Företag i fokus:

Mer än hälften av dömda ungdomar återfaller i brott

Sis ungdomshem Tysslinge. Pressbild

Sis ungdomshem Tysslinge. Pressbild

Över hälften som dömdes till sluten ungdomsvård i Södertälje tingsrätt återföll senare i grov brottslighet. Det visar en ny granskning av Nyhetsbyrån Siren.

Kartläggningen baseras på domar mellan 2015 och 2022 som gäller grov ungdomsbrottslighet, där 439 unga har dömts till sluten ungdomsvård i landet. Enligt nyhetsbyråns uppgifter visar det sig att över 70 procent av de som dömdes under de första fyra åren av perioden, och som har avtjänat sina straff, har sedan begått nya brott. För nästan hälften av individerna handlade dessa nya brott om grövre, fängelsegrundande brott.

Kartläggningen omfattar totalt 439 unga som har blivit dömda till sluten ungdomsvård med en maximal strafftid på fyra år. Enligt Olle Westlund, utredare på Brottsförebyggande rådet (Brå), ökar risken för återfall ju yngre gärningspersonen är. I de domar som Södertälje tingsrätt utfärdade återföll mer än hälften i grövre brott.

(Annonslänk)

– Även bredden på brottsligheten och brottens straffvärde är viktiga faktorer, som tillsammans med debutåldern ger en stark fingervisning om återfallsrisken. Det är aldrig för sent att bryta ett negativt mönster, men lösningarna blir mer kostsamma ju längre man väntar, säger Westlund till Nyhetsbyrån Siren.

På riksnivå tillhör grovt vapenbrott, misshandel och rån de vanligaste grövre brotten när det gäller återfallsstadiet. Bland de berörda finns även ett 20-tal unga män som har blivit dömda för inblandning i mord eller mordförsök runt om i landet.

Återfallsförebyggande åtgärderna är centrala under avtjänandetiden.

– Vi planerar för utslussning och tiden efter från och med dag ett, helt i enlighet med hur myndighetens uppdrag är utformat. Målet är samtidigt att öppenheten ska öka successivt, men det baseras på löpande individuella bedömningar av bland annat risk- och säkerhetsbilden, säger Catrine Kaunitz, verksamhetsexpert inom Sis ungdomsvård, till Nyhetsbyrån Siren.

– Vi har en situation idag där färre unga begår brott totalt sett. Och vi har aldrig haft så många på väg in till sluten ungdomsvård som nu, säger Kaunitz.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 23 januari 2024 08:30
Senast uppdaterad: 23 januari 2024 01:32

Kvinna krävs tillbaka på över 300.000 kronor

Swish

Foto: Paula Kass Elias

En kvinna i Södertälje står inför ett återkrav på över 300.000 kronor från Försäkringskassan efter att ha mottagit bidrag hon inte var berättigad till. Det avslöjar granskningen av hennes bankkonto.

En kvinna född 1983 från Södertälje fick kravbrev om återbetalning efter att hon felaktigt tagit emot underhållsstöd och bostadsbidrag. Från januari 2020 till maj i år mottog kvinnan sammanlagt 150.417 kronor i underhållsstöd och över 191.100 kronor i bostadsbidrag.

Försäkringskassans undersökning av kvinnans bankkonto avslöjade att hon mottagit regelbundna Swish-betalningar från barnens far, totalt över 150 000 kronor, samt betydande summor för dyrare inköp, vilket motsade hennes påstående om att hon ensam ansvarade för barnens försörjning. Denna upptäckt innebar att hon inte var berättigad till underhållsstödet hon mottagit.

Swishinbetalningarna och överföringarna uppgick till ett totalt värde av 1.898.600 kronor, vilket Försäkringskassan bedömer som oredovisade inkomster. Dessa inkomster diskvalificerade henne även från rätten till bostadsbidrag.

Som ett resultat av dessa upptäckter krävs kvinnan nu på cirka 340 000 kronor. 18.000 kronor av denna summa har redan hanterats i en skuldsanering hos Kronofogden, men hon förväntas fortfarande återbetala 322.879 kronor.

(Annonslänk)

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 20 november 2023 19:37
Senast uppdaterad: 20 november 2023 19:37

EBO-lagstiftningen bidrar till stor segregation i Sverige

E86DAD15-29CB-47B7-A2D9-6F384548C382

Metin Hawsho, gruppledare Liberalerna Södertälje.

EBO-lagen ger asylsökande möjlighet att bosätta sig var de vill med rätt till statliga och kommunala bidrag. Det är i grunden bra att individer har möjlighet att styra själva var de vill bo men de negativa konsekvenserna av lagen överväger de positiva.

En stor del av segregationen i Sverige beror på att EBO-lagen leder till att asylsökande väljer att flytta till bostadsområden som redan har en stor befolkning med utländsk bakgrund. Det har skapats parallellsamhällen som präglas av stort utanförskap och segregation. Utanförskap skapar misstro mot majoritetssamhället och stor risk för att nyanlända utnyttjas av extremistiska och kriminella krafter.

”Södertälje är en av de kommuner i Sverige där utanförskapet är allra mest påtagligt.”

Bidragssystemen leder också till att bara lågkostnadsbostäder är aktuella för den asylsökande. Det i sig är inte ett problem men eftersom att dessa bostäder oftast finns i de redan utsatta områdena spär systemet på utanförskapet.

Södertälje är en av de kommuner i Sverige där utanförskapet är allra mest påtagligt. Tre stadsdelar återfinns på polisen lista över särskilt utsatta områden och ytterligare två bedöms vara riskområden. Med bakgrund av detta har Liberalerna Södertälje länge drivit frågan om att avskaffa EBO-lagen.

Efter att Liberalerna Södertäljes motion om att avskaffa EBO-lagen vann stöd på Liberalernas landsmöte i helgen är det nu också äntligen partiets officiella ståndpunkt nationellt. Det är mycket välkommet och vi ser fram emot att Liberalerna driver frågan i regeringen.

Metin Hawsho,
gruppledare Liberalerna Södertälje.

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 20 november 2023 15:40
Senast uppdaterad: 20 november 2023 15:40

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors