialbehandling?

”De satt oförtjänt på första parkett. De borde sitta längre bak.”

Vi har kommunstyrelsens ordförande, som gång på gång svartmålar alla assyrier/syrianer som kriminella, samt ledarskribenten i LT, som flera gånger har visat sitt rätta ansikte och sin negativa inställning mot kyrkan och dess medlemmar. De satt oförtjänt på första parkett.

Min farfar har varit en trogen besökare av kyrkan sedan han kom till Sverige för nästan 50 år sedan. Idag satt han nästan längst bak, och han förtjänade verkligen en plats längre fram. Inte de andra två, de borde sitta längre bak. Som jag nämnde tidigare, Guds hus är öppet för alla, och alla är välkomna.
Men i folkmun idag sas det: Varför placerar ledningen dessa två personer på första raden som om de vore själva kungen?

Vi som medlemmar kräver ett uppriktigt svar från ledningen.

Medlem K

BILDEXTRA: Här invigs den nya biskopen

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 10 december 2023 05:00
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 12:57

Sluta svartmåla Södertälje Godner – Börja se det unika

Boel Godner

Foto: Shamash Oyal

”Politiker blir man enbart för att sko sig på andra”. Att uttrycka sig så gör vi inte. Ty det är att dra alla politiker över en kam – även om det finns politiker som utnyttjar sina positioner till egen fördel och agerar i första hand för egen vinning.

Vi avstår eftersom det skulle skapa politikerförakt och skada vår demokrati. Men Boel Godner (S) säger ”Det är verkligen så, man utbildar sig till advokater bara för att hjälpa de kriminella. Det gäller även läkare, mäklare och så vidare.” Uttalandet gjordes vid ett seminarium på Studieförbundet näringsliv och samhälle, SNS.

Vid kontroller i Södertälje hittades ”ett helt sjukhus under marken” lägger Godner till, vilket för tankarna till Hamas tunnlar och inte till den källarvåning det var. Dessa uttalanden är knappast sakliga än mindre ansvarsfulla och leder till polarisering.

Boel Godner vill vara bäst i klassen i brottsbekämpning och hennes retorik liknar mer och mer regeringens och dess samarbetsparti Sverigedemokraterna. Hon upprepar och sprider samma budskap om en nidbild av Södertälje till omvärlden.

”Konsekvenserna av Godners beskrivning av staden är tydligt negativa och förödande.”

Vi hör sällan Godner prata om inkludering, de goda krafter som finns här och om det som är unikt med staden. Konsekvenserna av Godners beskrivning av staden är tydligt negativa och förödande. Vi ser att goda krafter och verksamheter försvinner från kommunen, senast KTH som beslutat att flytta. Placeringen av Utbetalningsmyndigheten i Södertälje bedömdes av finansminister Elisabeth Svantesson (M) som ”omdömeslös”.

I sin iver att visa omvärlden, regeringen och övriga kommuner i Sverige hur ”duktigt” det jobbas med brottsbekämpning skjuter Godner sig själv i foten. Det är inte så konstigt att företag och myndigheter väljer bort Södertälje. Vi börjar nu fråga oss själva om det är värt att bo kvar eller jobba här när vi gång på gång ser hur vår stad svartmålas eller ännu värre när vi och våra barn pekas ut som potentiella kriminella. Vem vill i dag förknippas med Södertälje?

Några säger ”den som har rent mjöl i påsen behöver inte oroa sig”, men så är det inte.

Detta bidrar till en tystnadskultur som utvecklas och växer sig starkare. Några säger ”den som har rent mjöl i påsen behöver inte oroa sig”, men så är det inte. Vi är en stor grupp assyrier/syrianer som bor här. När det också uttryckligen sägs att infiltration sker i kyrkor, föreningar och på bröllopsfester är det, som assyrier/syrian, lätt att känna sig träffad. Att gå runt med känslan av att vara utpekad och särbehandlad är inget annat än att utsättas för minoritetsstress.

Minoritetsstress och övriga negativa konsekvenser av en retorik som svartmålar Södertälje drabbar även kommande generationer. Detta känner våra barn av och det begränsar deras liv redan innan de ens hunnit bli en del av samhället.

En god samhällsutveckling för Södertälje kräver förutom brottsbekämpning också aktiva åtgärder för ökat samhällsengagemang, inkludering och social sammanhållning där alla goda krafter behövs och får bidra i det viktiga förebyggande arbetet.

Som vanliga Södertäljebor hamnar vi och våra barn mellan två destruktiva krafter. Å ena sidan den organiserade brottsligheten som vi mer än något vill bekämpa, å andra sidan stigmatiseringen som sipprar ut ur Södertäljes stadshus.

Vi uppmanar Godner att ändra sin retorik med att svartmåla staden och i stället börja bygga upp tillit mellan människor, olika grupper och institutioner.

Sanny Shamoun
fil dr psykologi

Hülya Koc
fil kand företagsekonomi

Yelda Hadodo
skådespelare/regissör

Läs även: – INSÄNDARE: Vad förväntade du dig Boel?

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 10 december 2023 04:30
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:28

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors