Företag i fokus:

Mer än hälften av dömda ungdomar återfaller i brott

Sis ungdomshem Tysslinge. Pressbild

Sis ungdomshem Tysslinge. Pressbild

Över hälften som dömdes till sluten ungdomsvård i Södertälje tingsrätt återföll senare i grov brottslighet. Det visar en ny granskning av Nyhetsbyrån Siren.

Kartläggningen baseras på domar mellan 2015 och 2022 som gäller grov ungdomsbrottslighet, där 439 unga har dömts till sluten ungdomsvård i landet. Enligt nyhetsbyråns uppgifter visar det sig att över 70 procent av de som dömdes under de första fyra åren av perioden, och som har avtjänat sina straff, har sedan begått nya brott. För nästan hälften av individerna handlade dessa nya brott om grövre, fängelsegrundande brott.

Kartläggningen omfattar totalt 439 unga som har blivit dömda till sluten ungdomsvård med en maximal strafftid på fyra år. Enligt Olle Westlund, utredare på Brottsförebyggande rådet (Brå), ökar risken för återfall ju yngre gärningspersonen är. I de domar som Södertälje tingsrätt utfärdade återföll mer än hälften i grövre brott.

(Annonslänk)

– Även bredden på brottsligheten och brottens straffvärde är viktiga faktorer, som tillsammans med debutåldern ger en stark fingervisning om återfallsrisken. Det är aldrig för sent att bryta ett negativt mönster, men lösningarna blir mer kostsamma ju längre man väntar, säger Westlund till Nyhetsbyrån Siren.

På riksnivå tillhör grovt vapenbrott, misshandel och rån de vanligaste grövre brotten när det gäller återfallsstadiet. Bland de berörda finns även ett 20-tal unga män som har blivit dömda för inblandning i mord eller mordförsök runt om i landet.

Återfallsförebyggande åtgärderna är centrala under avtjänandetiden.

– Vi planerar för utslussning och tiden efter från och med dag ett, helt i enlighet med hur myndighetens uppdrag är utformat. Målet är samtidigt att öppenheten ska öka successivt, men det baseras på löpande individuella bedömningar av bland annat risk- och säkerhetsbilden, säger Catrine Kaunitz, verksamhetsexpert inom Sis ungdomsvård, till Nyhetsbyrån Siren.

– Vi har en situation idag där färre unga begår brott totalt sett. Och vi har aldrig haft så många på väg in till sluten ungdomsvård som nu, säger Kaunitz.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 23 januari 2024 08:30
Senast uppdaterad: 23 januari 2024 01:32

Larm om brand på persontåg i Järna

Olycka

Arkivbild

Rökutveckling på tåg – stor räddningsinsats på plats efter larm om brand på tåg.

(Annonslänk)

På söndagseftermiddagen klockan 15:27 larmades SOS Alarm om en brand på ett persontåg i närheten av Järna pendeltågstation. Flera räddningsenheter ryckte ut för att hantera situationen.

De första rapporterna indikerade att branden härjade på järnvägen ovan jord, och ett persontåg fanns på platsen. Initialt var det oklart om branden var på tåget eller i järnvägsområdet. Senare bekräftades att det förekom rökutveckling från persontåget.

Enligt polisens uppgifter befann sig endast lokföraren på tåget vid tillfället, och inga skador har rapporterats. Incidenten inträffade cirka 100 meter från Järna pendeltågstation.

Räddningstjänsten arbetade snabbt för att få kontroll över situationen och undersöker nu brandorsaken. Ytterligare detaljer om händelseförloppet kommer att klargöras under utredningens gång.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 19 maj 2024 16:45
Senast uppdaterad: 19 maj 2024 16:45

INSÄNDARE: Sverige måste ta hand om sina pengar i Ukraina

Z

Ukrainas president, Volodymyr Zelenskyj
Foto: Peter Mydske/Stortinget

”Utrikesminister Ann Linde (S) sa att Sverige inte kommer att kalla hem någon personal från ambassaden i Kiev. Alla vet vad som hände sen.”, skriver skribenten.

Nyligen rapporterade WSJ att stora amerikanska långivare som Pimco och Blackrock vilka gick med på tvåårig paus för räntor och amorteringar för Ukraina efter krigets utbrott trycker nu på för att få Kiev betala ränta igen.

Under två år av krig fick Ukraina miljontals dollar från Sverige. Vi får inte glömma att dessa pengar är svenska och det är bra tid nu att fundera på det. Amerikanska långivare har förmodligen klassificerad information. Vilken motiverade de att påskynda med att få tillbaka sina pengar från Ukraina. Vi borde verkligen följa deras exempel.

Det var just USA som var de första att kalla hem sina diplomater från ambassaden i Ukraina år 2022. Medan europeiska länder avvakade. Sveriges tidigare utrikesminister Ann Linde (S) sa att Sverige inte kommer att kalla hem någon personal från ambassaden i Kiev. Alla vet vad som hände sen.

Både Sverige och Europa måste dra lärodomar från 2022 och reagera snabbare. Ju snabbare desto bättre.

Åke Nyman,
Oberoende ekonom

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 19 maj 2024 08:30
Senast uppdaterad: 19 maj 2024 12:27

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors