Företag i fokus:

Bakgrundskontrollerna: Regeringen tillsätter utredning

Södertälje kommun

Arkivbild

Under hösten avslöjades kommunlednings med att bryta mot lagstiftningen i samband med att bakgrundskontroller. Inom kort förväntas Regeringen inleda en utredning som syftar till att möjliggöra bakgrundskontroller för samtliga kommunanställda.

– Vi tar ett första offensivt steg. Det kommer att följas av fler, sa Gunnar Strömmer (M) i riksdagen.

Kontrollerna, på initiativ av Boel Godner och Elof Hansjons(S), har sedan tidigare kritiserats av både anställda och facket som har inlett en tvist med Södertälje kommun. Även flera anmälningar upprättades till Justitieombudsmannen som beslutade att rikta allvarlig kritik mot kommunledningen som bröt mot mot grundlagen och Europakonventionen.

Kort efter JO:s besked meddelade stadsdirektören att samtliga bakgrundskontroller stoppades. Men under kommunstyrelsens sammanträde i december meddelades att kontrollerna återupptas, men endast i samband med nyrekryteringar.

Regeringen tillsätter utredning för att möjliggöra bakgrundskontroller för samtliga kommunanställda.
Saken togs upp efter ett initiativ av den sverigedemokratiska riksdagsledamoten Ludvig Aspling, som frågade justitieministern, Gunnar Strömmer, om nödvändiga lagändringar för att möjliggöra bakgrundskontroller.

Gunnar Strömmer (M). Pressbild

– Vi vill sätta en utredning på fötter så snart det bara går, som dessutom med ett tydligt avgränsat uppdrag kan komma framåt skyndsamt för att hantera kommunernas situation, sade Strömmer.

Han har belyst att den kommande utredningen inte bara kommer att fokusera på Södertälje utan även på andra kommuners behov när det gäller bakgrundskontroller. En annan aspekt som diskuteras är om det bör räcka med att endast använda belastningsregister eller om det finns behov av att inkludera ytterligare kontroller. Strömmer anser att det kan vara motiverat att ta ett bredare grepp, men detaljerna kring hur gränserna ska dras måste utredaren fastställa och föreslå.

Utredningen kommer även att överväga om bakgrundskontroller endast ska begränsas till brottslighet eller inkludera annan relevant information om personers bakgrund.

– Det är klart att det även finns annan information om människors bakgrund som är relevant i en sådan prövning. Exakt hur dessa snitt ska dras återkommer vi till i direktiven, sa Gunnar Strömmar i Riksdagen.

Läs även: Kommunen avslöjas för att bryta mot lagen

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 23 januari 2024 17:42
Senast uppdaterad: 23 januari 2024 17:42

Södertälje kommun satsar på gångvänlig framtid

Gangvag-walking-ga-pexels

Foto: Pexels

Södertälje kommun bjuder in sina invånare att bidra till utvecklingen av en ny gångplan genom att delta i en enkät. Målet är att göra stadens gångvägar säkrare, mer funktionella och attraktiva.

Södertäljebor har nu en unik möjlighet att påverka framtiden för stadens gångvägar. Genom att svara på en ny enkät, som är en del av arbetet med att ta fram en ny gångplan, kan invånare dela med sig av sina gångvanor, förslag och synpunkter. Denna insats är viktig för att säkerställa att framtida gångvägar möter behoven hos dem som bor och verkar i Södertälje.

– I arbetet med den nya gångplanen är det viktigt för oss att få in synpunkter från Södertäljebor och andra som använder – eller skulle vilja använda – kommunens gångvägar, säger Tinde Strand, trafikplanerare i Södertälje kommun.

Gångplanen, som är en följd av kommunens Trafikstrategi från 2017, syftar till att uppmuntra fler invånare att välja promenader framför bilåkning, både som ett hälsosamt alternativ och för att bidra till en levande stadsmiljö. Att fler väljer att gå bidrar inte bara till minskade utsläpp och bättre luftkvalitet, utan även till en ökad känsla av gemenskap och trygghet i stadens offentliga rum.

Invånarna uppmanas att vara delaktiga i planeringsprocessen genom att ange vilka sträckor och platser de är nöjda med, samt vilka som de anser behöver förbättringar. Beslut om den nya gångplanen väntas tas av Tekniska nämnden under 2024, med konkreta åtgärder som inleds året därpå, vilket markerar ett viktigt steg mot en mer gångvänlig stad.

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 mars 2024 13:35
Senast uppdaterad: 29 mars 2024 13:35

INSÄNDARE: Det är på tiden att återinföra undervisningsskyldigheten

2022_02_skola-1

Pressbild

Lärare ska inte behöva stå ut med en ohållbar arbetssituation. För att höja läraryrkets status måste arbetsmiljön för lärare förbättras väsentligt.

Det kan låta galet men det är faktiskt så att det inte finns några tydliga regler för hur mycket lärare förväntas vara i klassrummet och hur mycket annat de förväntas göra. Än värre är att det fanns förut men avskaffades på 90-talet.

Det brukade vara så att en lärare hade en undervisningsskyldighet som krävde att de skulle ha mellan 21 och 27 lektioner i veckan. Sedan undervisningsskyldigheten avskaffades har vissa lärare fått fler arbetsuppgifter som inte har med undervisning att göra medan andra lärare förväntas undervisa mer. Flera rapporter från fackföreningarna har larmat om att förväntningarna och kraven på lärarna har ökat både vad gäller undervisningstid och andra arbetsuppgifter. 

Avskaffandet av undervisningsskyldigheten skedde i en tidsanda där skolans grunder revs upp från grunden. Under samma tid utmanades tanken att lärare över huvud taget skulle stå vid katedern och förmedla kunskap till eleverna. Istället lyftes flummiga idéer som läxförbud och elevstyrt lärande. Flumskolans arv ser vi i PISA-mätningarna. Det är nämligen så att lärare är bättre på att lära ut faktakunskaper än vad elever i grundskolan är på att lära sig på egen hand. 

”Lärare förväntas vara rastvakter, mentorer, kurator och mycket mer”

När undervisningsskyldigheten avskaffades var det för att läraren skulle bli mentor snarare än undervisare. Det var bakom argument om ökad flexibilitet som läraryrkets verkliga kärna urholkades. Resultatet har blivit att lärare förväntas vara rastvakter, mentorer, kurator och mycket mer på samma gång som de förväntas undervisa eleverna. 

Lärarna är hjältar men de har inga superkrafter. Som samhälle är det viktigt att sluta upp bakom lärarkåren, så att de kan utföra sina viktiga jobb på bästa möjliga sätt.

Skolan är till för att ge individen verktygen och kunskaperna som krävs för att kunna förverkliga sitt eget liv. Lärarna har Sveriges viktigaste yrke. Gång på gång visar forskningen att läraren är den allra viktigaste faktorn för att en elev ska lyckas. 

Därför ser Liberalerna till att återinföra undervisningsskyldigheten. Låt lärarna vara lärare.

Metin Hawsho (L),
gruppledare och f.d. lärare.

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 mars 2024 05:00
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:20

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors